Kringelhora skrev:Lika bra att säga det ännu en gång trots tidigare inlägg!

Jag har INTE bott och jag har INTE varit på asp. Det är min kompis som har berättat "När jag säger någonting så svarar dom inte, dom bara flinar nedlåtande åt mig"

Jag kände igen det som Ensamflickan skrev eftersom att min kompis berättat det för mig tidigare. Min kompis har även sms:at till mig när jag bett henne fråga dom om varför hon inte fått gå t.ex.

Jag uttryckte mig lite fel, är lätt hänt i hettans strid.

Aha, ok, ja det lät som om det var självupplevt när du formulerade dej som du gjorde.

Det med flinet känner jag så starkt igen, så gjorde sk "idioten" Oh ja. Alla där har smeknamn. Dom är inte värda att kallas vid namn.
han brukar flina nedlåtande när man säger nånting. Det är så sjukt!

weasley skrev:

Kringelhora skrev:Lika bra att säga det ännu en gång trots tidigare inlägg!

Jag har INTE bott och jag har INTE varit på asp. Det är min kompis som har berättat "När jag säger någonting så svarar dom inte, dom bara flinar nedlåtande åt mig"

Jag kände igen det som Ensamflickan skrev eftersom att min kompis berättat det för mig tidigare. Min kompis har även sms:at till mig när jag bett henne fråga dom om varför hon inte fått gå t.ex.

Jag uttryckte mig lite fel, är lätt hänt i hettans strid.

Aha, ok, ja det lät som om det var självupplevt när du formulerade dej som du gjorde.

Det med flinet känner jag så starkt igen, så gjorde sk "idioten" Oh ja. Alla där har smeknamn. Dom är inte värda att kallas vid namn.
han brukar flina nedlåtande när man säger nånting. Det är så sjukt!

Jag är medveten om hur det lät. Jag formulerade mig fel och det kan hända alla.

nano skrev:Antar att det är återberättat, och med god inlevelse dessutom.
Jag tycker inte det spelar roll även om det tom skulle vara självupplevt.
Vet inte hur jag skulle bete mig i en sådan sits, det måste vara en tokjobbig tid i livet det där oavsett vem som upplever det.
Dessbättre är inte saker som kostar pengar permanenta särskilt ofta.
Brukar dyka upp någon som initierar någon besparing med jämna mellanrum och då vill nog inte komunen betala längre och slutar med det o tar hem henne o betalar en lägenhet istället o hoppas hon hittar jobb så hon får mer pengar än socialbidrag.

Så vi ska bara vänta och inte göra något?! Det där kan ta många år!

nano menar inget illa, det kan man lugnt utgå ifrån vad jag har sett. Jag skulle gissa att han ville ge litet reservhopp, ungefär att "om allt annat skulle skita sig så...".

Jag har funderat en del på det här. Hennes föräldrar verkar uppenbarligen inte vara nåt stöd för henne. Hon ville flytta hemifrån, och trodde att AspC kunde vara ett bra alternativ. Hon hade alltså ingen Aspergerdiagnos då, utan den fick hon på AspC. Varför flyttade hon egentligen dit? Var det hennes ide?

Många 18-åringar vill flytta hemifrån. Var det nåt särskilt skäl till att hon valde att flytta till en institution för att komma hemifrån? Mycket bråk hemma? Tyckte föräldrarna att hon var oregerlig, och ville få iväg henne till en institution?

Hoppas du inte tar illa upp av de här frågorna. Jag försöker bara få ihop helhetsbilden.

Hon har ju gjort en del "bus" på AspC, och det kan jag mycket väl förstå, då jag själv bott där och vet hur de behandlar en. Driver en till vansinne med sitt hårda, opedagogiska sätt. Om hon inte var besvärlig innan, och gjorde liknande saker, så måste ju det vara en reaktion på den behandling hon blev utsatt för där...


