Bror Duktig skrev:

saltgurkan skrev:Hmmmm. JAg har börjat överge tanken på att bli sjuksköterska. Funderar mer på socionom eller latinlektor. Jag studerar redan latin och gillar ämnet, så jag funderar på att studera det på högskola/universitet. Om man skall kunna arbeta med det sedan måste man bli typ lektor, så det är väl det jag får sikta på om jag inte blir socionom. I egenskap av aspie kanske jag skall välja att studera latin då det är ett av mina specialintressen

Om du brukar byta specialintresse rätt som det är, så är det bra att du tänker dig för om det är något du vill arbeta med även om du inte har det som intresse.

Hur ska man kunna göra det?? Det är väl bäst att ligga så nära ett spec områdessfär som man kan. + ett jobb som inte innefattar utmaningar som har med funktionshindrenatt göra.. tänker jag iaf.
Sjuksköterska och socionom är ju jobb som kräver att man gillar att jobba med människor

carl skrev:

Bror Duktig skrev:

saltgurkan skrev:Hmmmm. JAg har börjat överge tanken på att bli sjuksköterska. Funderar mer på socionom eller latinlektor. Jag studerar redan latin och gillar ämnet, så jag funderar på att studera det på högskola/universitet. Om man skall kunna arbeta med det sedan måste man bli typ lektor, så det är väl det jag får sikta på om jag inte blir socionom. I egenskap av aspie kanske jag skall välja att studera latin då det är ett av mina specialintressen

Om du brukar byta specialintresse rätt som det är, så är det bra att du tänker dig för om det är något du vill arbeta med även om du inte har det som intresse.

Hur ska man kunna göra det?? Det är väl bäst att ligga så nära ett spec områdessfär som man kan. + ett jobb som inte innefattar utmaningar som har med funktionshindrenatt göra.. tänker jag iaf.
Sjuksköterska och socionom är ju jobb som kräver att man gillar att jobba med människor

Hur ska man kunna göra vaddå? Tänka sig för?

Jag har inte lyckats med något som har haft med mina intressen att göra. När intresset bytts eller dött ut, så har det blivit döden att hålla på med.

Däremot så har jag letat efter vad som går som "en röd tråd" genom alla intressen. Då kan det handla om att arbeta med arkivering, statistik, vissa typer av hantverk. Alltså sådant som inte är själva intresset i sig utan något slags "bieffekt" som man gillar att göra med alla sina intressen.

Jag tänkte hur ska man veta vad man ska göra om man ska göra nåt man inte är intresserad av?

Okej. Någon som har förslag på vad jag skall jobba med? Det börjar verkligen bli bråttom nu, jag har ett år på mig, och jag vill inte ha till exempel ett år där jag inte gör något, så jag måste bestämma mig nu.
Vad tror ni passar för Aspergare i allmänhet? Vad har ni lyckats med i era liv? Vilka jobb brukar en aspergares sinne klara av? Vad brukar man bli stressad av? Vilka erfarenheter har ni? Vad rekommenderar ni INTE?

Det är olika för olika personer tror jag, jag skulle gissa på saker som man själv är intresserad av.

Men det är det, jag är intresserad av latin och att skriva, och det finns nästan inget arbetsfält för dem som läst latin, och att bli författare är svårt och lönar sig sällan.
Jag villl gärna hjälpa människor, men de jobben är nog ansträngande för aspergare. JAg kan ju alltid testa, men det känns inte bra om jag har en utbildning på kanske fem år till ingen nytta...

Näe det är sant.
Prova på en massa saker för o se om du kan hitta nya intressen?
Vad kan bli svårt o lista ut på förhand.

Hur får man nya intressen?
Jag skulle ju kunna bli lärare, iallafall om man tänker på mitt intellekt och på att jag är hyfsad på att förklara saker, men jag tror att det är omöjligt om man ser på min sociala förmåga. Dessutom tror jag inte jag skulle klara att ha en hel klass att hålla reda på. Annars är jag ganska intresserad av till exempel religion, men jag tror inte jag ändå skulle vilja undervisa i det.
Någon har föreslagit bildlärare, men som sagt har jag nog inte "läraregenskaperna", och så tycker jag inte jag är tillräckligt konstnärlig.

Det kanske får bli att jobba i en affär eller så, men där hamnar väl först och främst elever från handelsprogrammet? Affär skulle inte göra mina betyg rättvisa, men jag har insett att det inte är nödvändigt och att jag kanske är intellektuell på ett sätt men kanske inte kan omsätta det, kunskap är en sak, att praktisera den är en annan. Frågan är ju vilka jobb jag klarar, och det kanske inte är de jobb som gör mitt betyg rättvisa. Ibland föreslår folk att jag skall bli professor. Visst, det är nog kul om man har rätt ämne, men vad är det för jobb? Det känns inte så värt(iallafall inte att bli professor i latin, historia eller andra ämnen jag är bra på.). Jag vill göra något för samhället, och jag vet inte om man gör det som professor...

saltgurkan skrev:Jag villl gärna hjälpa människor, men de jobben är nog ansträngande för aspergare.

