Äntligen lite riktig musik !

Selma skrev:Äntligen lite riktig musik !

Här är en av mina tre "knock-låtar". Den bara gå och går och måste spelas om och om igen

Den som vill kan ju försöka gissa vilka mina andra två "knock-låtar" är.

I hear you knocking

http://vids.myspace.com/index.cfm?fusea ... d=10203800

Knockin' on heaven's door ?

Selma skrev:Knockin' on heaven's door ?

ja givetvis . Men med Guns n Roses. Spelas lämpligen på högsta volym efter en jobbig dag för att blåsa ut hjärnan totalt

Den tredje tillhör en helt annan genre.

Alma Cogan hade en lite "raspig" röst som jag blev känslomässigt kåt av som 10-åring

Efter att ha lyssnat på en massa låtar på kort tid fick jag en idé till hur detta fungerar och det är lite paradoxalt.

Är man ledsen och ska försöka bli glad av musik ska man lyssna på tragisk deprimerad musik. Är man i ett hypertillstånd och vill bli lugn ska man lyssna på så hyperaktiv musik som möjligt. Och på högsta möjliga volym. Etc etc.

Det går alltså inte att bli glad av glad musik eller att bli lugn av lugn musik. Det är helt tvärtom. Ungefär som att uppåttjack verkar lugnande på den som är ADHD-hyperaktiv.

Bara en teori, men lite så är det för mig. Följaktligen ger mig denna låt kraft och energi trots att den i princip är deprimerande. För övrigt exakt samma fenomen som med "Loosing my religion" tidigare i tråden.

Och jämfört med "medicinska" mediciner så skanar musiken biverkningar. Eller nåja, alltför hög volym alltför ofta kan ge hörselskador och så kkan man bli vräkt också

AAA skrev:Icky, trodde du var straight hårdrock

Trodde du? Jag är mer avantgard:are, eller möjligtivs alternative rock:are. Eller nej, jag är för rörig, jag är allt utom p4-musik

Här är en av mina absoluta musikfavoriter! Borde passa Duras också, det är faktiskt ganska gammal musik. San Fransisco, sjuttiotal, fyra galna gubbar... Härligt!!!

IckyFlix skrev: Borde passa Duras också, det är faktiskt ganska gammal musik.

Alltså... Blev det där fel? Jag menade inget illa. Men det kanske lät elakt?

IckyFlix skrev:

IckyFlix skrev: Borde passa Duras också, det är faktiskt ganska gammal musik.

Alltså... Blev det där fel? Jag menade inget illa. Men det kanske lät elakt?

haha, jag hade inte märkt nåt om du inte sagt nåt

Fast din låt var inte alls i min smak. Tyckte den saknade drogfaktor.

Här är min tredje "Knock-låt".

Duras skrev:

IckyFlix skrev:

IckyFlix skrev: Borde passa Duras också, det är faktiskt ganska gammal musik.

Alltså... Blev det där fel? Jag menade inget illa. Men det kanske lät elakt?

haha, jag hade inte märkt nåt om du inte sagt nåt

Fast din låt var inte alls i min smak. Tyckte den saknade drogfaktor.

Puh! Jag är så van vid att jag jämt säger såna där saker och att folk tar det på fel sätt!

De är ganska speciella, Residents... Jag blir väldigt lugn och avstressad av baktakt och rytmer som inte går att förutsäga.

IckyFlix skrev:

Duras skrev:

IckyFlix skrev:[quote="IckyFlix"] Borde passa Duras också, det är faktiskt ganska gammal musik.

Alltså... Blev det där fel? Jag menade inget illa. Men det kanske lät elakt?

haha, jag hade inte märkt nåt om du inte sagt nåt

Fast din låt var inte alls i min smak. Tyckte den saknade drogfaktor.

Puh! Jag är så van vid att jag jämt säger såna där saker och att folk tar det på fel sätt!

De är ganska speciella, Residents... Jag blir väldigt lugn och avstressad av baktakt och rytmer som inte går att förutsäga.[/quote]

Förr brukade jag kunna vräka ur mig konstiga saker men har blivit försiktig på äldre dar.

men med musik tycks vi funka helt olika. Jag gillar det förutsägbara och det som maler om och om igen. Kan liksom inte få nog. Här är ytterligare ett exempel på en låt jag kunde lyssna på absurt många ggr på raken.





EDIT: Uppe i 8 ggr nu. Måste sluta......

På tal om upprepning och förutsägbarhet finns ju denna också. Extremt fascinerande musikdrog. Ca 15 min lång så den är i två delar på Youtube. Brukade i tonåren gå till bibblan och lyssna. Det var gratis och med mycket bra ljud i hörlurarna och så fick man vara ifred. Kunde få en känsla av att sväva fram efteråt.