Jag hoppas att de insatser andra här på forumet ägnar sig åt för att hjälpa henne fungerar. Men jag tror ändå att parallellt med det att det skulle var bra om hon kunde få nån kontakt irl utan för AspC. Även om hon inte är kristen, skulle jag ändå föreslå att hon försöker få kontakt med den präst eller diakon, eller vad hon nu var för nåt, som jag hade kontakt med. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad hon heter eller hennes telefonnummer. Men det borde inte vara omöjligt om hon ber att få träffa en präst eller diakon. Och då givetvis prata enskilt med henne. Hon kom till AspC och besökte mig, och vi pratade ingenting om Gud eller nåt sånt, utan hon var som en medmänniska. Någon som stod utanför AspC så man hade nån utanför att anförtro sig åt.

Jag förstår att hon är rädd för psykologer, efter den psykolog som bröt tystnadsplikten. Jag hade kontakt med en psykolog som kom till AspC en gång i veckan, och (mig veterligen...) avslöjade hon ingenting om vad jag pratat med henne om, för de på AspC.

Även om de inte kan göra nåt för att hjälpa henne att flytta därifrån, så är det i alla fall en kontakt med en utomstående...

Ensamflickan skrev:Jag har funderat en del på det här. Hennes föräldrar verkar uppenbarligen inte vara nåt stöd för henne. Hon ville flytta hemifrån, och trodde att AspC kunde vara ett bra alternativ. Hon hade alltså ingen Aspergerdiagnos då, utan den fick hon på AspC. Varför flyttade hon egentligen dit? Var det hennes ide?

Många 18-åringar vill flytta hemifrån. Var det nåt särskilt skäl till att hon valde att flytta till en institution för att komma hemifrån? Mycket bråk hemma? Tyckte föräldrarna att hon var oregerlig, och ville få iväg henne till en institution?

Hoppas du inte tar illa upp av de här frågorna. Jag försöker bara få ihop helhetsbilden.

Hon har ju gjort en del "bus" på AspC, och det kan jag mycket väl förstå, då jag själv bott där och vet hur de behandlar en. Driver en till vansinne med sitt hårda, opedagogiska sätt. Om hon inte var besvärlig innan, och gjorde liknande saker, så måste ju det vara en reaktion på den behandling hon blev utsatt för där...


Jag hoppas att de insatser andra här på forumet ägnar sig åt för att hjälpa henne fungerar. Men jag tror ändå att parallellt med det att det skulle var bra om hon kunde få nån kontakt irl utan för AspC. Även om hon inte är kristen, skulle jag ändå föreslå att hon försöker få kontakt med den präst eller diakon, eller vad hon nu var för nåt, som jag hade kontakt med. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad hon heter eller hennes telefonnummer. Men det borde inte vara omöjligt om hon ber att få träffa en präst eller diakon. Och då givetvis prata enskilt med henne. Hon kom till AspC och besökte mig, och vi pratade ingenting om Gud eller nåt sånt, utan hon var som en medmänniska. Någon som stod utanför AspC så man hade nån utanför att anförtro sig åt.

Jag förstår att hon är rädd för psykologer, efter den psykolog som bröt tystnadsplikten. Jag hade kontakt med en psykolog som kom till AspC en gång i veckan, och (mig veterligen...) avslöjade hon ingenting om vad jag pratat med henne om, för de på AspC.

Även om de inte kan göra nåt för att hjälpa henne att flytta därifrån, så är det i alla fall en kontakt med en utomstående...

Hon hade diagnosen sedan innan. Hon är en ordentlig flicka. Föräldrarna gav henne ASP som en möjlighet att flytta hemifrån och dom ansåg att ASP vore bra för henne. Hon tänkte att det kunde vara värt att testa, som ett alternativ till att få flytta hemifrån, komma bort ett tag och sedan få komma hem igen. Hon bryr sig väldigt mycket om sina föräldrar. Hon är ingen missbrukare eller någonting, hon har ju hela tiden trott att hon varit där frivilligt och kunnat komma hem när hon vill. Hon har inte vetat varför hon hamnat där och inte fått det förklarat. Min kompis vill inte tala med psykolog, hon litar inte på ASP. Det skvallras om allt hon gör.

