Neuropsykiatrisk utredning klar - atypisk autism
32 inlägg
• Sida 2 av 2 • 1, 2
Jag känner också igen mig i att ha kompenserat för mina svagheter med hjälp av mitt intellekt. Det är först nu efter att ha gått igenom en psykisk kris med efterföljande utredning och behandling som jag insett hur annorlunda jag fungerat inombords och hur hårt jag tvingats pressa mig.
Jag uppfyllde enligt sjukvården inte heller kriterierna för AS utan fick diagnosen "vanföreställningssyndrom med klart autistiska drag".
Jag uppfyllde enligt sjukvården inte heller kriterierna för AS utan fick diagnosen "vanföreställningssyndrom med klart autistiska drag".
Senast redigerad av marin139 2011-05-04 22:17:57, redigerad totalt 1 gång.
Jag känner igen mig precis i det du skriver, det är därför jag hamnat inom vården till slut. Jag tvärvägrade den innan.
Fick bygga upp en egen värld när verkligheten och det förflutna blivit för jobbigt. Bättre än att ta livet av sig i alla fall. Har jag gjort flera gånger, känns som jag varit minst fem personer genom livet. Och jag fattar inte alls att det var jag som gjorde de där sakerna som hänt förut, även om de finns lagrade i huvudet på något sätt.
Fick bygga upp en egen värld när verkligheten och det förflutna blivit för jobbigt. Bättre än att ta livet av sig i alla fall. Har jag gjort flera gånger, känns som jag varit minst fem personer genom livet. Och jag fattar inte alls att det var jag som gjorde de där sakerna som hänt förut, även om de finns lagrade i huvudet på något sätt.
Senast redigerad av AAA 2011-05-04 22:17:57, redigerad totalt 1 gång.
sommar skrev:Det finns två tänkvärda ordspråk;
* Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag det var livet.
* Livet var det som pågick då jag gjorde upp andra planer. (Ev. inte helt korrekt återgivet)
Ja, det enkla är oftast det bästa. Det behövs inga tjocka böcker för visdom. Det kloka är enkelt, annars är det inte klokt.
"Vansinne är att upprepa samma misstag och förvänta sig ett annat resultat. Klok är den som lär sig av misstagen. Vis är den som lär sig av andras misstag."
Bra va?
Senast redigerad av AAA 2011-05-04 22:17:57, redigerad totalt 1 gång.
AAA skrev:sommar skrev:Det finns två tänkvärda ordspråk;
* Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag det var livet.
* Livet var det som pågick då jag gjorde upp andra planer. (Ev. inte helt korrekt återgivet)
Ja, det enkla är oftast det bästa. Det behövs inga tjocka böcker för visdom. Det kloka är enkelt, annars är det inte klokt.
"Vansinne är att upprepa samma misstag och förvänta sig ett annat resultat. Klok är den som lär sig av misstagen. Vis är den som lär sig av andras misstag."
Bra va?
Ja, de var också tänkvärda & bra. Ska försöka anteckna dem i huvudet.
Senast redigerad av sommar 2011-05-04 22:17:57, redigerad totalt 1 gång.
alfapetsmamma skrev:svartamolnet skrev:Läkaren tyckte att jag är för bra på att kommunicera med ansiktsuttryck och ge emotionella reaktioner i samtal för att få aspergerdiagnos, även om jag undviker ögonkontakt.
Det stämmer inte heller in på asperger att jag förstår ironi och sarkasm, även om han i och för sig sade att det kan vara inlärt pga min höga begåvningsnivå (IQ någonstans runt 126).
Det låter som om jag inte heller hade fått AS-diagnos hos den utredaren. Inte heller mina döttrar.
Eller jag. Suck, vad trött jag blir.
Aldrig aldrig aldrig att det tar slut med dessa diagnostiker som borde få yrkesförbud tills de har läst in sitt jobb eftersom de har full frihet att förstöra livet för folk som behöver hjälp och där sådant här lömskt strul kanske är det sista de (folk, inte diagnostikerna) orkar med.
alfapetsmamma skrev:Om du orkar så tycker jag du ska gå vidare och be om en second opinion, det har man rätt till tydligen..
En PDD-NOS-diagnos har kanske samma användbarhet på hab osv, men man vill ju gärna att det ska vara rätt... eller hur?
Orkar inte läsa in tråden systematiskt, så kanske är hela mitt inlägg överspelat vid det här laget, men förslaget som sådant är, ledsen att behöva säga, mycket bra.
Moderator: Ändrade så det blev rätt citatägare.
Senast redigerad av Zombie 2011-05-04 22:17:57, redigerad totalt 1 gång.
Min kursivering:
Också en aspekt den här sortens bedömare nog många gånger inte riktigt förstår sig på... så fort vi har haft tillräckligt gott om tid på oss, så har vi ju hunnit lära in en massa av det vi inte - som NT:s - hade i ryggmärgen...
