Jag själv har inte hört något parti nämna något om NPF personers rättigheter i samhället. Hos vårdpersonal verkar man vara sin diagnos och man blir sedd som en person med mängder av svårigheter som man kanske inte ens känner igen sig i. Man kanske kom till en psykolog med bara ett symptom och plötsligt får man en diagnos med massa tilläggssymptom. Man blir behandlad som en person man egentligen inte är. Vi har ju faktiskt förmågor och färdigheter som alla andra människor har. Ibland förstår jag inte ens varför vi diagnostiseras, jag menar alla har ju sina styrkor och svagheter. Bara för att min svaghet sitter i socialt samspel behöver det inte betyda att jag är en handikappad individ som har svårigheter med tusen andra saker också.

Nu till saken. Borde det inte finnas ett parti som arbetar för NPF personers rättigheter dvs. rättigheter att skaffa körkort, anpassat arbete, stöd i arbetet osv. Det här är bara en liten tanke som slog mig förut med inspiration från en annan tråd. Det behövs ett parti som arbetar för "minoriteter" i samhället. Vet ju att det finns en del organisationer men skulle det inte behövas ett parti som driver dessa frågor som grundvärderingar?

Tanken är god men det skulle inte funka, möjligen om ALLA med ADHD röstar på partiet men det skulle fortfarande bli minoritetsparti och inte särskillt starkt. Jag tror att tex Attention gör mer nytta.

Jag är inte insatt i dom där organisationerna som attention eller så, kanske man skulle bli...om nu tiden skulle räcka till.

Hemlig skrev:Jag är inte insatt i dom där organisationerna som attention eller så, kanske man skulle bli...om nu tiden skulle räcka till.

Jag har gått en studiecirkel i Attentions regi, mest föräldrar med, men jag tror både jag och de lärde oss något, eftersom vi hade så stor variation på hur vi såg/ser på diagnoserna.

Föreningen Autism finns också, men de är för föräldrastyrda och där får man inte kalla sig själv aspergare för de tycker det är kränkande eller nått sånt...

Det skulle isåfall behöva bli antingen ett enfrågeparti eller också NPF-partier över typ hela den del av det politiska spektret som de vanliga partierna täcker. Ingetdera skulle få några röster att tala om.

Vad som behövs är intresseorganisationer så starka, skickliga och väl samarbetande att de partier som finns tvingas lyssna och anpassa sig till det vi kräver eller pekar på.

RFSL är tips på organisation som har grymt mycket politiskt inflytande. På gott och ont.

Och den mest uppenbara föreningen är förstås den vi har bildat själva! Se min signatur...

Ja, lyckades vi få våra frågor lika politiskt korrekta, eller snarare lika fast förankrade på den politiska agendan, som HBT- och etniska frågor vore vår lycka gjord. Men nu är sjuka och funktionsnedsatta inte ens någon "folkgrupp" som det kallas "hets mot" att håna och raljera om.

Det är en rätt fin människosyn att lite alternativa sexuella läggningar och lite alternativa födelseländer har kunnat komma så långt före lite alternativa sätt att fungera som människa i fråga om allmän förståelse och respekt från samhället officiellt, och synen på hur det då är okej och inte okej att behandla personerna i fråga. Inte konstigt att psykopat-typer som Gogge och andra passar på med de grupper som är fritt fram att hoppa på när man lagt upp det så...

Ja just det ja Organiserade Aspergare kanske vore något att gå med i....50 kr per år är inte så dyrt.

MsTibbs skrev:

Hemlig skrev:Jag är inte insatt i dom där organisationerna som attention eller så, kanske man skulle bli...om nu tiden skulle räcka till.

Jag har gått en studiecirkel i Attentions regi, mest föräldrar med, men jag tror både jag och de lärde oss något, eftersom vi hade så stor variation på hur vi såg/ser på diagnoserna.

Föreningen Autism finns också, men de är för föräldrastyrda och där får man inte kalla sig själv aspergare för de tycker det är kränkande eller nått sånt...

I FA Skåne har ingen protesterat mot att någon kallar sig asbergare.

tvilling99 skrev:

MsTibbs skrev:

Hemlig skrev:Jag är inte insatt i dom där organisationerna som attention eller så, kanske man skulle bli...om nu tiden skulle räcka till.

Jag har gått en studiecirkel i Attentions regi, mest föräldrar med, men jag tror både jag och de lärde oss något, eftersom vi hade så stor variation på hur vi såg/ser på diagnoserna.

Föreningen Autism finns också, men de är för föräldrastyrda och där får man inte kalla sig själv aspergare för de tycker det är kränkande eller nått sånt...

I FA Skåne har ingen protesterat mot att någon kallar sig asbergare.

