Jaha. Då har vi alltså en kommun till att akut upplysa och se till att hänga ut den om den inte lär sig.

Suck.

(Såg programmet ikväll för övrigt. Särskoleidén framställdes som på väg ut i "alla länder utom Sverige" (anglosaxiska + Norge och Danmark). Hur sant nu det är för resten av världen, obestridligt lär vara att den straffar ut sina elever ur samhället för resten av livet oavsett hur tillförlitligt det IQ-test där de fick under 70 faktiskt må ha varit; att särskolan är bra att ha när man vill ha frihet att dra ner resurser i den vanliga skolan; att den rikspolitiker - statssekreterare (fp) - som intervjuades inte svarade på de frågor som ställdes till honom. Och att den kommunpolitiker (m) i Vellinge som intervjuades om kommunens många felplaceringar däremot gjorde ett föredömligt ödmjukt intryck - i intervjun åtminstone.)

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3685843.svd

4 ungar felaktigt placerade i särskolan i Vellinge.

http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/vel ... aceringar/

Sydsvenskan letar fler som råkat ut för det. Millyc? Nåt för dig?
internetred@sydsvenskan.se

Vellinge kommun hade lärt sig av fallet med tvillingarna så nu skulle alla genomgå en utredning av psykolog innan de skickades till särskolan. Ändå blev det fel:

Uppdrag granskning har låtit experten Elisabeth Fernell granska de båda psykologiska utredningarna. Trots att de kommer fram till vitt skilda resultat tycker hon att de är noggrant genomförda och bra redovisade.

– Det visar hur svårt området är. Det är inte svart eller vitt. Jag tror att man i vissa skolor blir så pressade att man inte klarar att ge undervisningen, man ser ingen annan utväg, säger hon i tv-programmet.

Normalbegåvad fick gå i särskola

IQ-tester och psykologutredning verkar inte räcka till. Men man kunde ju kanske tänkt på att han klarat sig bra i den privata skolan i Kanada. Depressionen som gjorde att han inte klarade av att plugga kanske också gjorde att resultatet blev sämre.

När man misstänker att något är fel så borde en ny undersökning genomföras, varför måste man vänta några år?

På hösten 2006 drog skolan igång en utredning som visade att eleven hade en "intellektuell funktionsnedsättning av bestående karaktär" och att hans kognitiva förmåga var "flera år under hans biologiska ålder."

– Det kom som en chock, säger mamman.

Trots att föräldrarna var tveksamma, accepterade de skolans rekommendation och sonen placerades i särskola. Men redan efter några veckor fick de signaler om att sonen inte kände sig hemma.

– Han tyckte att undervisningen var alldeles för lätt, och han hade ingenting gemensamt med sina klasskamrater, berättar mamman.

Trots att eleven gick årskurs nio i särskolan läste han matematik på grundskolenivå – och fick godkänt. När föräldrarna ifrågasatte beslutet om särskola fick de besked om att en ny psykologisk utredning inte kunde göras förrän om tidigast två år.

Två förlorade år efter feldiagnos

Extra obehagligt att han måste vara på samma skolgård som den vanliga skolan där han tidigare gick. Han skämdes och satt med huvjacka på en bänk, livrädd för att mobbarna skulle mobba ännu värre.

Det sades i programmet att personer med utvecklingsstörning fick arbete och levde som vanliga människor, om de inte gått i särskola. Men om personer med samma problem gick i särskola, blev de kvar inom handikappomsorgen, levde på ersättning och gick på daglig verksamhet.

Intressant också med den bestämda amerikanska mamman som vägrade låta dottern (med Downs syndrom) gå i särskola. Hon menade att om föräldrar måste strida för det och fick höra att barnet inte skulle få något stöd i den vanliga skolan, så hade de i praktiken inget val trots den formella valfriheten.

