earlydayminer skrev:"Appearance"

Men du valde det bästa ordet att missa en bokstav i.

Det är bra, antikropp.

Tack, och ändå slog jag upp det

earlydayminer skrev:"Appearance"

Men du valde det bästa ordet att missa en bokstav i.

Det är bra, antikropp.

antikropp ?

Jag tycker det ser ut som att det var AAA som skrev det.

antikropp skrev:Jag tror Pemer har en del koll på tjejperspektivet. Han pratar ju en del om hur den kemiska attraktionen är vad som försvårar kärlekslivet för såna som honom. Jag tycker det är störtskönt hur han blir påhoppad för sin smyg-misogyni och sen får veta att det mest konkreta han kan göra för att duga för kvinnor är att banta ner sig och byta glajor, något mer abstrakta tips om att utveckla social kompetens, arbeta bort autismen och börja förstå vad kvinnor tycker är attraktivt och lite skit kastad på sig för att han är för autistisk för att intuitivt förstå vad kvinnor vill ha.

Det känns som att du har missat något kommatecken eller punkt eller stor bokstav i ditt inlägg för jag förstår inte vad du menade för något.

Menade du att vi borde ge Pemer tips på hur han arbetar bort sin sociala inkompetens? Eller vad sjutton menade du?

Sin autism kan man väl inte arbeta bort? Iallafall inte helt, man kan kanske "plugga in" hur man ska bete sig i specifika sammanhang, men man kan ju inte bli av med sin autism.

Jag måste själv ha vansinnigt låg social kompetens, för jag har inte märkt att Pemer skulle ha några problem på den punkten.

Edit: Sedan förstod jag inte ordet smyg-misogyni.

antikropp skrev:Jag tror Pemer har en del koll på tjejperspektivet. Han pratar ju en del om hur den kemiska attraktionen är vad som försvårar kärlekslivet för såna som honom. Jag tycker det är störtskönt hur han blir påhoppad för sin smyg-misogyni och sen får veta att det mest konkreta han kan göra för att duga för kvinnor är att banta ner sig och byta glajor, något mer abstrakta tips om att utveckla social kompetens, arbeta bort autismen och börja förstå vad kvinnor tycker är attraktivt och lite skit kastad på sig för att han är för autistisk för att intuitivt förstå vad kvinnor vill ha.

Sums it all pretty much up!

Någons glasögon hör knappt ens till ytan, de sitter utanpå ytan...

Det är inte en accessoar, det är ett hjälpmedel för en funktionsnedsättning.

Men det hindrar inte den superkrassa NT-synen på attraktion som att i praktiken anse att någon med nedsatt syn ska vara redo att byta glasögon med modesvängningarna om man ska vara värd att kunna få en partner.

Det säger rätt brutalt mycket om hur verkligt världsfrånvänt NT-principerna kring att se och tro sig kunna uppskatta andra människor är uppbyggda... Hur otroligt mycket mer "how you appear" än "who you are" faktiskt betyder.

Och det skulle kanske vara värt att gå in på en gång för alla. Det är ju helt uppenbart två helt olika saker, det handlar om:

1) Att i tillräckligt många sammanlagda aspekter kunna attrahera en potentiell parner från start.

2) Att ha tillräckligt mycket att ge för att mänskligt att döma rimligen vara en potentiell mycket fin partner.

Jag förstod aldrig från början att de var så löskopplade från varandra, jag trodde naivt nog att (2) om det var uppfyllt automatiskt skulle spilla över och utgöra redan det i sig en jättebit av (1).

Så när jag fick en betryggande känsla att (2) var uppfyllt med råge, så trodde jag saker skulle ge sig självt, och blev bara mer och mer förvånad att så inte skedde.

Jag kommer alltid att förvånas över att (1) och (2) inte hänger mer uttalat ihop, men vid det här laget har jag - sannerligen den hårda vägen - lärt mig det.

Mer konkret om glasögonfrågan:

Jag brukade inte ha ekonomin till att lägga ut pengar på något så dyrt som nya glasögon av någon annan anledning än att jag behöver nya för synens skull.

