Bjäbbmonstret skrev:Jag tror att känslan man får när man blir utsatt för sådana där grejer är något som killar har väldigt svårt att sätta sig in i.

Öööhhh...jag har inte ett dugg svårt att sätta mig in i att det är regelrätta övergrepp det handlar om även när det är "oskyldigt kärleksgnabb" som sadistiska blinda lärare antagligen tycker. Det är helt sjukt att det är vanligt och rentav accepterat av en stor del människor att det går till så i skolan. KrigarSjäl brukar skriva kloka saker om hur skolan fungerar.

Bjäbbmonstret skrev:Nu bet ju inte just det på mig eftersom jag fortfarande kunde se mig i spegeln och inse att jag ju ändå såg ganska bra ut, och för att jag inte själv fokuserade så mycket på det där med utseende så deras smink kunde de ju behålla för sig själva, men att klara av att tänka så är få förunnat.
De å sin sida fattade nog aldrig varför det inte bet på mig eftersom de gick efter sig själva och var så fulla av sina egna komplex.

Min mamma hade själv blivit väldigt mobbad i skolan och ville absolut inte att jag skulle vara med om samma sak. Tyvärr hade hon dragit helt fel slutsatser av detta. Så hon lärde mig att om man bara anpassade sig till mobbarna så skulle allting lösa sig. Det fungerade inte så bra...

earlydayminer skrev:

rdos skrev:

earlydayminer skrev:Mitt största problem fram tills jag mötte min ex-flickvän var att skilja på om jag var intresserad av sexuella skäl eller en önskan om ett förhållande. Innan jag träffade henne var jag ganska aktiv, men sedan vi gjorde slut har jag inte ens kysst en annan kvinna. Det var fyra år sedan.

Hur blir man av med en instinkt utan att döda sig själv?

Välkommen till klubben.

Enligt vissa här så är aspiesar inte sådana.

Din enda tröst kan vara att du kan ha flera sådana där förhållanden samtidigt. Du behöver alltså inte göra upp med din förra för att skaffa en ny

Det vill jag verkligen inte ha. Jag vill ha en person som jag kan ge hela mig till. Om det (flera samtidigt) är enda sättet för mig att få systemet att fungera kommer jag vara ensam tills jag dör. Halvhjärtad kärlek och runtknullande är inget jag söker.

Misstänkte nästan det. Sorligt men sant. Jag resonerade likadant när jag var i 20-års åldern.

tveskägg skrev:Min mamma hade själv blivit väldigt mobbad i skolan och ville absolut inte att jag skulle vara med om samma sak. Tyvärr hade hon dragit helt fel slutsatser av detta. Så hon lärde mig att om man bara anpassade sig till mobbarna så skulle allting lösa sig. Det fungerade inte så bra...

Nej det har nog aldrig funkat för någon som jag har träffat i alla fall. Det handlar om att behålla en integritet och en inre styrka.

Mina sviter 25 år efteråt är att jag har lätt att hamna i försvarsposition, inte fått lära mig hantera vrede på ett konstruktivt sätt och har ett ganska selektivt sätt att släppa folk in på livet. Jag klarar heller inte av att ordna fester och bjuda hem folk på egen hand. Jag tror att om jag inte hade varit utsatt för mobbning så finns det större chans att jag skulle lärt mig hantera de här sakerna vid det här laget. Men sånt kan man ju aldrig veta...

Men nu har vi gått offtopic så det svungar om det!!

Mobbningserfarenheter är dock relevant om man ska skaffa sig en partner.
Det slår sig lätt på självförtroendet och det är svårt att ständigt behöva stötta en person som har känslan av att inte duga eller vara den som själv behöver stöd och bekräftelse.

Bjäbbmonstret skrev:

sugrövmanövern skrev:Var man hittar den gyllene medelvägen utan att reta upp en del män när man socialiserar och letar killkompisar och eventuell partner kommer jag nog aldrig att förstå.

Det där förstår jag däremot inte Vad var problemet sa du?

Vet inte hur man ska förklara det, men... Jag har helt enkelt hamnat i situationer där män blivit jättearga för att jag inte varit romantiskt intresserad. Bland annat blev jag slagen sönder och samman på en fest av en man som flippade ur.

