Flia skrev:Pemer: du borde söka i hockey-kretsar tycker jag.

Tror inte jag. I hockey-kretsar är det mest NTs, och generellt sett är lagsport manliga intressen som få tjejer gillar. Jag tror inte ens på att en npf-tjej skulle ha bra lycka i sådana kretsar, just för att de flesta är NT-killar.

Jag tror han borde söka i andra kretsar, som t.ex.:

- Dans (har ofta överskott av tjejer). Speciellt dansstilar som inte är så trendiga bör dra till sig en del npf-tjejer.

- Konst, teater och liknande

- Djurrelaterade aktiviteter (det går att vänja sig vid hund)

- Smala intressen generellt sett, som t.ex. motorcyklar, hundsport och sånt

carl skrev:Då är det lättare med de kvinnor som själva tar kontakt med en.

Jo, det är nog sant, och om de gör det så är sannolikheten rätt stor att de har npf. Fast, sådant är väldigt ovanligt, och det hjälper ju inte precis en "desperat" kille.

Typ år 2005 (Då jag var 17-18 ) var det en tjej som närmade sig mig och frågade "Vill du göra sällskap på tåget på vägen hem?" jag sa helt blindt "Nej, bussen går snabbare" utan att förstå varför hon frågade, dessutom var jag intresserad av henne....Det har också varit den enda gången någon tjej närmat mig på det sättet.

Sen när jag väl åkte iväg på bussen ångrade jag mig rejält och såg vilket misstag jag gjort...Sen slutade jag på den skolan efter en månad

Hon hade redan bett mig om andra saker, som att jag t.ex. skulle "smuggla" henne vegetarisk mat på lunchen.

aspigt?

Det var en tjej som typ 1982 stod ute vid parkeringen och passade på att "lifta" med mig efter jobbet. Så här i efterhand så var det ju solklart att hon ville ta kontakt, men dum som jag var så släppte jag bara av henne dit hon ville.

Mailliw87 skrev:Typ år 2005 (Då jag var 17-18 ) var det en tjej som närmade sig mig och frågade "Vill du göra sällskap på tåget på vägen hem?" jag sa helt blindt "Nej, bussen går snabbare" utan att förstå varför hon frågade, dessutom var jag intresserad av henne....Det har också varit den enda gången någon tjej närmat mig på det sättet.

Sen när jag väl åkte iväg på bussen ångrade jag mig rejält och såg vilket misstag jag gjort...Sen slutade jag på den skolan efter en månad

Hon hade redan bett mig om andra saker, som att jag t.ex. skulle "smuggla" henne vegetarisk mat på lunchen.

aspigt?

Mycket, om jag är aspig. Sådant var mitt normalbeteende och skulle kanske vara än om jag inte vore upptagen (hur nu det gick till... ).
Något "sårande" för båda parter...

Skönt att man inte är ensam om sånt här beteende då

Mailliw87 skrev:Skönt att man inte är ensam om sånt här beteende då

Detsamma. Vad jag minns så var jag oxå intresserad, men jag hade ingen aning om hur jag skulle göra.

Mailliw87 skrev:Skönt att man inte är ensam om sånt här beteende då

Jag har förmodligen missat massor av chanser i livet genom sådant beteende, och ibland har jag insett efteråt att det kan ha varit så.

Jo jag missar också en del. Men eftersom jag också har ADHD så är jag riktigt jäkla "rakt på" när jag är intresserad av nån, vilket inte heller brukar förstås förstås (kul språkvariant... förstå's förståss kan man ju inte skriva).

Flia skrev:Jo jag missar också en del. Men eftersom jag också har ADHD så är jag riktigt jäkla "rakt på" när jag är intresserad av nån, vilket inte heller brukar förstås förstås (kul språkvariant... förstå's förståss kan man ju inte skriva).

Nej, alla killar gillar ju inte tjejer som tar initiativ. De flesta tycker nog att det är konstigt, eller att tjejen ifråga är desperat. Reaktionen blir väl då ungefär densamma som desperata killar får av tjejer.