Goodie då kanske det finns hopp... Det jag hörde var ifrån en som skrev artikel till FAs tidning.

Nej men vad ni kanske skulle kunna göra är att bestämma träffar eller möten med politiker från olika partier för att berätta för dem om problematiken. Jag är övertygad att kunskapen är lika med noll inom de flesta partier såvida man inte själv tillhör dem som har anhöriga som har diagnos eller liknande.

Bjäbbmonstret skrev:Jag är övertygad att kunskapen är lika med noll inom de flesta partier

Jo du. Det tror jag också.

Bjäbbmonstret skrev:.... såvida man inte själv tillhör dem som har anhöriga som har diagnos eller liknande.

Som självaste Fredrik Reinfeldt själv faktiskt har.

Båda hans grabbar har astma, ja. Jag mötte åtminstone en av dem när jag var ut och besökte Astma- och Allergiförbundets seglarläger för några somrar sedan, när jag satt i styrelsen i länsföreningen i Sthlms län där. Det var då jag fick till den fina rubriken "Jag mötte Lassies valpar" i min.... visst ja, jag har en blogg! Alldeles för länge sedan jag skrev något i den...!!

Pemer skrev:Båda hans grabbar har astma, ja. ...

Sedan har han också Asperger i sin bekantskapskrets (eller släkt, blir lite osäker där). Det berättade han för media när han besökte Left is Right i Kristinehamn.

Sedan är det lite lustigt att VD:n för aspergerföretaget Företagsservice i Laholm heter Inger Reinfeldt. Hennes son som arbetar i företaget heter Jonatan Reinfeldt. Relation vet ej.

tvilling99 skrev:I FA Skåne har ingen protesterat mot att någon kallar sig asbergare.

Va??? Då får jag väl gå med där så det blir lite ordning och reda.

Minns att jag hörde att Fredrik Reinfeldt uppmanats att öva på att vara mer spontan och inte så stel.
Är väl inte så fantastiskt otroligt att han skulle ha kunnat diagnosticeras med as eller så.
Fullständigt genomsnittlig (NT) är han iaf inte.

barracuber skrev:

Pemer skrev:Båda hans grabbar har astma, ja. ...

Sedan har han också Asperger i sin bekantskapskrets (eller släkt, blir lite osäker där). Det berättade han för media när han besökte Left is Right i Kristinehamn.

Aha....... very interesting, indeed!!

Sedan är det lite lustigt att VD:n för aspergerföretaget Företagsservice i Laholm heter Inger Reinfeldt. Hennes son som arbetar i företaget heter Jonatan Reinfeldt. Relation vet ej.

Ja, lustigt att hon var en Reinfeldt från helt annat håll, minsann. Det verkar vara två helt olika släkter Reinfeldt. Jag måste börja kolla upp hur många olika släkter det är...

Oj, råkade börja kolla bara i de olika register jag har på olika CD-ROM på en gång.... shit, vad spännande... det är åtskilliga helt olika släkter, den saken är klar. Ingers farfar var född 1886 i Ronneby och hette Anders Svensson vid födseln och hade lagt till Reinfeldt när han 1917 bor i Helsingborg och Ingers far föds, så hon är inte släkt med Fredrik, i alla fall. Sedan verkar det finnas en hel drös helt olika familjegrupper som inte verkar höra ihop med varandra. Nåja, enough of the OT nu!

Hemlig skrev:Jag själv har inte hört något parti nämna något om NPF personers rättigheter i samhället. Hos vårdpersonal verkar man vara sin diagnos och man blir sedd som en person med mängder av svårigheter som man kanske inte ens känner igen sig i. Man kanske kom till en psykolog med bara ett symptom och plötsligt får man en diagnos med massa tilläggssymptom. Man blir behandlad som en person man egentligen inte är. Vi har ju faktiskt förmågor och färdigheter som alla andra människor har. Ibland förstår jag inte ens varför vi diagnostiseras, jag menar alla har ju sina styrkor och svagheter. Bara för att min svaghet sitter i socialt samspel behöver det inte betyda att jag är en handikappad individ som har svårigheter med tusen andra saker också.

Nu till saken. Borde det inte finnas ett parti som arbetar för NPF personers rättigheter dvs. rättigheter att skaffa körkort, anpassat arbete, stöd i arbetet osv. Det här är bara en liten tanke som slog mig förut med inspiration från en annan tråd. Det behövs ett parti som arbetar för "minoriteter" i samhället. Vet ju att det finns en del organisationer men skulle det inte behövas ett parti som driver dessa frågor som grundvärderingar?

Kanske, men jag tror inte att det behövs att ett helt parti driver frågorna för att det ska gå framåt i något snabbare takt än nu.
Ett första steg kan vara att en eller flera insatta och drivna personer ur ett eller flera partier uppmärksammar och med bra uppbackning driver AS/NPF frågor för att det ska ge effekt. Det viktiga tror jag är angreppssättet och engagemanget.