Situationen var den att jag var kompis med hans syster, och det var fest hemma hos henne. Min version var att vi var kvar uppe och festade när de andra däckat. Hans version under vredesutbrottet där han försökte våltdta mig var att jag hade sänt ut signaler om att jag var intresserad, men sedan tvärvänt när han började göra närmanden. Jag backade undan från honom. Därmed hade jag lurat honom och var ett luder med mera.

Då blir ju jag livrädd för allt vad män heter.

Någonstans blir det fel, väldigt fel.

Var med om en flummig sak här i sommar, ingen som blev arg den gången, men det var läskigt. Jag var ute med hundarna och en alkoholist kom framraglande till mig och började prata om hundar. Helt plötsligt började han prata om att följa med mig hem och han undrade om min mamma skulle bli arg om han följde med mig hem.

Jag kanske är för trevlig och inbjudande på något skruvat sätt, men jag nämnde i alla fall tre gånger att jag har en sambo därhemma.

Jag vet inte om jag borde ha sprungit därifrån eller, kanske dumt att ens försöka tala sig ur en sådan situation, tänk om han hade varit en sådan där arg person som inte tål att bli avvisad .

En sak som jag ofta undrar över är om man som tjej kan ha killkompisar. Vill män ha tjejkompisar öht? Jag har trott det förut, men kanske är jag bara naiv.

sugrövmanövern skrev:En sak som jag ofta undrar över är om man som tjej kan ha killkompisar. Vill män ha tjejkompisar öht? Jag har trott det förut, men kanske är jag bara naiv.

Jag vill oftast bara ha tjejkompisar, men jag är ju konstig då också, knappast representativ.

Bjäbbmonstret skrev:Det här snacket om krånglighet och inte krånglighet till exempel. Alla tjejer har en historia och i många fall måste man våga "krångla" lite om man inte ska låta sig utnyttjas.

Här låter du som att du säger att det inte är OK för tjejer att gilla sex och ONS... det är att låta sig "utnyttjas".
Jag är lite förvånad att se den ståndpunkten från dig???

error skrev:

Debbido skrev:
Själv skulle jag inte kunna tänka mig att ha sex med ett fågelbord - eller en man jag aldrig har sett, inte ens om jag vet att han har två ben.

De flesta kvinnor vill ha Romantik! (Sorry!)

<a href="http://www.sweetim.com/s.asp?im=gen&lpver=3&ref=11" target="_blank"><img src="http://cdn.content.sweetim.com/sim/cpie/emoticons/00020239.gif" border="0" title="Click to get more."></a>

Vissa vill kanske ha ett råknull med en okänd person, någon riktigt ung och sinnesförvirrad tjej. Fast, ett visst lockbete är nog nödvändigt ändå...Jag är ledsen, men jag kommer faktiskt inte på något bättre förslag än Red Light District för män med dina önskemål. Då är det sociala samspelet enkelt: Cash!

Tjej är jag. Ung: javisst. Sinnesförvirrad? Nja. Men för mig hänger inte sex och romantik ihop. Visst vill jag ha romantik, då med någon jag är kär i, men då har jag inte heller lika bra sex.

Lyllos alla som har sex med någon, tror jag iaf
Personligen vill jag ha kombinationen, både kärek o sex med en o samma tjej
Är romantik samma sak som kärlek eller är det en ytterligare sak?

Bjäbbmonstret skrev:Jag råkade ut för något liknande vid ett par tillfällen i 8-9 årsåldern när jag lekte mycket med pojkarna. Varför är inte så gott och veta men möjligen hade det med min status som plugghäst att jag blev något så när fredad från just sexuella trakasserier - i alla fall fysiska sådana....

Jag tror att känslan man får när man blir utsatt för sådana där grejer är något som killar har väldigt svårt att sätta sig in i.

Tror nog killar kan känna saker även om de inte är tjejer.

Själv kände jag mig alldeles förfärligt felaktigt anklagad för att tycka om tjejer när carola sjöng främlig eller något på tv under eller strax efter melodifestivalen.
Några vuxna som jag inte sett förut satt hemma hos mormor o morfar och deras bekanta började fråga mig om henne o om jag inte tyckte om henne lite iallafall, de sade något i stil med "det vore väl kul o vara ihop med en sådan tjej".
Hade ett barn sagt samma sak hade jag knappt brytt mig men detta var vuxna människor i mormor o morfars ålder även om jag idag inser att det nog bara var välvilja så blev det då så fruktansvärt fel, jag ville inte vara kär i någon, speciellt inte en tjej, jag hade ju då precis märkt att det var något med tjejer mer än skillnad mellan tjejer o killar än skillnaden i anatomin mellan benen.

