Min son har slutat gymnasiet. Han funderar på folkhögskola. Några tips? Jag använda sökfunktionen men hade lite svårt att sortera bland inläggen.

Sök på folkhögskolor på nätet...

Annars kan du ju börja med att berätta mer om din son, framförallt vad han vill studera och om han någon NPF-diagnos...

Kanske var lite torftigt. Han är 19 år och har as/adhd. Han har tänk att läsa vidare på högskola så småningom men vill vänta ett par år. Vad det blir vet han inte i nuläget. Vi har surfat runt en del och kollat men jag tänkte mer om någon har personliga erfarenheter. Jag tror att en stor del är att komma iväg och klarar sig på egen hand samtidigt som det finns mycket osäkerhet på hur det fungerar.

Jag pluggade på Göteborgs folkhögskola i tre år och det är överlägset de tre bästa åren i mitt liv!! De flesta lärarna är helt fantastiska och har en enorm förståelse för att alla inte är likadana. De är jättebra på att se folk som individer och på att hitta lösningar för var och en.
Enda kruxet (om ni nu inte bor i Göteborg förstås) är att skolan inte har något internat och att fixa bostad i Götet är inte det lättaste... men det kan ju vara värt ett försök!
Adressen till skolans hemsida är www.gbg.fhsk.se

Man tackar för tipset, skall kika lite närmare på det. Vi bor drygt 3 mil utanför gbg så bostad är inga problem.

Oj, då är det ju perfekt! Är det något särskilt som din son är intresserad av att läsa? Ring gärna och prata med Eva Lindgren som är studierektor, hon fixar det mesta.

Han är ganska villrådig men jag skall prata med honom. Kanske ett samtal till Eva kan hjälpa på traven.

Det är inte alltid så lätt att veta vad man vill. Men Eva kan säkert ordna så att ni får komma och titta på skolan och berätta lite om vad det finns för val osv. Skolan satte igång i förrgår tror jag, men troligtvis finns det fortfarande platser kvar för det brukar alltid vara folk som hoppar av såhär i början.

Skippa allt som kallar sig "specialister på AS" och "specialpedagoger". Det är mitt tips.

Några länkar:

http://www.marieborg.fhsk.se/folkhogsko ... ndersubID=

http://www.agesta.nu/viewNavMenu.do?menuID=37

http://www.sundsgarden.nu/page/282/asperger.htm

http://hem.passagen.se/raija/aspergers_ ... med_a.html

http://www.mellansel.fhsk.se/index.php? ... Itemid=105

http://www.svf.fhsk.se/index.php?option ... &Itemid=68

Vad är det som säger att aspergare mår bäst av att gå på specialutformade aspergerlinjer?
För mig har det fungerat bäst att studera helt utan "aspergerspecialister" och extra stödåtgärder.

Och vem fan kan lära ut "livskunskap", som ingår i en av ovanstående skolors program, egentligen?
En kurator? Specialpedagog?

Alla folkhögskolor i Sverige och deras kurser:

http://www.fin.fhsk.se

KrigarSjäl skrev:Och vem fan kan lära ut "livskunskap", som ingår i en av ovanstående skolors program, egentligen?
En kurator? Specialpedagog?

Är det så konstigt? Det är väl bara bra om det på något vis kan stödja eller underlätta för eleven. tycker du inte? Och vem som undervisar...är det egentligen väsentligt? Huvudsaken är väl att det är en kompetent människa som har insikt i diagnosen.

Sådana insatser tenderar att stoppa människor i ett fack och kännetecknas ofta av ren daddaverksamhet.

Om man är väldigt osjälvständig och bott på gruppboende tidigare kanske det kan vara bra, men för den ambitiöse självständige aspergaren som vill ut i livet är det döden på eftermiddagen.

KrigarSjäl skrev:men för den ambitiöse självständige aspergaren som vill ut i livet är det döden på eftermiddagen.

Ja, då är man antagligen inte i behov av det stödet. Och finner man inte det intressant, får man helt enkelt söka upp ett annat alternativ. Det där äv väl ändå upp till var och en.

Jovisst, men säg det till en nydiagnosticerad 18-åring som ännu inte vet hur det egentligen funkar i samhället.