Numera har jag väl det (ekonomin), men vad skulle jag byta till för typ då? Skulle man kunna få något entydigt svar om det?

Jag har ju faktiskt inte ens några i reserv, så jag har levt länge i en sits där det skulle bli väldigt problematiskt om man råkade ut för en olycka med brillorna... så numera har jag åminstone haft i bakhuvudet rätt länge att jag borde slå till...

Men som sagt, finns det någon entydig linje i vilka typer av glajor som kunde vara rätt och vilka typer man ska undvika?

Vill Jossan och/eller kanske fler tjejer här i stan vara med som smakråd om jag ska titta ut nya glasögon? Jag är inte ironisk eller bitsk nu, alltså, jag menar det!

För inte så länge sedan, vid en provfilmning för ett reklamfilmsjobb, utbrast faktiskt tjejen på castingbyrån vilka coola glajor jag hade, och undrade om jag hade skaffat dem nyligen eller haft dem länge.

Så åtminstone då var de helt uppenbart inne igen...

Men jag köpte dem hösten 1997....

Nej, du får fasiken säga till på skarpen om det är jobbigt för dig Pemer.
För jag hatar det du får mot dig, jag hatar det. Jag blir riktigt förbannad.

Jag tycker glasögonen är coola. De är "Pemer" liksom. Vet inte om jag förstör någon ytlig tjejgrej nu, men jag tycker glasögonen ger karaktär.

"Skaffa linser så gillar tjejerna dig", det är sååå mobbad på 90-talet-anpassa sig till gruppen/råd från skolpsykologen som är tant och nätverk mot mobbing att det är...Ah, jag vet inte, men hur ytligt får det bli egentligen?

Alltså glasögon har länge varit coolt, folk slänger linserna och skaffar tjocka bågar, så det är ju knappast på modet att skaffa smala glasögonbågar .

Tyvärr spelar utseendet en större roll än vad man nog önskar. När man kommer till kritan är det innersta viktigast för de flesta men utseendet spelar roll, delvis omedvetet tror jag.

Pemer: jag håller med Jossan om hennes tips. Jag har tänkt på det typ varje gång denna diskussion varit gång min inte velat slänga det i ansiktet på dig på gott & ont.

Det som också är viktigt är att man är tillfreds med sig själv och sitt liv; lugn och harmonisk. Chansen är större att man klarar av ett förhållande då och att partnern stannar kvar. Insidan speglar sig på utsidan och är det gott är det attraktivt för en del.

En annan viktig sak är att man inte bara pratar om sitt eget och skryter utan även visar intresse för den andre. Det är rentav oattraktivt för en del. Samtidigt är det förmodligen tråkigt för många om man knappt berättar något om sig själv när det gått ett litet tag. Det gäller att hitta en balans - att både ge och ta. Svårt, särskilt om man har As. Det enda som som lär hjälpa är att öva.

earlydayminer skrev:Nej, du får fasiken säga till på skarpen om det är jobbigt för dig Pemer.
För jag hatar det du får mot dig, jag hatar det. Jag blir riktigt förbannad.

Det har väl känts så länge den här tråden varit igång, att man får ta det goda med det onda. Visst, en del har varit av den stilen att jag skulle kunnat bara börja gråta över budskapet och dess förpackning. Givetvis hörde Jossans idag dit, med råge. Men i den här frågan har jag ju gett mig väldigt in i leken själv, försökte jag intala mig.

Pemer skrev:

earlydayminer skrev:Nej, du får fasiken säga till på skarpen om det är jobbigt för dig Pemer.
För jag hatar det du får mot dig, jag hatar det. Jag blir riktigt förbannad.

Det har väl känts så länge den här tråden varit igång, att man får ta det goda med det onda. Visst, en del har varit av den stilen att jag skulle kunnat bara börja gråta över budskapet och dess förpackning. Givetvis hörde Jossans idag dit, med råge. Men i den här frågan har jag ju gett mig väldigt in i leken själv, försökte jag intala mig.