Hon tar sig inte utanför ASP heller, hon sitter inlåst i sitt lilla rum och får inte ens gå ut. Dom kollar henne 24/7. Då är det mycket svårt för henne att kunna få kontakt med någon utanför.

weasley skrev:

Kringelhora skrev:

weasley skrev:[quote="A"]Såhär skrev Kringelhora:

[quote]Det med flinet känner jag så starkt igen, så gjorde sk "idioten" Oh ja. Alla där har smeknamn. Dom är inte värda att kallas vid namn.
han brukar flina nedlåtande när man säger nånting. Det är så sjukt!

Kringelhora, har du bott där själv? Eftersom du känner igen "det med flinet"? Och att han brukar flina nedlåtande när "man" säger nånting, hur vet du det?

Funderar också på det här faktiskt.

Jag har redan gett er svar på det där. Tänker inte svara på det ännu en gång. Det är bara att läsa.[/quote]

Eftersom det var jag som delade tråden har jag läst varenda inlägg. Jag har inte hittat något som svarar på den frågan. Så, även om du kanske har svarat på frågan och jag har missat det så ber jag dej snälla snälla att svara igen, för jag ORKAR verkligen inte läsa igenom allt en gång till!

Så, snälla du, har du bott på ASP du också?

Om du inte har gjort det, hur känner du då till flinet?[/quote]

weasley
Hur vore det om du läste följande inlägg:
post281561.html#281561

Alltså i stället för att mästra!

Admin:

Det där sista var ganska onödigt. weasley säger själv att hon inte hittar något inlägg som besvarar frågan (trots att hon läst hela tråden) och ber om ett svar på nytt. Det hade varit tillräckligt med en länk till inlägget utan den sista kommentaren från din sida. Detta är en tillsägelse om att tänka på hur du uttrycker dig mot andra på forumet. Meddelas även i PM.

Kringelhora skrev:Hon hade diagnosen sedan innan. Hon är en ordentlig flicka. Föräldrarna gav henne ASP som en möjlighet att flytta hemifrån och dom ansåg att ASP vore bra för henne. Hon tänkte att det kunde vara värt att testa, som ett alternativ till att få flytta hemifrån, komma bort ett tag och sedan få komma hem igen. Hon bryr sig väldigt mycket om sina föräldrar. Hon är ingen missbrukare eller någonting, hon har ju hela tiden trott att hon varit där frivilligt och kunnat komma hem när hon vill. Hon har inte vetat varför hon hamnat där och inte fått det förklarat. Min kompis vill inte tala med psykolog, hon litar inte på ASP. Det skvallras om allt hon gör.

Då är det ju verkligen fruktansvärt att hon sitter inlåst där! Men varför vill inte hennes föräldrar ta hem henne, om hon är en skötsam tjej? Konstigt att de inte tror på henne. Men de på AspC har väl en förmåga att snacka omkull föräldrar...

Mycket handlar om prestige. De vill inte erkänna att de har misslyckats. Det har jag varit med om på andra ställen. Och efter att jag stack, så är de väl rädda att förlora sitt rykte, om en till sticker...

Anledningen till att jag föreslog att hon skulle försöka få kontakt med en präst var just för att de har tystnadsplikt, de kan komma till AspC och träffa henne, och hon skulle få en kontakt utanför. Om hon ber om det skulle det vara konstigt om de nekade henne det. Hon kan ju låtsas att hon är kristen, bara för att få tillåtelse till det. Och som sagt, man kan prata om vad som helst med en präst, man behöver inte alls vara kristen eller tro på Gud... Bara ett förslag, det enda jag kunde komma på för att hon skulle få en kontakt utanför AspC, som hon vet inte skvallrar...

Ensamflickan skrev:

Kringelhora skrev:Hon hade diagnosen sedan innan. Hon är en ordentlig flicka. Föräldrarna gav henne ASP som en möjlighet att flytta hemifrån och dom ansåg att ASP vore bra för henne. Hon tänkte att det kunde vara värt att testa, som ett alternativ till att få flytta hemifrån, komma bort ett tag och sedan få komma hem igen. Hon bryr sig väldigt mycket om sina föräldrar. Hon är ingen missbrukare eller någonting, hon har ju hela tiden trott att hon varit där frivilligt och kunnat komma hem när hon vill. Hon har inte vetat varför hon hamnat där och inte fått det förklarat. Min kompis vill inte tala med psykolog, hon litar inte på ASP. Det skvallras om allt hon gör.