Nä, man har i praktiken inget val. Argumentet om att det numera skulle gå att dra skolan inför domstol om den inte avsätter resurser är oxå ett rent hån. Den domstol man menar är säkert förvaltningsdomstolarna (länsrätt, kammarrätt), där i princip allt myndighetsmissbruk släpps igenom. Med tanke på hur de hanterar LVU-fall så tror jag inte att man kan få rätt där kring resurser i skolan heller. Det är väl förresten även dessa som hanterar klagomål kring LSS?

var det någon mer som såg det? tyvärr hann jag inte se hela, det kom massa barn i vägen och krävde omedelbar hantering.

handlade om barn som blivit satta i särskolan med stämpeln utvecklingsstörning, sedan visade det sig att de var normalbegåvade.

det jag reagerade på var att det verkade finnas en outtalad lag om att utvecklingsstörning och låg intelligens var samma sak. gränsen för låg intelligens enligt samhället går vid 70. är det jag som har missuppfattat begreppet utvecklingsstörning?

en annan sak som gjorde mig sur, av bibliska mått; en uppenbart deprimerad tonåring som får diagnosen utvecklingsstörning av en psykolog och därmed kvalificerar sig för särskolan i nionde klass. när han själv uppger att han var såpass deprimerad att han struntade fullständigt i testet. särskolans lokaler ligger i samma hus som den vanliga skolan där han gått innan, och hans föräldrar ifrågasätter inte ens hans behov av särskola. de litar blint på en psykolog som tydligen inte ens kan tyda tecknen för depression.

hur ända in i helvete kan en och samma psykolog få skicka så många barn till särskolan med en idiotstämpel? h-n borde avskedas! *arg*

Finns på nätet oxå!

http://svt.se/granskning

Kahlokatt skrev:Visste ni förresten att vi aspisar har ett "intellektuellt funktionshinder"? Här i stan har man precis startat en daglig verksamhet som skall syssla med radio. Några som är med har AS, andra har lätta "förstånds"-handikapp. I tidningen skrev man att de som skall jobba på radion har "intellektuella funktionshinder". Jag gick i taket....men det visade sig att VI RÄKNAS DIT!
"Ja, alltså, man räknar EQ också....," förklarade tjifen.
Men nu är det ju inte direkt KÄNSLOR vi har problem med, utan sociala situationer.

Det är iofs positivt: att personer med "lindriga funktionshinder som Aspergers syndrom och Downs syndrom" får jobba med radio.

Om man menar "kognitiva funktionshinder" så har aspergare "intellektuella funktionshinder", men det missförstås lätt.

Och om man brister i EQ så betyder det inte att man saknar känslor utan just att man har problem att identifiera känslor hos sig själv och/el hos andra, svårt att ge uttryck för dem och svårt att reagera "adekvat" (dvs som "alla andra") på andras känslor. Alltså problem med inlevelse och kommunikation. Brukar också kallas "bristande social kompetens".

Här står mer om EQ: http://arbetarbladet.se/merlasning/smastora/1.462488

Följande är tänkvärt:

Att ha en empatisk förmåga behöver inte betyda att du är snäll, förklarar Sofia Norberg. Empati kan användas för att retas också. En person med empatisk talang vet precis hur hon eller han ska göra för att reta dig.

bittervittran skrev:var det någon mer som såg det? tyvärr hann jag inte se hela, det kom massa barn i vägen och krävde omedelbar hantering.

handlade om barn som blivit satta i särskolan med stämpeln utvecklingsstörning, sedan visade det sig att de var normalbegåvade.

det jag reagerade på var att det verkade finnas en outtalad lag om att utvecklingsstörning och låg intelligens var samma sak. gränsen för låg intelligens enligt samhället går vid 70. är det jag som har missuppfattat begreppet utvecklingsstörning?

en annan sak som gjorde mig sur, av bibliska mått; en uppenbart deprimerad tonåring som får diagnosen utvecklingsstörning av en psykolog och därmed kvalificerar sig för särskolan i nionde klass. när han själv uppger att han var såpass deprimerad att han struntade fullständigt i testet. särskolans lokaler ligger i samma hus som den vanliga skolan där han gått innan, och hans föräldrar ifrågasätter inte ens hans behov av särskola. de litar blint på en psykolog som tydligen inte ens kan tyda tecknen för depression.

hur ända in i helvete kan en och samma psykolog få skicka så många barn till särskolan med en idiotstämpel? h-n borde avskedas! *arg*

Jag såg det. I dagligt tal brukar man mena med låg intelligens när man säger utvecklingsstörd. Gränsen dras vid 70 IQ, då passar man bäst på särskola. Men den amerikanska kvinnan menade att ingen passade på särskola, oavsett intelligensnivå. Det var fel med två skolsystem, det skulle vara inkluderande.

Det var ju inte samma psykolog. Betr tvillingarna Rasmus och Robin, som det var ett tidigare program om, så hade de tydligen inte fått någon riktig utredning. Det var därför kommunen infört utredning nu.