Verksamheter som kallar sig "soltippan" med glada färger i layouten och som utlovar "fantastiskt stöd" och "personal dygnet runt" är i själva verket inte mycket mer än förvaringsplatser med möjligheter snarare för pedagogerna än för eleverna.
Det tycker jag ungdomar & föräldrar borde göras mer medvetna om.

KrigarSjäl skrev:Verksamheter som kallar sig "soltippan" med glada färger i layouten och som utlovar "fantastiskt stöd" och "personal dygnet runt" är i själva verket inte mycket mer än förvaringsplatser med möjligheter snarare för pedagogerna än för eleverna.
Det tycker jag ungdomar & föräldrar borde göras mer medvetna om.

Dom försöker ju iaf göra nåt bra...vilket är mer än man kan säga om de flesta...

Världen är inte perfekt och saker än inte så bra sm man skulle kunna önska att dom vore. Men man måste ju ändå tro på dom som faktiskt försöker uppnå nåt bra.

Varför det?

KrigarSjäl skrev:Jovisst, men säg det till en nydiagnosticerad 18-åring som ännu inte vet hur det egentligen funkar i samhället.

Verksamheter som kallar sig "soltippan" med glada färger i layouten och som utlovar "fantastiskt stöd" och "personal dygnet runt" är i själva verket inte mycket mer än förvaringsplatser med möjligheter snarare för pedagogerna än för eleverna.
Det tycker jag ungdomar & föräldrar borde göras mer medvetna om.

Du låter bitter...du råkar inte tala utifrån egna erfarenheter? Eller är detta något du bara gått och fått för dig?

Jag säger som Robert Gustafsson: ja ä inte bitter...
Däremot har jag sett en del, svar ja.
Det finns bra och det finns dåliga folkhögskolor.
Det finns utbildningar och det finns "må bra"-kurser som inte leder någon vart.

Frågan är om det är klokt att slänga iväg ett år eller två av sitt liv på en verksamhet som i sig inte leder någon vart.
Jag vill också erinra om vikten av kritisk granskning av det som sägs på hemsidorna. De tar som bekant inte upp det som är negativt.

Haha ja det är bra

Men om så är fallet, att det råkar vara en sån där "må bra kurs", som du säger, så bra! Då tillför den ju ändå något. För det om något måste ju stärka individen, vilket BORDE, tycker man ju, vara ett bra utgångsläge för personlig utveckling. Men du har rätt, visst ska man vara vaksam då de självklart vill framställa sig själva i så ljusa dager som möjligt

Tack för alla tips. Special eller inte, det viktiga är att det är ett bra ställe. Hitills har han haft väldigt lite anpassning. Funkat kanon med bra lärare, riktigt uselt med de som inte förstått. Om lärarna varit bra så har han klarat sig helt utan anpassning. Misstänker att i slutändan handlar det om att hitta ett ställe med bra folk, oavsett as-inriktning på skolan eller inte.

filifjonkan skrev:Haha ja det är bra

Men om så är fallet, att det råkar vara en sån där "må bra kurs", som du säger, så bra! Då tillför den ju ändå något. För det om något måste ju stärka individen, vilket BORDE, tycker man ju, vara ett bra utgångsläge för personlig utveckling.

Vi kan kalla det flumkurs.
Vill man se till att må bättre bör man vända sig till psykologer eller habiliteringen och inte ta dyra studielån för att sitta och meditera halva dagarna.

KrigarSjäl skrev:

filifjonkan skrev:Haha ja det är bra

Men om så är fallet, att det råkar vara en sån där "må bra kurs", som du säger, så bra! Då tillför den ju ändå något. För det om något måste ju stärka individen, vilket BORDE, tycker man ju, vara ett bra utgångsläge för personlig utveckling.

Vi kan kalla det flumkurs.
Vill man se till att må bättre bör man vända sig till psykologer eller habiliteringen och inte ta dyra studielån för att sitta och meditera halva dagarna.

Hm...flumkurs säger du? Ja, de kanske skulle passa mig då x) När de kommer till psykologer så har iallafall jag inga bra erfarenheter