När jag tänker efter så såg jag en gång en kille som tog på en tjejs bröst i femman, hon klippte till medelhårt med boken hon hade i handen, killen bara garvade men det gjorde nog ont till en del iaf.

Jag fattade inte varför killen öht tog på henne eller varför hon slog honom för det.
Insåg att hon inte gillade det och insåg att hon inte ville bli tagen på.
Jag hade inte utpptäckt att det var något extra intressant med just tjejer då

Charley? skrev:Det är otroligt oattraktivt med personer som tror sig ha bättre koll på ens känsloliv än vad man själv har.

Jo, jag säger detsamma, jag tycker hela inlägget jag tog bara det här ur illustrerar exakt samma fenomen.

Det är ju just att visa romantiska känslosamma sidor hela tiden som jag fått lära mig den hårda vägen oftast uppfattas som 'för mycket" och som det gäller att undvika.

Och så fort man undslipper sig ett försök att distansera sig lite till det alltför känslopjunkiga, så vänds det mot en, och blir ett skäl att tvivla på vad man har för kvinnosyn över huvud taget...

Ja, herregud...

Måste säga att jag känner mig otroligt sårad och förolämpad av alla insinuationer om vad jag egentligen har för kvinnosyn.

Och ett sådant drev av folk, som helt okritiskt sluter upp och lämnar stöd och sympati till ett inlägg som inte ens är skrivet med någon klar bild av vem eller vilka det riktar sig till, och framför allt inte utifrån någon sakkunskap om den person man kastar dynga på, utan bara känslomässigt baserade gissningar.

Fy fasen!

För egen del brukar jag faktiskt inte ägna diskussionerna av det här ämnet åt att tolka kvinnornas känslor, jag brukar tala om instinkterna. Att det är instinkterna som är präglade på... pja, vi kan väl säga som jag såg tjejer på ett Dallasforum skriva, att de flesta vill leva med och ha familj med en Bobby Ewing-typ, men att kvinnliga instinkter generellt är präglade på att det är en JR Ewing-typ man de facto dras till.

Det är möjligt att det finns förhållandevis många kvinnor som tvärtom alltid dras även i kontaktmomentet till Bobbys typ. Jag hoppas jag kan få möta fler sådana i så fall. Som är lediga.

I den här tråden kommenterade jag instinktsfenomenet som sådant. Och tillade att jag önskade att jag hade varit mindre känslomänniska. Och sedan råkade jag fälla en skämtsam kommentar i en helt annan tråd.... Ja, herregud, vad kan jag ha för kvinnosyn???

nallen skrev:

Bjäbbmonstret skrev:Det här snacket om krånglighet och inte krånglighet till exempel. Alla tjejer har en historia och i många fall måste man våga "krångla" lite om man inte ska låta sig utnyttjas.

Här låter du som att du säger att det inte är OK för tjejer att gilla sex och ONS... det är att låta sig "utnyttjas".
Jag är lite förvånad att se den ståndpunkten från dig???

Du övertolkar mig. Jag skulle inte känna mig moraliskt förhindrad att ha ett ONS med någon om det vore så att jag kände mig fullständigt ledig.

Jag skulle möjligen inte trivas så väl med det eftersom jag föredrar att ha sex med någon som jag känner en starkt grundad sympati inför men det kan man ju även ha med någon som man träffat nyligen som det sedan inte visar sig bli så mycket mer med.

Ska du hitta någon tjej som vill ha tillfälligt sex så söker du förslagsvis efter någon som är nyseparerad. I den gruppen brukar det finnas folk av båda könen som är inriktad på detta - med vissa reservationer.

En tillfällig relation behöver ju inte vara utnyttjande men det är ett utnyttjande så fort någon av de inblandade utnyttjar den andres svagheter för att få som han eller hon vill. Så fort det blir en manipulation med i spelet. Ibland kan utnyttjande vara ömsesidigt.

Och när det gäller tjejer under separation kan de möjligen vara mer benägna till tillfälligt sex men samtidigt också kanske i en känslig situation i livet som gör att man kanske bör vara lite extra försiktig i stället. Så det "rådet" går åt två håll.

Jag skulle själv vara skeptisk till att ge mig i lag med någon som vore alltför osäker och trasig. Man vill ju inte riskera att göra den andre personen illa.