Det är rationellt tänkt. Bara det är ett litet bevis på hur bra du är!

sommar skrev:Tyvärr spelar utseendet en större roll än vad man nog önskar. När man kommer till kritan är det innersta viktigast för de flesta men utseendet spelar roll, delvis omedvetet tror jag.

Pemer: jag håller med Jossan om hennes tips. Jag har tänkt på det typ varje gång denna diskussion varit gång min inte velat slänga det i ansiktet på dig på gott & ont.

Tack så mycket sommar. Jag har också tänkt på det här länge, men inte heller velat säga något förut, förmodligen av samma samma anledning som du. Jag ska berätta att jag tvekade läänge innan jag tryckte på skicka-knappen efter att ha skrivit inlägget. Var rädd att det skulle resultera i en tillsägelse med anledning av personangrepp, eller ännu värre en varning. Men till slut så skickade jag iväg det iallafall, och tänkte "att jag tar risken". För nu ska jag baske mig ta mod till mig och rent ut säga "sanningen". Tänkte också att kanske är det precis det som behövs för att Pemer ska ta till sig av den kritik han får.

Det intressanta är dock att trots att JAG rent ut har sagt som det är, har han inte ens kommenterat min kommentar, angående steg ett. Istället har han ett långt inlägg om sina glasögon.

Pemer: om du inte såg det så var glasögonen "det andra steget" i mina tips. Det mest primära och högprioriterade tipset, som jag tycker du bör lägga din energi på, var det jag skrev i steg ett.
Glasögonen skulle du ju byta EFTER att du har fixat steg ett. Och då om det fortfarande behövs, vilket det kanske inte ens gör då. Har för mig att den där typen av bågar håller på att bli inne igen, och som sagt lite coola, måste jag säga att de är.

sommar skrev:Det som också är viktigt är att man är tillfreds med sig själv och sitt liv; lugn och harmonisk. Chansen är större att man klarar av ett förhållande då och att partnern stannar kvar. Insidan speglar sig på utsidan och är det gott är det attraktivt för en del.

En annan viktig sak är att man inte bara pratar om sitt eget och skryter utan även visar intresse för den andre. Det är rentav oattraktivt för en del. Samtidigt är det förmodligen tråkigt för många om man knappt berättar något om sig själv när det gått ett litet tag. Det gäller att hitta en balans - att både ge och ta. Svårt, särskilt om man har As. Det enda som som lär hjälpa är att öva.

Klokt skrivet sommar! Jag håller med dig.

Jag håller med sugis i glasögonfrågan. Jag tycker det är snyggt med brillor, om man hittar rätt modell. Personligen tycker jag de flesta passar bättre i tunna metallbågar men just nu verkar trenden vara på väg att återgå till tjockare bågar som man hade på 60-80-talet och då är det nog dumt att byta dem just när de börjar bli inne igen. OM du nån gång vill och får råd att byta så ställer jag också gärna upp som smakråd. Tycker bara inte att det är någon prioritet just nu.

Däremot det där med dieten, faktiskt mest för hälsans skull. Sen tyckte jag sommar gav en del bra tips också.

Det som jag tror avskräckt mest har nog varit de där tiraderna mot kvinnorna (som känns som du är beredd att lägga ned nu och då är den saken ur världen) och sen livsstilen. Är den något du själv känner att du skulle vilja ha hjälp med?

Annars är du ju som sagt en go och mysig kille, nog ska väl du kunna hitta nån att dela livet med. Vi får väl göra lite reklam även för dig här:

Tjejer, finns det någon av er som söker en social, trevlig och färgstark kille som alltid är hjälpsam och hygglig, garanterat varm och snäll utan att vara mesig, och som ger härliga björnkramar och vem vet vad mer...

Oops! Sorry, Jossan, jag missade faktiskt helt att rubrikerna var "Steg 1" och "Steg 2".

Fast skaffa ett par till känns angeläget ändå, det gör det. Så kan jag ju växla mellan de olika paren, om inte annat.

Och så har jag ju fått höra så mycket om dem förr av de hyperytliga på dejtingsajterna...

Men jag börjar med steg 1, då!

Och tack, Ingervännen, för den fina beskrivningen!