Då är det ju verkligen fruktansvärt att hon sitter inlåst där! Men varför vill inte hennes föräldrar ta hem henne, om hon är en skötsam tjej? Konstigt att de inte tror på henne. Men de på AspC har väl en förmåga att snacka omkull föräldrar...

Mycket handlar om prestige. De vill inte erkänna att de har misslyckats. Det har jag varit med om på andra ställen. Och efter att jag stack, så är de väl rädda att förlora sitt rykte, om en till sticker...

Anledningen till att jag föreslog att hon skulle försöka få kontakt med en präst var just för att de har tystnadsplikt, de kan komma till AspC och träffa henne, och hon skulle få en kontakt utanför. Om hon ber om det skulle det vara konstigt om de nekade henne det. Hon kan ju låtsas att hon är kristen, bara för att få tillåtelse till det. Och som sagt, man kan prata om vad som helst med en präst, man behöver inte alls vara kristen eller tro på Gud... Bara ett förslag, det enda jag kunde komma på för att hon skulle få en kontakt utanför AspC, som hon vet inte skvallrar...

Hennes föräldrar tror ju att ASP är bra, att allt är bra på ASP. Därför är hon kvar där. Jag har försökt prata med dom men dom vill inte lyssna. Dom borde tro på sin dotter och om inte annat omgivningen. Men det spelar ju ingen roll för dom tror så himla mycket att ASP är bra att dom vägrar lyssna.

Jag är rädd för att om en präst kommer till ASP så fattar dom att något är på gång och det vill dom sätta stopp för. Det kan förvärra hennes situation. Vi prövar andra alternativ nu som inte är lika misstänksamma och som man inte så lätt kanske kan lista ut att det leder direkt till henne och som kan sättas stopp för.

Kanske man skulle skicka en kopia av brevet till Länsstyrelsen till Miss X:s föräldrar. Eller i varje fall något liknande. Ett brev kanske är bättre än att ringa dem, som jag ju var inne på. Kanske jag ska skriva ett brev, på OA-brevpapper och nämna det jag vet om stället via Ensamflickan också... kan ju nämna att jag har pratat med enhetschefen på handikappomsorgen också...

*funderar*

Pemer skrev:Kanske man skulle skicka en kopia av brevet till Länsstyrelsen till Miss X:s föräldrar. Eller i varje fall något liknande. Ett brev kanske är bättre än att ringa dem, som jag ju var inne på. Kanske jag ska skriva ett brev, på OA-brevpapper och nämna det jag vet om stället via Ensamflickan också... kan ju nämna att jag har pratat med enhetschefen på handikappomsorgen också...

*funderar*

Jag skulle återigen ta kontakt, eller försöka ta kontakt med dem, och förvarna åtminstone. De kan gå helt i baklås annars och bara bli mer obstinata. Det är dessutom trevligare att åtminstone berätta att man tagit del av en version av dotterns öden och äventyr och har för avsikt att ta det vidare. Dessutom kanske man får reda på nåt väsentligt då, nåt som kanske ändrar din eller andras bild?

Kringelhora skrev:Hennes föräldrar tror ju att ASP är bra, att allt är bra på ASP. Därför är hon kvar där. Jag har försökt prata med dom men dom vill inte lyssna. Dom borde tro på sin dotter och om inte annat omgivningen. Men det spelar ju ingen roll för dom tror så himla mycket att ASP är bra att dom vägrar lyssna.

Eller så kanske de inte bryr sig om dottern särskilt mycket och mest är glada att slippa henne. Det är isf förstås mycket lättare, både inför sig själva och omvärlden, att intala sig att de skickat bort henne för att de bara vill hennes bästa.

Säger inte att det är så eller ens att jag tror det, men jag skulle inte okritiskt tro på föräldrar som ignorerar desperata rop på hjälp från sitt barn.