Det blir naturligtvis lättare med fler som arbetar med frågorna men jag tror att om man ska följa "politikervägen" (liksom alla vägar fö) måste man börja någonstans. Det vill säga att bla skaffa sig sympatiska kontakter på lämpligt håll. Riksdagen vore i mitt tycke bra då många landstäckande beslut fattas där. (Organisationer av olika slag kan naturligtvis också vara bra på sina sätt men jag fokuserar på partipolitikspåret just nu, mitt huvudintresse liksom..)

Det är ju om bara ett år val igen och faktum är att jag sedan ett antal år har ett visst politiskt engagemang och faktiskt den här gången hade tänkt att försöka ta mig till riksdagen med det. Bland annat i syfte att driva frågor som kan vara intressanta för oss som identifierar oss/identifieras som AS eller liknande.

Inte helt klart med ingången men det lutar åt ett rättviseperspektiv: "låt varje människa utvecklas/komma till sin rätt givet sina individuella förutsättningar".
I mina ögon har nämligen vi som på vårt sätt inte är/tänker/fungerar som majoriteten en del gemensamt med andra grupper som också, på sina respektive sätt, är "annorlunda" och mer eller mindre marginaliserade fast på andra sätt än personer med NPF (kvinnor, annan hudfärg, etnisk bakgrund eller sexuell läggning etc). På så sätt kan våras sak bli deras och deras vår vilket potentiellt ger fler sympatisörer, fler röster och mer inflytande/möjlighet att påverka.

Det handlar om att behandla alla människor som människor av lika värde och med samma rättigheter även om de/vi avviker från "normen" (vit NT hetero-man etc). Att komma bort från normer, kategoriseringar och gruppindelningar som drar alla över en kam, hämmar individers utveckling och minskar deras livskvalitet. Istället alltså utgå från individen och vad som främjar utveckling för individen, unik som hon är.

Absolut inte enkelt och framgång är långt ifrån garanterad men även om jag inte når ända fram till en riksdagsplats tror jag ändå att en del kan vara vunnet: frågorna kan bla få uppmärksamhet på vägen.

Jag är villig och planerar att lägga en hel del tid och energi på den här approachen i alla fall fram till valet 2010.
Finns det någon mer än jag som tror att det kan vara värt att lyfta frågorna och försöka komma till Riksdagen med en sådan agenda? Kanske någon rent av vill hjälpa till?
Svar här på tråden och/eller per PM.

Jag kommer gärna med ideer
Gillar din tanke, mina föräldrar har jobbat politiskt emellanåt, jag kan fråga dem om saker, mamma har jobbat fackligt i många år men det var ett tag sedan sist.

För att få ett parti att driva frågorna går det att göra på två sätt:
Starta ett nytt parti (väldigt ineffektivt) eller påverka ett existerande parti att ta upp frågorna, vilket jag inte tror är speciellt lätt (en variant är att någon som vill driva frågorna engagerar sig politiskt och arbetar sig upp till partitoppen...)

Det som behövs är lobbying, det är så alla grupperingar som behöver få politiska beslut genomdrivna agerar numera.

nano skrev:Jag kommer gärna med ideer
Gillar din tanke, mina föräldrar har jobbat politiskt emellanåt, jag kan fråga dem om saker, mamma har jobbat fackligt i många år men det var ett tag sedan sist.

Tack för det. Vi får se om det hakar på fler personer här - jag kör i vilket fall på och återkommer med tankar efter hand.

Miche skrev:För att få ett parti att driva frågorna går det att göra på två sätt:
Starta ett nytt parti (väldigt ineffektivt) eller påverka ett existerande parti att ta upp frågorna, vilket jag inte tror är speciellt lätt (en variant är att någon som vill driva frågorna engagerar sig politiskt och arbetar sig upp till partitoppen...)

Nej inte är det lätt inte men jag tror ändå på min version av metod två - se inlägg ovan (och nedan )

Miche skrev:Det som behövs är lobbying, det är så alla grupperingar som behöver få politiska beslut genomdrivna agerar numera.

"Insideslobbying" tänkte jag mig som sagt

Det som behövs för att jag ska komma med en ide är att någon säger något eller att jag får en ide ändå

Miche skrev: (en variant är att någon som vill driva frågorna engagerar sig politiskt och arbetar sig upp till partitoppen...)

Nja inte nödvändigt tänk på vad som beslutas kommunalt, inom landstinget, i rättsväsendet...Jag tror inte det finns så mycket mer alternativ än att några av er som orkar faktiskt engagerar er och talar i egen sak på olika sätt.