Fast, den taktiken kan nog vara rätt så bra på veliga npf-killar.

Fördelen med att vara eremit är att man inte missar så många chanser

mmm... nackdelen är att man inte får nån fitta

Kvasir skrev:

Mailliw87 skrev:Skönt att man inte är ensam om sånt här beteende då

Jag har förmodligen missat massor av chanser i livet genom sådant beteende, och ibland har jag insett efteråt att det kan ha varit så.

Samma här förutom att mina chanser varit få på gott & ont.

rdos skrev:

carl skrev:Då är det lättare med de kvinnor som själva tar kontakt med en.

Jo, det är nog sant, och om de gör det så är sannolikheten rätt stor att det har npf.

Jag tror det kan var vilket som Nt. såväl som Npf.

sommar skrev:Jag tror det kan var vilket som Nt. såväl som Npf.

Möjligt, men jag har iaf aldrig sett detta hos någon jag anser som NT, men jag har ju bara typ N=3 som referensram.

Inger skrev:Varför göra livet krångligare än nödvändigt?

Antagligen för att man behöver utvecklas.

Kvasir skrev:

Mailliw87 skrev:Skönt att man inte är ensam om sånt här beteende då

Jag har förmodligen missat massor av chanser i livet genom sådant beteende, och ibland har jag insett efteråt att det kan ha varit så.

Samma här. Har nog varit mer än lovligt korkad ibland.

Det där att tacka nej till nån föreslagen aktivitet för att man inte haft lust utan att se att det kanske vara nåt bakom och inte aktiviteten isig som räknades känner jag igen....

Jag försökte hålla mig kort i mitt förra inlägg, och skalade bort det mesta om att det var egna praktiska faktiska erfarenheter jag hade baserat det jag skrev på.

Jag tycker earlydayminer analyserade mitt inlägg klart bäst och hade konkreta tillägg till det.

Visst! Det finns mycket "runt omkring" som jag förhoppningsvis kan påverka så mycket som möjligt om jag verkligen försöker, men det är en helt annan sak, som jag har förstått. Inte minst av många konstruktiva dialoger här på forumet.

Men det är de facto en grundparameter att det inte ingår i de traditionella nedärvda instinkterna att en man ens ska ha särskilt rikt känsloliv, och det är uppenbart att mina tillkortakommanden till oerhört stor del beror på det grundläggande faktum att jag är en man med (för) mycket känslor i mig, det får mina belackare förlåta mig - det betraktar jag som en absolut sanning.

Jag vet hur många det kommit en bit på väg med, men inte mer, som själva hintat öppet eller mer eller minde öppet om att det var just de bitarna som mer skrämde bort dem än lockade dem.

Och jag vet hur många kvinnor jag bara själv i mitt eget sociala umgänge har lärt känna, som suttit i befintliga relationer, och har lärt känna mig som god vän de känt sig redo att öppna sig för och berättat för mig hur missnöjda de varit med sina partners förmågor till närhet och ömhet och vardagsromantik.

Jag talar om egna faktiska erfarenheter.

Så jag vågar verkligen hävda att det hade ökat mina chanser betydligt att hamna i relationer, och rimligen minskat möjligheterna att komma kvinnor nära i vänskapsrelationer, om jag hade varit mer karlakarl med mycket mindre "känslopjunk".

Sedan håller jag absolut med om att det finns mycket annat jag förhoppningsvis kan påverka i bättre riktning och förbättra oddsen, trots den grundparametern.

Men det ser jag alltså som en helt annan sak.

Ytterligare en helt annan sak är det faktum att exakt lika varm och romantisk stil som min är attraktiv hos män med en främmande bakgrund...