Pemer skrev:Kanske man skulle skicka en kopia av brevet till Länsstyrelsen till Miss X:s föräldrar. Eller i varje fall något liknande. Ett brev kanske är bättre än att ringa dem, som jag ju var inne på. Kanske jag ska skriva ett brev, på OA-brevpapper och nämna det jag vet om stället via Ensamflickan också... kan ju nämna att jag har pratat med enhetschefen på handikappomsorgen också...

*funderar*

Hennes mamma har hotat henne med att sätta LVU. Bara för att hon inte vill höra mer om vad ASP gör. Då hon inte vill tro på sin dotter.

Kringelhora skrev:

Pemer skrev:Kanske man skulle skicka en kopia av brevet till Länsstyrelsen till Miss X:s föräldrar. Eller i varje fall något liknande. Ett brev kanske är bättre än att ringa dem, som jag ju var inne på. Kanske jag ska skriva ett brev, på OA-brevpapper och nämna det jag vet om stället via Ensamflickan också... kan ju nämna att jag har pratat med enhetschefen på handikappomsorgen också...

*funderar*

Hennes mamma har hotat henne med att sätta LVU. Bara för att hon inte vill höra mer om vad ASP gör. Då hon inte vill tro på sin dotter.

Det är inte föräldrar som beslutar om, det bestäms av socialnämnden i kommunen där din kompis är hemmahörande. SÅ lätt är det inte att få LVU. Det kan också falla tillbaks på din kompis föräldrar, som ett bevis för att de inte vill hennes bästa och bara försöker bli av med henne.

alfapetsmamma skrev:

Kringelhora skrev:

Pemer skrev:Kanske man skulle skicka en kopia av brevet till Länsstyrelsen till Miss X:s föräldrar. Eller i varje fall något liknande. Ett brev kanske är bättre än att ringa dem, som jag ju var inne på. Kanske jag ska skriva ett brev, på OA-brevpapper och nämna det jag vet om stället via Ensamflickan också... kan ju nämna att jag har pratat med enhetschefen på handikappomsorgen också...

*funderar*

Hennes mamma har hotat henne med att sätta LVU. Bara för att hon inte vill höra mer om vad ASP gör. Då hon inte vill tro på sin dotter.

Det är inte föräldrar som beslutar om, det bestäms av socialnämnden i kommunen där din kompis är hemmahörande. SÅ lätt är det inte att få LVU. Det kan också falla tillbaks på din kompis föräldrar, som ett bevis för att de inte vill hennes bästa och bara försöker bli av med henne.

Det är även kommunen som har sagt detta.

TK skrev:weasley
Hur vore det om du läste följande inlägg:
post281561.html#281561

Alltså i stället för att mästra!

Erhm. Varför mästrar du mej sådär?

När man flyttar inlägg så får man hela tråden utan sidbrytningar, i en enda lång sida alltså. Formatteringen är lite enklare för att sidan ska vara snabbare att ladda, men som många vet så är det segt ändå. Det tog mej alltså tjugo minuter att läsa igenom tråden och markera de inlägg som skulle flyttas.

För att veta om ett inlägg tillhör tråden eller inte måste jag läsa det. Jag försöker bemöda mej om att göra ett så bra arbete som möjligt och försöker därför läsa ALLA inlägg och bedöma vilket som bör höra var.

Som jag skrev till Kringelhoran hade jag alltså precis redan läst igenom hela tråden, eller åtminstone var det vad jag trodde. Eftersom det är lätt att missa något påtalade jag denna möjlighet för Kringelhoran. Jag sade även som det var: Efter delandet av tråden var jag utmattad och ORKADE inte läsa igenom den en gång till för att hitta inlägget. Alltså skrev jag dit en mängd "snälla du" för att understryka att jag vore henne tacksam om hon kunde upprepa sej.

Det finns alltså ingen som helst anledning för dej att vara dryg mot mej. Sanningen att säga är jag upprörd över att det inlägg jag citerat. Du är alldeles onödigt översittaraktig när du på ett mästrande sätt skriver att jag ska sluta mästra.