Och alla är inte lika säkra på sig själva och vad de vill. Det kan också leda till utnyttjande.

Bjäbbmonstret skrev:Jag skulle själv vara skeptisk till att ge mig i lag med någon som vore alltför osäker och trasig. Man vill ju inte riskera att göra den andre personen illa.

Jag är också skeptisk mot osäkra och trasiga personer, eftersom min erfarenhet är att de kan bli väldigt klängiga och dränera en känslomässigt.

Dock förstår jag inte varför man skulle undvika att komma i lag med en sådan person av rädsla för att göra denne illa. Personen blir väl knappast gladare av att bli avvisad?

Ibland är det nog humanare att bli avvisad direkt innan det hunnit bli nåt än efter att man redan investerat känslor i en person och den inte orkar med en för att man har för mycket i ryggsäcken.

Man kan ju så att säga bara prata med personen i fråga.
Händer att jag gör det på tunnelbanan när någon säger något o inte verkar ha något emot att prata.
Kan bli knas av det hela men det brukar jag kunna hantera hyffsat tror jag.
Har en gång gjort en människa glad för att någon pratade med honom utan att "lägga en massa förmaningar på honom".
Han spelade gitarr och pratade och jag lyssnade o pratade.
Minns inte vad vi diskuterade.

Inger skrev:Ibland är det nog humanare att bli avvisad direkt innan det hunnit bli nåt än efter att man redan investerat känslor i en person och den inte orkar med en för att man har för mycket i ryggsäcken.

Ja, i det enskilda fallet. Men för varje nytt avvisande får man ju lite mer i ryggräcken. Till slut kanske man blir så desperat så bara utnyttjarna finns kvar att vända sig till.

Hmm, ja där sade du något tveskägg.
Fast man vill ju inte oavsett vem man är tror jag bli utnyttjad så det är ju inte så vettigt o låta sig utnyttjas o bli klängd på.
Däremot kan man ju säga sin åsikt till denne o hoppas denne fåt hjälp på traven av det

Det är fullt tillåtet o tycka om någon även om denne inte tycker om en tillbaka men man har ju ingen rätt o tvinga den man tycker om o göra varken det ena eller det andra oavsett vad denne tycker om en.

Tveskägg, då kanske det är dags att börja jobba på ryggsäcken om man inte vill ha mer i den. Annars är risken stor att man går och gör precis det som bara fortsätter fylla på den med mer av samma sak.

nano skrev:Personligen vill jag ha kombinationen, både kärek o sex med en o samma tjej
Är romantik samma sak som kärlek eller är det en ytterligare sak?

I princip kan man säga att kärlek är två olika saker, dels att vara kär i någon (förälskelse), dels kärlek till sina föräldrar/barn m.fl...

När man är kär i någon, så är det väldigt praktiskt att kombinera detta med romantik, men det finns människor som definitivt inte vill ha någon romantik, trots att de är kära...

Kombinationen romantik, att vara kär och att ha sex är nog den ultimata kombinationen, men egentligen kan de vara fristående från varandra...

Sex kan även vara väldigt oromantiskt och rått men väldigt skönt, exempel BDSM!

Miche skrev:När man är kär i någon, så är det väldigt praktiskt att kombinera detta med romantik,

Det där lät extremt aspigt i mina öron

Ja ja, jag är aspig!
Tack för komplimangen

sugrövmanövern skrev:

Bjäbbmonstret skrev:

sugrövmanövern skrev:Var man hittar den gyllene medelvägen utan att reta upp en del män när man socialiserar och letar killkompisar och eventuell partner kommer jag nog aldrig att förstå.

Det där förstår jag däremot inte Vad var problemet sa du?

Vet inte hur man ska förklara det, men... Jag har helt enkelt hamnat i situationer där män blivit jättearga för att jag inte varit romantiskt intresserad. Bland annat blev jag slagen sönder och samman på en fest av en man som flippade ur.

Situationen var den att jag var kompis med hans syster, och det var fest hemma hos henne. Min version var att vi var kvar uppe och festade när de andra däckat. Hans version under vredesutbrottet där han försökte våltdta mig var att jag hade sänt ut signaler om att jag var intresserad, men sedan tvärvänt när han började göra närmanden. Jag backade undan från honom. Därmed hade jag lurat honom och var ett luder med mera.

Då blir ju jag livrädd för allt vad män heter.