Pemer: Jag har svårt att tänka mig att flertalet kvinnor skule undvika dig för att du inte är en "karlakarl". Många med mig föredrar lite mjukare män, som kan prata känslor, visa känslor, förstå resonemang kring krångliga känslor. Sjläv är jag mest attraherad av de som ser lite feminina ut. Det finns tjejer som säger med ett fniss att de lätt attraheras av bögar.

Men, sedan är ju frågan HUR man visar känslorna. Utan att mena dig: det finns de som exploderar av vrede för minsta småsak och såna känslor gillar väl ingen. Det är bara ett exempel på ett dåligt sätt att visa känslor.
Så frågan är alltså vilken del av din känslosamhet som skulle tänkas fälla dig? Du kan kanske fundera lite över det. Jag har uppfattat dig som lugn, sansad, vettig och inte överdrivet känslosam -

som typ JAG!
<a href="http://www.sweetim.com/s.asp?im=gen&lpver=3&ref=11" target="_blank"><img src="http://cdn.content.sweetim.com/sim/cpie/emoticons/0002008E.gif" border="0" title="Click to get more."></a>

Om någon verkar allt för angelägen allt för tidigt och nästan förföljer en, så kan responsen bli reträtt. TID behöver de flesta kvinnor för att hinna utveckla kärlek till en man. Detta med att spela en aning svåråtkomlig är aldrig fel vare sig man är man eller kvinna!

Inger skrev:
Varför göra livet krångligare än nödvändigt?

Jo, för det är ibland väldigt känsligt att göra det (för) enkelt för sig. Väldigt lätt hänt att någon annans liv faller samman totalt för man gjorde någonting (för) enkelt.


Ser folk jag potentiellt tycker om överallt. Problemet är att jag kan inte vara mig själv och bli öppet omtyckt samtidigt. Det har aldrig hänt utanför familjen.


Alltid denna ständiga friktion som uppkommer.

imperativ skrev:Problemet är att jag kan inte vara mig själv och bli öppet omtyckt samtidigt.

Det där känner jag igen mig i från förr men då gällde det främst i riktiga "Svenssonkretsar" (vilket ju inte är helt ovanligt..) där det var fel att sticka ut på minsta vis. Om du umgås i exempelvis lite mer bohemiska/konstnärliga och/eller intellektuella kretsar kommer du kanske lättare känna att du kan va dig själv och bli omtyckt?

Och även om du inte känner att du kan slappna av riktigt i såna miljöer heller så kanske du åtminstone lättare kan träna på att umgås i en sån miljö så att det kan funka bättre i sociala situationer i framtiden?

Debbido skrev:Om någon verkar allt för angelägen allt för tidigt och nästan förföljer en, så kan responsen bli reträtt. TID behöver de flesta kvinnor för att hinna utveckla kärlek till en man.

Varför är det så omöjligt att först bestämma sig och sen göra nåt av det (och stå för vad man bestämt)? Jag kan ju inte göra nåt utan klara besked om vad som är på gång.

Debbido skrev:Detta med att spela en aning svåråtkomlig är aldrig fel vare sig man är man eller kvinna!

Appropå att göra saker mycket krångligare än de behöver vara... :'(

Det osexigaste som finns är en karl som tycker synd om sig själv. Även om ni nu gör det (vilket man ju gör ibland) så visa det inte.
Skyll aldrig öppet på andra för misslyckade relationer, det sätter igång varningsklockor.

nallen skrev:Och hur lång tid kan det ta? Jag brukar vara säker på min sak på max en timme.

Instämmer i det. Oftast tar det bara några minuter innan man vet sådant.

nallen skrev:Oförutsägbarhet finns bara i verkligt slumpmässiga processer och kvantmekanik. Här handlar det bara om att folk inte vill/vågar stå för de val de gjort. Om man inte står för det, är det då ens ett val?

Snarare så att man vill väga in massor av sociala variabler som vad vänner, släkt och andra tycker. Detta är ju ett problem som accelererat genom vårt globala samhälle som ställer till mycket problem i relationer. Idag väger man ju oxå in allt man sett i media.