Och enligt en expert som kollade utredningen så var den helt rätt gjord. Så det var inte psykologen som gjorde fel, utan att man inte tog hänsyn till hans depression.

Framför allt att den vanliga skolan inte kan/vill ge stöd, så att den som behöver stödet måste gå i särskolan.

Och han bedömdes som "lindrigt utvecklingsstörd", föräldrarna litade på experterna. Att skicka tillbaka honom till en skola där han mobbades kändes väl inte heller som ett bra alternativ.

men var det inte i samma kommun som alla de här barnen hade satts i särskolan? remitterades de till bup för utredning?

utredningen var säkert gjord efter konstens alla regler, men att inte ta hänsyn till hur depression påverkar initiativ och vilja gör ju ändå att utredningen inte kan vara tillförlitlig.

problemet ligger hos skolan som inte tog itu med mobbningen. där hade hela problemet varit löst, utan ångestframkallande maktmissbruk. att sätta honom i särskola och ännu mer mata hans dåliga självkänsla och utsatthet är en värre mobbing.

att lita på experter tycks vara ett vanligt förekommande problem. i det här fallet rent skadligt. de har ju levt nära sin son hela hans liv och aldrig tänkt att han skulle ha en lägre intelligens eller ha svårt för sig i skolan. sen kommer psykologen och vänder hela deras uppfattning och de ifrågasätter de inte. iom att de accepterar psykologens uttalande skuldbelägger de ju pojken till att verkligen tro att det är honom det är fel på. han kommer ha sår som aldrig läker...

Alien skrev:Det är iofs positivt: att personer med "lindriga funktionshinder som Aspergers syndrom och Downs syndrom" får jobba med radio.

Om man menar "kognitiva funktionshinder" så har aspergare "intellektuella funktionshinder", men det missförstås lätt.

Vad är det för positivt med att aspergare och downisar jobbar med radio tillsammans?

Nej, aspergare har inte "intellektuella funktionshinder".

Alien skrev:

Kahlokatt skrev:Visste ni förresten att vi aspisar har ett "intellektuellt funktionshinder"? Här i stan har man precis startat en daglig verksamhet som skall syssla med radio. Några som är med har AS, andra har lätta "förstånds"-handikapp. I tidningen skrev man att de som skall jobba på radion har "intellektuella funktionshinder". Jag gick i taket....men det visade sig att VI RÄKNAS DIT!
"Ja, alltså, man räknar EQ också....," förklarade tjifen.
Men nu är det ju inte direkt KÄNSLOR vi har problem med, utan sociala situationer.

Det är iofs positivt: att personer med "lindriga funktionshinder som Aspergers syndrom och Downs syndrom" får jobba med radio.

Om man menar "kognitiva funktionshinder" så har aspergare "intellektuella funktionshinder", men det missförstås lätt.

Och om man brister i EQ så betyder det inte att man saknar känslor utan just att man har problem att identifiera känslor hos sig själv och/el hos andra, svårt att ge uttryck för dem och svårt att reagera "adekvat" (dvs som "alla andra") på andras känslor. Alltså problem med inlevelse och kommunikation. Brukar också kallas "bristande social kompetens".

Här står mer om EQ: http://arbetarbladet.se/merlasning/smastora/1.462488

Följande är tänkvärt:

Att ha en empatisk förmåga behöver inte betyda att du är snäll, förklarar Sofia Norberg. Empati kan användas för att retas också. En person med empatisk talang vet precis hur hon eller han ska göra för att reta dig.

Jag vet, men som jag har skrivit på annat håll (t.ex. här och här) så ställer jag helt enkelt inte upp på den definitionen av oss. Jag ser fel i den, och grundläggande sådana.


Och jag är inte det minsta glad att vi nu får nådig tillåtelse att jobba med radio. Den rätten har vi haft utan specialtillåtelse så länge radion har funnits och ska ha tillbaka.

Lite off-topic, men att jobba med radio är ju en utvidgning av arbetsuppgifterna i DV.

Att söka jobb på radio precis som alla andra kan man som aspergare förstås göra, men oftast får man inte jobbet. Förhoppningsvis kan de gå vidare senare:

Fyris dagliga verksamhet har som uppgift att försöka hitta platser för folk, och tanken med radio är också att det ska vara en språngbräda ut i verksamheter som befinner sig ute i företag, helt enkelt.