Men de gångerna ser den gruppen bara att vi "kan" och "inte har problem med", om det nu är ögonkontakt eller kramar eller whatever, och så kan de stryka ett "kriterium" som ouppfyllt...
Alien skrev:Då har väl jag atypisk autism i stället för AS också. Jag förstår också ironi och sarkasm (iaf ibland), men det kan ju vara inlärt pga min höga ålder.
Också en aspekt den här sortens bedömare nog många gånger inte riktigt förstår sig på... så fort vi har haft tillräckligt gott om tid på oss, så har vi ju hunnit lära in en massa av det vi inte - som NT:s - hade i ryggmärgen...
Men de gångerna ser den gruppen bara att vi "kan" och "inte har problem med", om det nu är ögonkontakt eller kramar eller whatever, och så kan de stryka ett "kriterium" som ouppfyllt...
Senast redigerad av Pemer 2011-05-04 22:17:57, redigerad totalt 1 gång.
Min farmor lärde sig att kramas när hon var gammal. Min pappa och jag håller på att lära oss att krama varandra nu, när jag är 32 och han 63. Bättre sent än aldrig!
Min dotter håller på att lära sig att visa ömhet nu vid 10 års ålder. Hos sonen fanns det där från början, fast han visar andra autistiska drag i stället, starkare än dottern. Vi är alla olika helt enkelt men alla tre visar vi tecken på NPF.
Psykologen tyckte att jag växlade bra mellan detaljseende och att se helheten, men hon märkte inte att det inte alls är det jag gör. Jag scannar av bit för bit väldigt snabbt däremot, en liten sak i taget. Om en sak jag ska ha ligger 40 cm bort från platsen den brukar vara är det inte säkert att jag ser den. De märker inte att man lärt sig kompensera för sina svagheter.
Jag fortsätter att känna mig som en aspie och de får kalla det vad de vill. Rättigheterna har jag ju och det är ett brett spektrum, så jag förstår deras svåra situation. Kanske borde allt heta samma i stället och att man fick en siffra eller något som graderade hur starka symptom man har.
Min dotter håller på att lära sig att visa ömhet nu vid 10 års ålder. Hos sonen fanns det där från början, fast han visar andra autistiska drag i stället, starkare än dottern. Vi är alla olika helt enkelt men alla tre visar vi tecken på NPF.
Psykologen tyckte att jag växlade bra mellan detaljseende och att se helheten, men hon märkte inte att det inte alls är det jag gör. Jag scannar av bit för bit väldigt snabbt däremot, en liten sak i taget. Om en sak jag ska ha ligger 40 cm bort från platsen den brukar vara är det inte säkert att jag ser den. De märker inte att man lärt sig kompensera för sina svagheter.
Jag fortsätter att känna mig som en aspie och de får kalla det vad de vill. Rättigheterna har jag ju och det är ett brett spektrum, så jag förstår deras svåra situation. Kanske borde allt heta samma i stället och att man fick en siffra eller något som graderade hur starka symptom man har.
Senast redigerad av svartamolnet 2011-05-04 22:17:57, redigerad totalt 1 gång.
- svartamolnet
- Inlägg: 1232
- Anslöt: 2009-09-25
Zombie skrev:alfapetsmamma skrev:svartamolnet skrev:Läkaren tyckte att jag är för bra på att kommunicera med ansiktsuttryck och ge emotionella reaktioner i samtal för att få aspergerdiagnos, även om jag undviker ögonkontakt.
Det stämmer inte heller in på asperger att jag förstår ironi och sarkasm, även om han i och för sig sade att det kan vara inlärt pga min höga begåvningsnivå (IQ någonstans runt 126).
Det låter som om jag inte heller hade fått AS-diagnos hos den utredaren. Inte heller mina döttrar.
Eller jag. Suck, vad trött jag blir.
Aldrig aldrig aldrig att det tar slut med dessa diagnostiker som borde få yrkesförbud tills de har läst in sitt jobb eftersom de har full frihet att förstöra livet för folk som behöver hjälp och där sådant här lömskt strul kanske är det sista de (folk, inte diagnostikerna) orkar med.svartamolnet skrev:Om du orkar så tycker jag du ska gå vidare och be om en second opinion, det har man rätt till tydligen..
En PDD-NOS-diagnos har kanske samma användbarhet på hab osv, men man vill ju gärna att det ska vara rätt... eller hur?
Orkar inte läsa in tråden systematiskt, så kanske är hela mitt inlägg överspelat vid det här laget, men förslaget som sådant är, ledsen att behöva säga, mycket bra.
Den där sista biten som ser ut att vara Svarta molnets, den är väl min utsaga?
- alfapetsmamma
- Inlägg: 7383
- Anslöt: 2008-05-03
Återgå till Övriga Aspergerfrågor