Tack allihopa. Jag lär mig massor om både AS och mig själv genom det ni skriver. Är så oändligt trött efter diagnosen och har lite svårt att ta in all information i böcker och på nätet just nu, det är som om hjärnan har tagit semester. Men på den här nivån går det rätt in i mig.

Oh, btw, extremfallet av en aspergare är en nobelpristagare men som inte klarar att knyta skorna.
Och såger någon åt dig att aspergare inte har känslor så har denne troligen fel.
Denne misstar troligen "yta" för att vara känslor, tror iaf jag utan att ha undersökt det så noga.

vadloink skrev:Tack allihopa. Jag lär mig massor om både AS och mig själv genom det ni skriver. Är så oändligt trött efter diagnosen och har lite svårt att ta in all information i böcker och på nätet just nu, det är som om hjärnan har tagit semester. Men på den här nivån går det rätt in i mig.

Ett tips bara.
Dom flesta böckerna och "faktan" du hittar om Aspergare är skrivet av icke-aspergare, ofta läkare som betraktar oss utifrån, utan att förstå hur vi fungerar inombords.
Det innebär att du bör ta en hel del av det med en nypa salt, det finns ganska gott om fördomar och myter om aspergare.

Du lär säkert märka att detta forum är en bättre plats att lära sig på än enbart läkarböckerna.
Sen är spektrat ganska stort, så det finns inget riktigt facit heller.
Vi är alla olika, men ofta med en del likheter i det som skiljer oss från den stora folkmassan.

Själv känner jag mig begåvad med Asperger, "funktionsnedsättning" HA !!
I många fall fungerar jag överlägset bättre än det som idag betraktas som "normalt", så du behöver inte känna att det är enbart av ondo.

Lycka till, och välkommen till ditt nya liv som självupptäckt individ.

Danne skrev:Lycka till, och välkommen till ditt nya liv som självupptäckt individ.

Tack. Jag var nyss och handlade mat till mig och den enda av mina söner som har vett att mysa framför teven med mig ikväll. Jag gick runt och flinade. Det är skrämmande att upptäcka att jag är en annan sorts varelse än jag trodde.

Men jag var så lugn. Så tillfreds. Jag lät det ta sin tid. Jag tog mig rätten att nörda loss framför köttdisken. Svarade inte när en hyperstressad dam med två vrålande barn mumlade "Jaha. Tvärstopp!" när jag bara liksom bara stannade för att plocka åt mig en Gustafskorv.

Jag förstod att det var hennes problem att hon stressade mig, inte att jag var långsam. (De borde inrätta en tresekundersregel i mataffärer.) Innan jag började fundera över AS skulle jag ha skällt på henne. Nu bara log jag.

Jag är övertygad om att det kommer att bli jävligt igen i perioder. Men den upplevelsen var större än både sexdebut och första barnet. Jag gick runt i affären och kände mig återfödd.

Jag är inte mindre rädd, inte mindre trasig, men jag fick syn på mig själv.

Underbart! Och jag känner igen det också.

Jättemycket som jag förut klurade på, vände och vred på, ältade, grunnade och angstade över, mycket av det kände jag igen i sååå många av de npf-böcker jag läste, så när jag väl fick diagnoserna (har ADHD-diagnos också) så var det som att "problemen" varit troll som sprack i solen, eller såpbubblor som blåste bort.

Det var ju inte knäpphet eller galenskap eller lättja, X och Y och alla drag jag tänkt på och undrat om man kunde jobba bort eller om jag delade med andra och varför jag alltid var för mycket eller för lite eller utanför eller eljest, det var ju bara bokstäver.

Faktiskt är det alldeles sant, även om jag förstås fortfarande kan tycka att Faaaaan vad jobbigt att jag alltid ska fastna när nåt är kul, jag har inte TID att fastna när jag måste göra X (eller vad det nu är för drag jag irriterar mig på eller handikappas av just då).

En superfördel idag är att jag VET att jag gör X eller reagerar på det här och det här sättet, och också vet att jag är skapt sån och att det bara är att hacka i sig. Det är bara slöseri med kraft, tid, ork och lust att försöka motarbeta eller spy på sig själv för.

Så precis som Krigis sa härförleden, man gör bäst i att minimera det man vet att man har svårt för i den mån det går, och maximera det man är bra på (och gillar). Det är helt enkelt smartast. Och smarta är vi ju, så då försöker vi göra det, eller hur?

Grattis till dig. Blev glad av att läsa ditt inlägg.

vadloink skrev:Jag är övertygad om att det kommer att bli jävligt igen i perioder. Men den upplevelsen var större än både sexdebut och första barnet. Jag gick runt i affären och kände mig återfödd.

:D
jag gillar tanken och tyckte det var intressant att komma fram till det möjliga alternativkablaget.
Fast jag hopas på en alldeles underbar sexdebut med en stor portion ömsesidig kärlek för varandra, väldigt nyfiken på vilken tjej det blir och vad man kommer att uppleva ihop med damen i fråga.

Hmm, ska man göra en tråd i ämnet måntro?
Skulle vara intressant att veta när olika personer haft sin sexdebut eller ifall de inte haft någon sådan och hur sexberoende man blivit efter att man provat?
I de flesta andra samanhang än AS sammanhang hade 37 år och inget sex med annan person setts som konstigt.
Som det är för mig.

Högintressant tråd av en människa som verkar högintressant.
Välkommen hit!

nano skrev:

vadloink skrev:Jag är övertygad om att det kommer att bli jävligt igen i perioder. Men den upplevelsen var större än både sexdebut och första barnet. Jag gick runt i affären och kände mig återfödd.

:D
jag gillar tanken och tyckte det var intressant att komma fram till det möjliga alternativkablaget.
Fast jag hopas på en alldeles underbar sexdebut med en stor portion ömsesidig kärlek för varandra, väldigt nyfiken på vilken tjej det blir och vad man kommer att uppleva ihop med damen i fråga.

Hmm, ska man göra en tråd i ämnet måntro?
Skulle vara intressant att veta när olika personer haft sin sexdebut eller ifall de inte haft någon sådan och hur sexberoende man blivit efter att man provat?
I de flesta andra samanhang än AS sammanhang hade 37 år och inget sex med annan person setts som konstigt.
Som det är för mig.

Jag är dålig på mycket av de primitiva människoprylarna, men jag är en jävel på sex, trots att jag är rätt less på skiten i perioder.

Man blir inte beroende av sex för att man har provat. Tvärtom.

Starta en ny tråd. Om du är nyfiken.

Historien från affären var helt underbar att läsa. Tack! Och välkommen i vår krets!!!

Zombie skrev:Högintressant tråd av en människa som verkar högintressant.
Välkommen hit!

Tack. Tack. Tack. Det liksom bubblar av värme i mig. Och så kommer tårarna. Det är som att få träffa sin riktiga mamma.

Underbart! Jag blev också väldigt berörd av din beskrivning av dagen.

Jag brukar beskriva det på precis samma sätt.
När jag fick min ADHD-diagnos var det som om all skit bara rann av mig. Nu tar jag reda på vad jag VILL, ORKAR och KAN och försöker hålla mig till det för att undvika att må dåligt.

Första 9 månaderna gick jag omkring i ett rus av lycka.

Sen kan jag idag säga att jag tänkte på den här tråden och vad jag uppskattade den, forumet och möjligheterna det ger och en massa personer som finns här, både såna jag träffat irl och såna jag "bara" läst och lästs av.

Välkommen hit (utan kringsvammel som tycks förvirrande)!