Undrar om det är typiskt aspigt att se även det positiva ur negativ synvinkel. Glaset är aldrig halvfullt utan alltid halvtomt.

Jag ser det positiva i daglig verksamhet. Men jag ser det ur perspektivet av en föregående systematisk uteslutning av arbetsföra och i våra och andra fall icke "förståndshandikappade" människor ur det reguljära arbetslivet och från anständiga löner, villkor och social ställning. På grund av uppskruvade krav, ingen anpassning och mycken allmän avoghet, javisst, men då ligger ju en del av felet där.

Och att gå vidare från DV till riktigt arbete - sådant säger de alltid, men hur ofta har det hänt.

Och visst, man kan inte få allt på en gång, men att dessutom än en gång se oss sammanbuntade med förståndshandikappade och karakteriserade som sådana (enligt vanligt språkbruk, i ett sammanhang där eventuella fackmässiga specialbetydelser är totalt irrelevanta) borde kunna få bägaren att rinna över för fler än mig och Krigis, tycker jag.

Alien skrev:Och om man brister i EQ så betyder det inte att man saknar känslor utan just att man har problem att identifiera känslor hos sig själv och/el hos andra, svårt att ge uttryck för dem och svårt att reagera "adekvat" (dvs som "alla andra") på andras känslor. Alltså problem med inlevelse och kommunikation. Brukar också kallas "bristande social kompetens".

Hmm, men en anledning till att inte bete sig som alla andra kanske är att att man har högre EQ än genomsnittet? Tex att man protesterar mot orättvisor när alla andra håller tyst.

Zombie skrev:Och att gå vidare från DV till riktigt arbete - sådant säger de alltid, men hur ofta har det hänt.

Det har säkert hänt nån gång, men jag vägrar tro på att det berodde på dv. Det är nån som tog sig därifrån själ.v

Alien skrev:Lite off-topic, men att jobba med radio är ju en utvidgning av arbetsuppgifterna i DV.

Att söka jobb på radio precis som alla andra kan man som aspergare förstås göra, men oftast får man inte jobbet. Förhoppningsvis kan de gå vidare senare:

Fyris dagliga verksamhet har som uppgift att försöka hitta platser för folk, och tanken med radio är också att det ska vara en språngbräda ut i verksamheter som befinner sig ute i företag, helt enkelt.

Undrar om det är typiskt aspigt att se även det positiva ur negativ synvinkel. Glaset är aldrig halvfullt utan alltid halvtomt.

Jag har inget emot radiogruppen i sig och det är ju ingen som är tvungen att jobba där. Jag har varit och hälsat på; det var absolut inget läskigt ställe med nedlåtande attityd och jag känner några som skall jobba där; de har AS. Folk med "allvarligare" utvecklingsstörningar kommer inte att jobba där.
Vad som stör mig är att jag knappast tror att någon kommer att lyssna på kanalen, klatschiga jinglar och coola hitlåtar till trots. Har en känsla av att den kommer att ses som "ett behjärtansvärt projekt för dessa stackars intellektuellt efterblivna unga människorna, dessa samhällets olycksbarn" *sentimentalt snyft *
Nu kommer jag att låta väldigt krass, men allvarligt talat: Var väljer man att göra reklam? På supercoola City-stationen med de-senaste-hitlåtarna-dygnet-runt eller på Radio Fyris som drivs av ett gäng efterblivna?
Vem vill man bli intervjuad av? Supersöta Bettan på City-stationen eller rullstolsbruden på Radio Fyris? Ni kan nog gissa.

Ty sådan äääär kapitaliiiismeeen....

Och hur brukar vissa människor prata med funktionshindrade, förresten? Som med småbarn. Jag fruktar att eventuella intervjuade kommer att ha den attityden: "Jooo, du förstååår, på flygflottiljen har vi stora flyyyygplaaaan och jobbar med faaarliga saaaker".
För inte så länge sedan läste jag om en kille som möttes av den där attityden bara för att han har en missbildning i ansiktet. Hans enda handikapp är alltså att han ser lite avvikande ut. Ändå fick han höra: "Jamen, det gick ju BRAA det där!"
Då kan man ju tänka sig hur det kan bli om de får reda på att man är "intellektuellt" funktionshindrad.

bittervittran skrev:men var det inte i samma kommun som alla de här barnen hade satts i särskolan? remitterades de till bup för utredning?