Tack för popklassikern, Duras - <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Don%27t_Shoot_Me_I%27m_Only_the_Piano_Player">Don't Shoot Me, I'm Only The Piano Player</a> från 1973.

Ett av Eltons John poppigaste album med två listettor:
<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Daniel_%28song%29">Daniel</a> och <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Crocodile_Rock">Crocodile Rock</a>.

Det var tiden när han bara spottade ur sig skiva efter skiva utan några svaga låtar. (Vilket med tiden tog ut sitt pris tyvärr.)

Också 1973.

Residents Tjohoo, de kommer jag ihåg! Inga visste vilka de var... Slipnot på 70-talet. Balla!

Här kommer en riktig AS-lirare att känna igen sig hos (en av de få hela filmerna jag pallat med och tyckt var bra, dock på 80-talet. Kinski var så jääävla snygg i filmen, eller söt kanske, jag vet inte):

Nastassja Kinski är faktiskt lite snyggare än sin farsa.

Klaus Kinski.

Ja, lite snyggare faktiskt:



Hon är fin på alla sätt och vis

AAA skrev:Residents Tjohoo, de kommer jag ihåg! Inga visste vilka de var... Slipnot på 70-talet. Balla!

Fantastiskt! Det är väldigt sällan som någon vet vilka det är när jag börjar babbla om dem. De är ju fortfarande alive and kicking (fast egentligen är det bara en kille kvar), jag såg dem i Göteborg förra hösten

Kimmelie skrev:Musiken i mitt liv har också tystnat, och ersatts av depressioner...

När jag var tonåring kunde jag bli helt hypnotiserad av synthmusik, med en massa space-ade ljud...

Jag försöker påminna mig om att jag måste börja lyssna på musik igen, för att jag behöver musik för att må lite bättre. Men jag glömmer hela tiden bort det, och dessutom har jag svårt att koncentrera mig på annat, om jag har musik på...

Här känner jag igen mig. Det var allt från Laserdance till Koto, och senare upptäckte jag Jean-Michele Jarre och Vangelis. Lyssnar faktist på dessa sistnämnda även idag då de känns tidslösa.

Vangelis - Hymn

IckyFlix skrev:

AAA skrev:Residents Tjohoo, de kommer jag ihåg! Inga visste vilka de var... Slipnot på 70-talet. Balla!

Fantastiskt! Det är väldigt sällan som någon vet vilka det är när jag börjar babbla om dem. De är ju fortfarande alive and kicking (fast egentligen är det bara en kille kvar), jag såg dem i Göteborg förra hösten

Har du gillat dem sedan slutet på 70-talet??? Det måste du berätta för dem om du inte gjort det - de kommer bli grymt stolta (eller han som är kvar åtminstone)

AAA skrev:Har du gillat dem sedan slutet på 70-talet??? Det måste du berätta för dem om du inte gjort det - de kommer bli grymt stolta (eller han som är kvar åtminstone)

Tyvärr inte, jag är för ung Men jag kom i kontakt med deras musik för 7-8 år sen och har varit hooked sen dess. Men det är den tidiga musiken som är den bästa.

Trevlig tråd!

På tal om "droger", så har du inte upplevt 100% njutning av musik om du inte varit påverkad av marijuana under tiden..
Det är som att varje ton i låten får sin egna betydelse på ett helt annat sätt, det är obeskrivbart. Jag lyssnar nästan alltid på musik, men det är endast under cannabis-påverkan jag får de här Riktiga rysningarna i hela kroppen och flinar för mig själv för att det är så extremt jävla bra!
Rätt logiskt om man tänker efter, cannabis stärker ens sinnesintryck - så allt du tycker om (mat, sex, musik, etc) blir mycket intensivare och bättre.

Det är min åsikt (och många andras, fråga en musikfantast vad han tycker om musik under nedrökt tillstånd), och än en gång - börja inte med droger för att jag skriver detta, men jag kunde faktiskt inte låta bli!

Alexanderr, jag tycker du har missat min poäng lite. Citerar mig själv från grundinlägget:

Det var nog musikdrogen som gjorde att jag lyckades klara mig från knark, depression, utbrändhet, social fobi, tvångstankar, mindervärdeskomplex, utslagning, arbetslöshet etc etc etc.

Musiken hjälpte mig att vara modig, att orka, att våga, och även att ha ett sexliv

Musiken var alltså istället för andra droger. Den ensam var så stark att inga andra droger behövdes.

Men det är förstås kul att du tycker det är en trevlig tråd