Vill tipsa om Bergmans hushållerska som går på svt idag fredag 25/9 kl: 12.45-13.45 och i morgon lördag 26/9 kl: 15.15-16.15.

Han verkar ha Asperger. Kan jag råka illa ut för att jag säger det?

Vitlöksanekdoten var rätt lustig.

tjejmeda skrev:Vill tipsa om Bergmans hushållerska som går på svt idag fredag 25/9 kl: 12.45-13.45 och i morgon lördag 26/9 kl: 15.15-16.15.

Han verkar ha Asperger. Kan jag råka illa ut för att jag säger det?

Varför skulle du råka illa ut för att du säger det?

Jag har också sett delar av dokumentären, sprang mellan köket och vardagsrummet när den var på, men det jag såg övertygade mig om att han definitivt var aspergare.

Jossan skrev:

tjejmeda skrev:Vill tipsa om Bergmans hushållerska som går på svt idag fredag 25/9 kl: 12.45-13.45 och i morgon lördag 26/9 kl: 15.15-16.15.

Han verkar ha Asperger. Kan jag råka illa ut för att jag säger det?

Varför skulle du råka illa ut för att du säger det?

För att man får väl inte säga så om Ingmar Bergman. Då kanske man blir anmäld för förtal eller något.

Är inte han död? Han kan nog inte stämma dig från andra sidan.

Men någon annan kanske kan som inte vill höra att han har Asperger? Och det är nog rätt många som inte vill höra det antar jag.

Inger skrev:Är inte han död? Han kan nog inte stämma dig från andra sidan.

Men spöka kan han väl

Jag har hört diskussionen om Bergman och AS förut.
Några jag känner beskrev om serien med hushållerskan och då lät det väldigt bekant

Det här med att Bergman skulle ha Asperger är intressant tycker jag. Kollar ju nu på en äldre dokumentär om Bergman där han berättar om sitt starka behov av rutiner, han går på promenad efter frukosten och alltid 30-45 minuter, sedan skriver han i 3 timmar osv. Hans behov av att vara ensam.

Han nämner att hans far var väldigt känslig för ljud och att han ärvt detta.

Förresten så gillar jag Bergman och precis som han gillar jag också Tarkovsky

tjejmeda skrev:Men någon annan kanske kan som inte vill höra att han har Asperger? Och det är nog rätt många som inte vill höra det antar jag.

Dumheter.

Mailliw87 skrev: Förresten så gillar jag Bergman och precis som han gillar jag också Tarkovsky

Jag tycker också väldigt mycket om Bergmans filmer. Gillade "Höstsonaten" mycket när jag såg den, och så "Fanny och Alexander" förstås.
Tarkovsky vet jag tyvärr inte vem det är.

Jag har hört det där från flera. Just om Asperger. Och de har inte ens AS. De gissade AS och ADHD.

Jossan skrev:Tarkovsky vet jag tyvärr inte vem det är.

Störd snubbe som gjorde nästan lika sjuka filmer som Bergman, fast ännu segare och obegripligare. http://en.wikipedia.org/wiki/Andrei_Tarkovsky

Ultragäspvarning på Stalker. Har aldrig fått så mycket träsmak.

Hej!

Efter en viss letande hittade jag den här tråden pga mitt minne från förra året då programmet sändes på TV.

Att jag gör det här nu är för att nu i kväll sänds programmet "Bergmans hushållerska" kl 20.00 i SVT 2 i repris från förra året.

Programmet går i repris även på måndag, torsdag och lördag under den här kommande veckan.

mvh Noli

Såg reprisen.

Jo, på Haglöfs skildring verkade han aspig och OCD:ig nog.

Vilket bekräftar min undran hur många (fler) excentriker och kreativa människor som kan ha fått NPF-drag misstagna som later och bortskämdhet genom århundradena. Jag talar då inte om dem som faktiskt har varit svinpälsar eller inte tålt berömmelse, för de finns ju säkert också, liksom de där kategorierna överlappar.

Såg halva filmen inatt (under första halvan kollade jag ett program om autism i Kunskapskanalen).

Bergman verkade inte vara någon mysgubbe precis. Men det har man ju hört förr, att t ex folk var skräckslagna inför Bergman.

När Bergman var på dåligt humör kallade han hushållerskan för "ragata" och "slyna", och hon måste svälja och tiga. När hon tappade ett kastrullock i köket blev han rasande (han var ljudkänslig) och röt "Jag dödar dig om du gör så igen!" Hon fick be om förlåtelse och förklara att det inte var meningen.