Jag känner mej ouppskattad eftersom jag lagt ner massor av tid på att rensa tråden från inlägg och försöker att hålla ordning. Att jag då missade att läsa ett inlägg och bad om en repris i min trötthet tycker jag verkligen inte borde föranleda sådana här spydigheter.

Jag har haft kontakt med samma männsika på kommunen som min kompis föräldrar har. Hon satte min syster på LVU och hon fick ingen advokat, när hon väl fick en via länsstyrelse o.s.v. så dök inte socialen upp. Hon har haft både SoL och LVU och har efter 5 år blivit fri. I slutändan fanns det inga själ att hålla henne kvar.

Min kompis vågar inte riskera detta med LVU. Det kan ju vara så att föräldrarna faktiskt vill bli av med henne då är det inga problem om både kommun och föräldrar vill det. Du kan fråga henne Pemer om hon själv vill, i slutändan är det hennes val.

Kringelhora skrev:

Pemer skrev:Kanske man skulle skicka en kopia av brevet till Länsstyrelsen till Miss X:s föräldrar. Eller i varje fall något liknande. Ett brev kanske är bättre än att ringa dem, som jag ju var inne på. Kanske jag ska skriva ett brev, på OA-brevpapper och nämna det jag vet om stället via Ensamflickan också... kan ju nämna att jag har pratat med enhetschefen på handikappomsorgen också...

*funderar*

Hennes mamma har hotat henne med att sätta LVU. Bara för att hon inte vill höra mer om vad ASP gör. Då hon inte vill tro på sin dotter.

Ursäkta om jag kommer med en fråga till när du redan har varit i elden så mycket och från flera håll - men en sak som kanske fler än jag undrar:
Dels är hon en skötsam flicka; dels verkar hennes föräldrar inte precis fyllda av omtanke, eller tro på vad hon berättar, eller varför de nu är så kallsinniga.
Det går inte ihop utan fler pusselbitar.

Går det att förklara utan att bli alltför privat?

Zombie skrev:

Kringelhora skrev:

Pemer skrev:Kanske man skulle skicka en kopia av brevet till Länsstyrelsen till Miss X:s föräldrar. Eller i varje fall något liknande. Ett brev kanske är bättre än att ringa dem, som jag ju var inne på. Kanske jag ska skriva ett brev, på OA-brevpapper och nämna det jag vet om stället via Ensamflickan också... kan ju nämna att jag har pratat med enhetschefen på handikappomsorgen också...

*funderar*

Hennes mamma har hotat henne med att sätta LVU. Bara för att hon inte vill höra mer om vad ASP gör. Då hon inte vill tro på sin dotter.

Ursäkta om jag kommer med en fråga till när du redan har varit i elden så mycket och från flera håll - men en sak som kanske fler än jag undrar:
Dels är hon en skötsam flicka; dels verkar hennes föräldrar inte precis fyllda av omtanke, eller tro på vad hon berättar, eller varför de nu är så kallsinniga.
Det går inte ihop utan fler pusselbitar.

Går det att förklara utan att bli alltför privat?

Jag förstår inte riktigt. Antingen får du ställa en fråga, jag har sagt allt jag vet. Det kan vara så att hennes föräldrar inte vill ha henne. vad vet jag. Dom borde ju lyssna på henne iallafall.

Det låter väl inte otroligt att föräldrarna har konstiga synpunkter och vill bli av med henne oavsett om det är nåt fel på henne eller inte. Men det kan ju vara intressant att veta om föräldrarna kan tänkas gå att påverka eller inte.

Nu får jag också höra att personal har motiverat bristen med uppvisade handlingar med att de tror sig veta att "papper anses stressande för folk med as".

Den förfärlige snömannen skrev:Det låter väl inte otroligt att föräldrarna har konstiga synpunkter och vill bli av med henne oavsett om det är nåt fel på henne eller inte. Men det kan ju vara intressant att veta om föräldrarna kan tänkas gå att påverka eller inte.

Och varför de inte tycker bättre om sin egen dotter...

Ja det kan man ju undra.