Någonstans blir det fel, väldigt fel.

En sak som jag ofta undrar över är om man som tjej kan ha killkompisar. Vill män ha tjejkompisar öht? Jag har trott det förut, men kanske är jag bara naiv.

Man kan inte bli mer än ledsen när man får höra om en sådan här händelse. Som man kan jag själv inte förstå andra mäns extrema behov av sex eller att de skall bli våldsamma om de blir "rejected" (kommer inte på det svenska ordet).

Det här med signaler förstår jag mig inte på. En kvinna kan väl vara snäll utan att vilja ha sex. En av mina bästa arbetskamrater för några år sedan var en kvinna, vi hade skitkul ihop på jobbet utan att det gled in eller över på något som sexuella anspelningar.

Visst var jag attraherad av henne, men hon är ju gift och har två barn. Det måste jag som man kunna ta hänsyn till och inse att hon är olovlig, även om hon nu hade sänt ut "signaler" om att hon ville att det skulle leda till mer än bara vänner. Vad det nu kan vara för "signaler" kan jag inte svara på, för jag kan aldrig tyda sådant.

Så min fråga är nu. Vad klassas som signaler från kvinnor om att de vill inleda ett förhållande, romatiskt eller sexuellt? Varierar det från kvinna till kvinna eller har de ett gemensamt universiellt språk?

Där tror jag lystna män har en tendens att övertolka väldigt lite som inbjudan. T ex att man lyssnar intresserat för att man (tror att man) är kompisar, att man ler för att vara trevlig, att man dansar sexigt för att musiken inbjuder till det. Då vill de gärna tro att man gör allt det där för att man är kåt på just honom. Lägg sen av alkohol förluddigat omdöme och bristande självkontroll.

Är man dessutom söt som sugis så tycker en del att det i sig är något som inbjuder, att man får skylla sig själv om man är så attraktiv att de inte kan hålla tassarna (eller petternicklas) i styr. Många verkar också anse att man inte har rätt att gå på fest eller gå ut och dansa om man inte är raggningsbar.

Sen har vi andra änden av skalan med aspergergerkillar som missar helt uppenbara flörtförsök. OK, inte alla då...

Hade vi inte en tråd om hur man flörtar nånstans?

Jag funderade först på att starta en ny tråd med titeln "Charley?s attack mot män, men vilka?", men en ny tråd hade kanske inte varit så bra. Jag anser att Charley?s inlägg nedan är ett briljant exempel på ungdomligt oförstånd. Inlägget har klara förtjänster som debattinlägg (trots att det är onyanserat), och man får ju skriva vad man vill så länge man följer reglerna, men det är ärerörigt och oacceptabelt att Charley? kritik har en oklar adressat, eller oklara adressater. Vem eller vilka är "ni"? I sitt inlägg slår Charley? åt alla håll samtidigt, och så gör man när man har råkat i affekt, men nu är det kanske dags för eftertanke och besinning.

Alltså: Vem eller vilka menar Charley? när hon skriver "ni"? Är det Pemer, är det tvilling 99, är det Pemer och tvilling 99, är det vissa eller alla män, är det vissa eller alla män på forumet, är det vissa eller alla män på forumet som skriver om känslor och relationer?

Här kommer Charley?s inlägg, med min fetstil för oklarheter:

Charley? skrev:[...]

Sedan vill jag påpeka att jag sett en viss mentalitet bland de killar som uttrycker problem med relationer: Ni är så jävla fixerade vid relationer och sex (ja, rejäl facepalm på den här, för det är löjligt uppenbart). Det är otroligt tröttsamt att gång på gång läsa pikar, "skämt" och generella kommentarer som är relaterade till sexuella och/eller romantiska relationer. Senast idag stötte jag på följande post:

md2perpe skrev:Är nu hemkommen från träffen. Det blev tjejsällskap från centralen. En tjej från Brasilien och en från Frankrike undrade vad det var för problem med gröna linjen (rökutveckling på söder). Vi tog en annan väg tillsammans.

Som fick dessa svar:

Pemer skrev:Ah, din rackare!

tvilling99 skrev:Tog du deras nummer?