Inte om man trivs med det. Jag har hjälpt människor i olika sorters jobb och trivts rätt bra med det.

Heliora skrev:

saltgurkan skrev:Jag villl gärna hjälpa människor, men de jobben är nog ansträngande för aspergare.

Inte om man trivs med det. Jag har hjälpt människor i olika sorters jobb och trivts rätt bra med det.

Är det mycket "kontakt" då? Jag menar, måste man gå på djupet med personen, eller är det mer hastig kommunikation? Sådan klarar jag nog.

saltgurkan skrev:

Heliora skrev:

saltgurkan skrev:Jag villl gärna hjälpa människor, men de jobben är nog ansträngande för aspergare.

Inte om man trivs med det. Jag har hjälpt människor i olika sorters jobb och trivts rätt bra med det.

Är det mycket "kontakt" då? Jag menar, måste man gå på djupet med personen, eller är det mer hastig kommunikation? Sådan klarar jag nog.

Svårt att säga. Inom hemtjänsten är det mycket småprat, men då är ju gamlingarna så kontaktssökande och ensamma att de sköter snacket ganska bra själv. Jag har jobbat med handikappade och utvecklingsstörda också och det är ungefär samma sak. Ganska lätt att småprata där, det är ju inga NTs man har att göra med..

Personlig assistent kanske? Fast jag skulle kanske ha svårt att bry mig efter jobbet... Jag är rätt egocentrisk, mina vänner tillexempel brukar hamna i andra hand.
Fast när man är assistent, behöver man bara bry sig när man är i tjänst, eller har man kontakt med "vårdtagaren" även utanför jobbet?

Näe bara när man är på jobbet, man kan väl säga hej iaf

Okej. Bra.

jag är i liknande situation....
Det har inte fungerat med det jag haft som intresse,att sedan jobba med. Sen har jag hoppat från utbildning til utbildning,och till slut blev det i alla fall en kandidatexamen,om än rörig sådan sett till vilka kurser som ingår. idag söker jag arbetsprövningsplats,men har av Arbetsförmedlingen fått anvisat att det ska vara administration i första hand-något som ifrågasätts från mig själv och habiliteringen då detta riskerar vara för rörigt att hålla många bollar i luften samtidigt. Jag har försökt med att arbeta som registrator-detta fungerade ej. Sen har jag testat försäljning via telefon-fungerade inte heller då jag tappar bort mig i samtal i telefon.

Får ingen hjälp att hitta något utan får ringa och kämpa själv.... och har dessutom blivit avrådd från att arbeta med det jag helst vill-att hjälpa andra människor,personligt stöd och rådgivning. Tilläggas bör att det är avrådan från arbetspsykolog som gjort en liten utredning på AF (denna betyder också tydligen mer än den 3 gånger så omfattande utredning som gjorts på psyk vilken visar att jag bör undvika för många bollar i luften så att säga-men det är en annan sak).
Det är inte lätt.... men jag råder dig,jag med att stå på dig. Vill du arbeta inom sjukvården och utbilda dig till sjuksköterska- gör det. Men ta väl reda på vad yrket innebär först-gärna genom praktik om du får möjlighet.
Jag önskar Dig lycka till!
Fantasy

Övning ger färdighet tror jag, personligen skulle jag nog öva genom att göra saker där jag får orsak att hålla reda på flera delar i en diskussion för att ta fram dem vid tillfällen då de verkar användbara.
Antar att det går o öva sådant med folk som gillar rollspel eller improvisationsteater.

Skulle nog dröja innan jag satte min fot på en teater men skulle inte säga att det är omöjligt.

nano skrev:Övning ger färdighet tror jag, personligen skulle jag nog öva genom att göra saker där jag får orsak att hålla reda på flera delar i en diskussion för att ta fram dem vid tillfällen då de verkar användbara.
Antar att det går o öva sådant med folk som gillar rollspel eller improvisationsteater.

Skulle nog dröja innan jag satte min fot på en teater men skulle inte säga att det är omöjligt.

Med risk för att jag kanske missförstår Dig,eller att du syftat på någon annan....

Det finns en viss orsak till att jag inte ska ha arbeten med att hålla många bollar i luften-det finns en rent neurologisk orsak som jag inte vill gå in på här.Vad den saken anbelangar har "övning ger färdighet" ingen relevans-övningen i de fallen har pågått i 5 år på heltid,vilket gav ett katastrofalt resultat;sjukskrivning,försämrad simultankapacitet och ökad ljudkänslighet.Detta var 10 år sen-gissa om jag försökt komma tillbaka....
därför bör jag inte ha för många människor att hålla reda på och ordna för och med. Däremot kan det fungera om jag har mycket att göra men får ta det systematiskt och strukturerat med praktiska göromål.

För övrigt kan det vara en prövning på gång... det händer saker för när jag sätter igång gör jag det verkligen.Det kan var något som det jag beskrev ovan på G,besked ges i nästa vecka.Något att starta utifrån för att få mer erfarenhet-området har inte funkat förr men det är en annan typ av arbetsplats nu.

fantasy