Nu jobbade hon ibland för Erland Josephson och hans fru. Skillnaden mellan Bergman och Josephson var som natt och dag.

En aspergare som blir berömd och framgångsrik och van vid specialbehandling kan nog bli rätt förskräcklig, inget som motverkar medfödd självcentrering.

Trevlig snubbe... han påminner inte så lite om huvudpersonen i A rebours.

(Tyvärr somnade jag mitt i programmet så tack för referatet.)

Alien skrev:

Inger skrev:Sen var det en film av Kurosawa som beskrev en händelse ur tre olika personers perspektiv, den var också sådär tankeväckande (minns tyvärr inte vad den hette).

Demonernas port (Rashomon) heter den: http://www.aspergerforum.se/post372804.html#372804

Tack Alien!

*********

OT: Jösses vad mycket OT det var i den här tråden!

Persona är min film

Jag såg programreprisen i helhet i går eftermiddags dvs torsdageftermiddag och man kan undra om Ingmars fru Ingrid accepterade hans pedantiska läggning när hon levde ihop med honom innan hon dog?

Ingmar ville leva så som han själv växte upp där allt ska vara noga och perfekt överallt så jag gissar att hans mamma kanske var noga med hushållssysslorna m.fl. för att han skulle vara nöjd med detta när han var liten. Mer vet jag inte för det är bara min gissning över varför han blev sån som vuxen eftersom han krävde att allting ska serveras och skötas så perfekt som möjligt för att han ska bli nöjd med sitt liv.

mvh Noli

OCD?

Jag gjorde ett försök att besöka Fassbinder Foundation när jag ändå var i Berlin, turistattraktionen Filmhaus hade jag redan hunnit med.
Men tyvärr kunde de inte ta mot besök på sitt kontor, jag tror ju inte att de hade så mycket att visa men det hade varit kul att ändå varit där.

Såg Saraband ikväll. Antar att de visade den till Erland Josephsons ära. Han spelade skitstöveln Johan. Fast mest fäste jag mig vad Börje Ahlstedts roll som Johans son Henrik, med sin incestuösa kärlek till dottern Karin.

Johan sade om sin son att han aldrig tyckt om honom, han var för tjock och beskedlig. En hundvalp som han ville sparka. "Bildligt", påpekar han för ex-frun Marianne (Liv Ullman). Som om det var ok bara för att han fysiskt inte gav sig på pojken. Det allra mest oförlåtliga: att inte älska sitt barn som älskar en som ett "tillgivet djur" som det heter i sången Ikaros. Johan skadar sin son för livet, och han skadar i sin tur sin dotter.

Personerna i Bergmans filmer är ofta rätt hemska. Ibland undrar jag om han skildrar sig själv i dessa egocentriska och känslokalla män. Kvinnorna är de som får stå för det mänskliga, som Marianne här som är tröstande gentemot Johan när han får ångest.

Apropå Bergmans sätt att vara. Oavsett om man har diagnos så får den inte bli en ursäkt att strunta i att iaf försöka fungera med andra människor men det får förstås vara lite ömsesidigt. De med hög IQ kan iaf använda den resursen för att hantera detta. Det går även att sätta in nya coping-strategier om man vet hur omgivningen fungerar och hittar ett bättre sätt att interagera med den.

Har man hög IQ och ett arbete som kräver mycket av hjärnans kapacitet så går det inte samtidigt att avsätta en massa resurser på socialt finsnickeri, då blir arbetet lidande (åtminstone är det så för mig, fast mitt IQ på över 130 kanske inte räknas...)

Noli skrev:Ingmar ville leva så som han själv växte upp där allt ska vara noga och perfekt överallt så jag gissar att hans mamma kanske var noga med hushållssysslorna m.fl. för att han skulle vara nöjd med detta när han var liten.

Inte riktigt: Ingmar Bergman växte upp högborgerligt i en prästfamilj där det var väldigt noga med uppförande, dukning och allt sånt. Fast bortskämd kan man inte säga att han var; det var inte moderna curlingföräldrar han hade utan den tidens tukt & förmaning. Det yttre skenet var mycket viktigt eftersom prästerskap på den tiden betydde att man var ganska offentlig gentemot sin församling, ämbetet innebar mycket socialt ansvar.
Läs Laterna Magica.