Ärligt talat, jag börjar tvivla på att ni har en sund kvinnosyn över huvud taget. md2perpe skrev ingenting sexuellt eller någonting om att han raggade. Han skrev bara att han fick tjejsällskap, och direkt är ni där och kommenterar. Det är vulgärt, det är direkt äckligt faktiskt. Ni tycker att ni är så känsliga och omtänksamma och allt vad det är, men när ni inte snackar om relationer och försöker förklara hur underbart känsliga och förstående ni är, så visar era inlägg knappast på de karaktärsegenskaper ni hävdar besitta. jag orkar itne leta upp fler exempel på detta beteende, det var enbart på grund av att de där två kom lägligt som jag alls orkar med at kommentera fenomenet.

Ärligt talat, jag uppfattar det inte som att ni har en bra, sund kvinnosyn. Gång på gång genomsyras era inlägg av detta. Ni kategoriserar och generaliserar så brutalt att det vid flera tillfällen fått mig att bli fysiskt illamående. Konstant prat om att 'kvinnor vill ha det eller det' och 'kvinnor tycker inte om ...'. Ni kommer med så mycket uttalanden om hur kvinnor är, vad kvinnor vill, vad kvinnor känner och vad kvinnor tycker att ni kanske tror er ha god insyn i det kvinnliga känslolivet, men egentligen är ni bara fyllda av fördomar (som i många fall är orubbliga) som ofta grundats på rena idiotier.

Jag är så otroligt trött på det här. Vet ni vad det största problemet är? Ni tror er veta så mycket om hur kvinnor fungerar att ni tappar all form av ödmjukhet. Ni lyssnar inte ens när kvinnor säger emot er om hur vi känner oss. Ni tror er veta så otroligt mycket, men ni vet ingenting. Det är otroligt oattraktivt med personer som tror sig ha bättre koll på ens känsloliv än vad man själv har.

Charley? skriver:

jag orkar itne leta upp fler exempel på detta beteende, det var enbart på grund av att de där två kom lägligt som jag alls orkar med at kommentera fenomenet.

Det är ju lite synd att du orkar göra detta avancerade utspel, men inte orkar vara mer tydlig. Tillåt mig föreslå att du försöker sätta dig ner och noga tänka igenom vem eller vilka som är måltavla för din attack. Oprecis kritik är väldigt praktisk, för den som framför kritiken kommer alltid undan och behöver inte stå till svars. Men oprecis kritik kan såra djupt.

Mina synpunkter i denna härva gäller i stort sett bara enbart ordningsfrågan, den oklara adressaten, inte innehållet i Charley? kritik. Jag ser inga problem med att Charley? attackerar en eller flera forumiter om hon bara anger vilka, och inte heller ser jag några problem med att hon till exempel kritiserar manssläktet som sådant (fast jag personligen tycker det är en tarvlig genre att skuldbelägga "alla män", "alla kvinnor", eller hela grupper över huvud taget).

Jag har lätt att förstå tvilling 99s reaktion. Han kanske inte är så förtjust i "mängdrabatt":

tvilling99 skrev: [...]
När har jag skrivit att jag är känslig?
Jag gillar inte att bli påhoppad på detta sättet..

Det är beklämmande och enfaldigt att en (huvudsakligen kvinnlig) kör av instämmande röster okritiskt lovordar Charley?s mycket problematiska inlägg. Speciellt upprörande är att denna kör inleds av moderatorn weasley och administratorn Titti, som båda borde ha insett att Charley?s inlägg var onyanserat. Som moderator och administrator tillhör man de mest tongivande på forumet, och det innebär att man har ett speciellt avsvar, även när man debatterar och inte modererar. Det är lätt att gå i flock, och det är måhända kul att vara hejarklacksledare, men det är svårare att tänka självständigt.

weasley skrev:Charley? - jag har tänkt det där flera ggr men aldrig skrivit det i text..

Titti skrev:Sällan har jag varit beredd att så oförbehållsamt hålla med dig i något du skrivit som detta. Tack - det lyfte min dag!

Jag är helt ny i dessa Aspergersammanhang. Om det inte kommer någon form av tillrättaläggande från Charley?, moderatorn weasley och administratorn Titti, då kommer i alla fall jag att överväga att avsluta mitt deltagande på detta forum, och mitt deltagande i övriga Aspergeraktiviteter.

Nej det finns inga universella signaler i den mening att ett och samma beteende kan bero på flera olika saker. Och även om en kvinna medvetet eller omedvetet sänder ut något som mannen tolkar som "signaler" av intresse har ju tjejen i fråga rätt att ändra sig när som helst när något inte känns bra längre.