Inger skrev:
Tjejer, finns det någon av er som söker en social, trevlig och färgstark kille som alltid är hjälpsam och hygglig, garanterat varm och snäll utan att vara mesig, och som ger härliga björnkramar och vem vet vad mer...

Jag kan hålla med Inger om denna beskrivning av dig.

Men som sagt steg ett, d.v.s. din diet och din livsstil, är det som är det viktigaste för dig just nu.
Om inte annat så, precis som Inger skriver, för din egen hälsas skull.
Annars finns ju risken att du drar på dig sjukdomar som diabetes och/eller ledbesvär med medföljande smärta i knän och rygg.
Andra s.k. postrelaterade sjukdomar, som kommer som en följd av den ökade inaktiviteten som ledbesvären i sig orsakar, är förträngda kranskärl som kan göra att risken för att drabbas av kärlkramp ökar betydligt. De förträngda kranskärlen i sig leder till en ackumulerad åderförfettning som på sikt ökar risken för blodpropp. Något som, om man har otur, kan ge rejäla efterverkningar.
Så du behöver faktiskt för din egen skull också, inte bara för att bli mer attraktiv hos tjejer, ändra din livsstil.

Pemer skrev:Men jag köpte dem hösten 1997....

Haha, då slår du till och med mig. Jag köpte mina 1998...

Jag minns inte om du har plast eller metall. Minns bara färgen. Många plastbågar brukar ju nötas efter ett antal år och bli mer spröda, vilket kan vara ett skäl att byta dem innan de går sönder, för annars får man kanske leva med något förhastat inköp som man måste göra för att man ska se ordentligt.

Jag tror inte din förmåga att attrahera vettiga tjejer som skulle stå ut med dig vare sig stärks eller försämras ifall du byter glasögon. Inte heller tror jag att det har någon avgörande betydelse vad du väger. Vad det påverkar är förstaintrycket. Däremot vore det bra om du gick ner lite för hälsans skull.

Pemer: All respekt för dina svar, jag beundrar ditt lugn och din eftertänksamhet i svaren. Du tar ju åt dig kritik precis som ur en lärobok
---
P.S. Jag hade en chef som skickade mig på kommunikationskurs (innan diagnoser) för att jag skulle kunna fungera bättre på jobbet. Känns som du har gått den, inte jag... Den hjälpte för övrigt inte alls.

Jossan, åderförfettning, kred! Imponerande uppräkning av eventuella åkommor du fick till där.

Faktum är att jag tror att jag har börjat märka av en del krämpor av de extrakilon jag släpar på... så jag har haft det här rätt aktuellt i tankarna på sistone...

@ Bjäbbis -> De är av plast, peppar peppar...

Vad kan göras åt det då? Känns som om det måste hända något ganska drastiskt och att du nog behöver hjälp i början. Skulle du klara av en vända med Skipper?

Eller kanske den här lågkolhydratsdieten vore nåt för dig? Jag har bara kört den i några veckor och jag har redan helt tappat suget efter bröd, pasta etc. Det svåra är bara att variera sig när man har så höga trösklar mot recept och nya rätter men du kanske inte har just de problemen?

Köpte du nån soda streamer förresten för att kunna göra bubbelvatten istället för läsk? Inte för att kolsyra är sådär jättenyttigt heller på sikt men det påverkar i alla fall inte vikten eller aptiten såsom socker och aspartam gör.

Pemer ta kontakt med din Vårdcentral/husläkare så kan du få hjälp med en remiss till en dietist. Vilket iaf kan vara en början.
Livet ska trots allt vara gott att leva och så enkelt som möjligt, så att börja en hysterisk om läggning av kosten för att jaga kilon tror jag inte riktigt på.
Så en början är att dra ner på portionerna, äta regelbundet , och träna/röra på sig, (motion kallas det vist för).

Hör med Kristofer om inte han kan hjälpa dig med att lägga upp ett träningsprogram på ett gym.

AAA skrev:Jossan, åderförfettning, kred! Imponerande uppräkning av eventuella åkommor du fick till där.