Samma kommun. Vellinge. http://vellinge.se/ Finns faktiskt länk till svt där, just om särskolehistorien.

Kahlokatt skrev:Och hur brukar vissa människor prata med funktionshindrade, förresten? Som med småbarn. Jag fruktar att eventuella intervjuade kommer att ha den attityden: "Jooo, du förstååår, på flygflottiljen har vi stora flyyyygplaaaan och jobbar med faaarliga saaaker".

Jag har sett ett program om det där. Det visade sig att makthavare var mycket mer öppna när de pratade med någon som såg dum och ofarlig ut än när de pratade med någon som gav intrycket av att vara en serös journalist. Så det var ingen nackdel att se harmlös ut.

Nu har Rasmus och Robin fått rätt till skadestånd:

Hur stort skadeståndet ska vara tar domstolen inte ställning till, det blir det nu en ny process om, men kommunen ska också betala brödernas rättegångskostnader.

Enligt tingsrätten har det saknats lagligt stöd för att placera bröderna i särskola.

”Det kan inte uteslutas att det funnits ekonomiska motiv bakom besluten”, skriver domstolen i ett pressmeddelande.

Tingsrätten pekar på flera brister: Kommunen tog inte reda på vilka regler och vilken praxis som gällde för särskoleplacering. Kommunen saknade också rutiner för hantering av sådana ärenden.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fel-satta-tvillingarna-i-sarskola_6152745.svd

Så här säger generaldirektören för Skolinspektionen:

- Det är väldigt positivt att de här pojkarna får upprättelse. Det är flera ungdomar som har hört av sig till oss med liknande berättelser och min förhoppning efter domen är att kommunerna nu går in och hjälper dem, säger hon till TT.

Det blir nog fler rättegångar. Och nu kommer kommunerna att ta reda vad lagen säger och inte placera barn på särskola av slentrian.

Kahlokatt skrev:Visste ni förresten att vi aspisar har ett "intellektuellt funktionshinder"? Här i stan har man precis startat en daglig verksamhet som skall syssla med radio. Några som är med har AS, andra har lätta "förstånds"-handikapp. I tidningen skrev man att de som skall jobba på radion har "intellektuella funktionshinder". Jag gick i taket....men det visade sig att VI RÄKNAS DIT!
"Ja, alltså, man räknar EQ också....," förklarade tjifen.
Men nu är det ju inte direkt KÄNSLOR vi har problem med, utan sociala situationer.

Dessutom behöver väl inte EQ ha något med intellekt att göra?

Kahlokatt skrev:Visste ni förresten att vi aspisar har ett "intellektuellt funktionshinder"? Här i stan har man precis startat en daglig verksamhet som skall syssla med radio. Några som är med har AS, andra har lätta "förstånds"-handikapp. I tidningen skrev man att de som skall jobba på radion har "intellektuella funktionshinder". Jag gick i taket....men det visade sig att VI RÄKNAS DIT!
"Ja, alltså, man räknar EQ också....," förklarade tjifen.
Men nu är det ju inte direkt KÄNSLOR vi har problem med, utan sociala situationer.

Shiiit, det här har jag missat i flera år, tills jag råkade se det citerat sist i tråden nu... SUCK, vilka nötter!

Intressant läsning, jag kom att tänka på när jag kom till min Dagliga Verksamhet och mina föräldrar kände att detta inte var en plats för mig. Jag med normal begåvning bland en del utvecklingsstörda, jag blev ledsen för jag trivs där. Kan få gå ut och ta en nypa luft om jag vill, ligga och vila på en soffa efter maten, och skulle jag må dåligt en dag får jag gå hem.

Har utöver detta tillgång till urfin och empatisk personal, som verkligen är vårdande, hoppas att detta kommer kvarstå att de verkligen är så här. Det enda jag känner är när de sa att portionen mat kommer minska till hösten med att ta en ! portion istället för nuvarande två portioner.


Det jag gör på min Dagliga Verksamhet är att jobba för en tidning ; sitter med Photoshop och Illustrator, tar naturfotografier , åker ut på reportage.


O.T Idag blev jag hemma för rösterna som ställer till det, hade det jobbigt igår när jag kände mig iaktagen och kränkt och så, även med henne jag var med.


Känner verkligen att jag får mera tillbaka bland de jag är med än på en vanlig arbetsplats.



Tack för ordet