Man säger ofta åderförfettning inom sjukvården idag. Förr kallade man detta för åderförkalkning men eftersom det ordet är så missvisande, så är det bättre att säga åderförfettning.

För vad det handlar om är just att det onda fettet "slaggas" i blodkärlen, d.v.s. det fastnar på kärlens väggar och "pluggar till" passagen så att blodflödet minskar. När kärlen blir trängre måste hjärtat jobba hårdare för att kunna låta samma mängd blod passera genom de olika organen.
Det gör att hjärtat varje gång det ska dra ihop sig för att släppa ut blodet till aorta (det stora blodomloppet) och till lungartärerna (det lilla kretsloppet), behöver "anstränga sig mycket mer" för att kunna släppa ut den mängd blod som behövs för att förse organen med tillräckligt med syre.

Det sätt som vi idag mäter hjärtats ansträngning på (fortfarande, (tills nån smart, kommer på nåt bättre sätt), detta är väldigt gammalt inom sjukvården) är att mäta den kraft, eller det tryck, (tryck är ju kraft/area, dock använder man inom sjukvården det gammalmodiga sättet att mäta trycket på, nämligen i mm. Hg. ), som hjärtat behöver för att fylla en hopsnörd artär med blod. Det är detta som görs, när man tar blodtryck och resultatet kallas för det övre alt. det systoliska trycket.

Det tryck som behövdes för hjärtats maximala hopdragningskraft, avtar sedan allteftersom hjärtat återigen utvidgas, dock avtar det inte helt, (om det gick ner till noll skulle ju hjärtat sluta slå helt), utan ”ett visst tryck ligger kvar” vilket är en förutsättning för att muskelarbetet ska kunna börja på nytt, och hjärtat ska ha kraft till att återigen dra ihop sig. Det tryck som finns kvar när hjärtat återigen påbörjar hopdragningsproceduren kallas för det undre, el. det diastoliska, trycket och mäts vid en blodprovstagning upp när den hopsnörda artären har blivit helt utvidgad.

Om det sitter en massa fettklumpar fastklistrade på blodkärlens väggar och gör passagen för blodet trång, kommer blodvätskan att behöva en större kraft för att kunna ta sig fram i kärlen. Det betyder att hjärtat kommer att behöva använda en större kraft vid varje pumpslag, och på sikt blir detta en enorm belastning för hjärtat. Sedan finns risken att hjärtat pågrund av att det blir så svagt blir tvungen att slå oftare, och oftare för att kroppens organ ska kunna förses med syre i den omfattning som de behöver, vilket betyder att pulsen också ökar. Man kan se detta ofta på överviktiga personer, med dålig kondition. De får högt blodtryck och hög puls.

Vi har bara ett hjärta! Bör man inte vara rädd om det då?

Jossan, jo, jag vet om förfettningen. Många uttrycker det dock fortfarande som åderförkalkning, vad nu det kalciumet skulle komma ifrån? Benen? Tänderna? Någon cellpump? He, he...

Visst ska tas om hand om
kan vara en bra start

Jossan skrev:

sommar skrev:Det som också är viktigt är att man är tillfreds med sig själv och sitt liv; lugn och harmonisk. Chansen är större att man klarar av ett förhållande då och att partnern stannar kvar. Insidan speglar sig på utsidan och är det gott är det attraktivt för en del.

En annan viktig sak är att man inte bara pratar om sitt eget och skryter utan även visar intresse för den andre. Det är rentav oattraktivt för en del. Samtidigt är det förmodligen tråkigt för många om man knappt berättar något om sig själv när det gått ett litet tag. Det gäller att hitta en balans - att både ge och ta. Svårt, särskilt om man har As. Det enda som som lär hjälpa är att öva.

Klokt skrivet sommar! Jag håller med dig.

Tack!

Vill tillägga att jag i stycke 2 och 3 i mitt förra inlägg var generellt och inte riktat enbart till Pemer. Jag kunde inte få med det på ett bra sätt utan hoppades det skulle framgå ändå med tanke på utformningen men tyvärr gjorde det nog inte det så därför förtydligar jag nu.