Social fobi - Hilfe

hej. jag heter natanael och jag är ny på forumet. jag har förutom AS även adhd. jag har samtidigt en enorm social fobi och får svettattack till och med när jag sitter och postar här på forumet. jag har således en säregen skräck för att ta plats och märkas. är det någon mer som har dessa problem?

jag börjar älska mig själv mer och mer efter ett hårt liv där jag fick diagnoserna vid 31 års ålder efter 7 års psykvård. utredningarna kom efter jag gjort ett antal brott. hmmm den nya melodin i sverige tror jag. "en sopa som inte ens kan misshandla vårdare kan ju inte få nånting" tror jag de tänker. nåväl. *i'm not bitter...* *NOT!* skitsamma. framtiden och här och nu är allt som gäller. då blir det ju lite jobbigt då jag har apsvårt att vara just här och nu utan att svettas eller få darrningar. shit... jag vill ha ett liv. ett liv med andra..!! säg till mig att ni inte är farliga please. måste ju börja nånstans.

Moderator: Slog ihop med liknande tråd och ändrade i samband därmed rubriken.

Andra trådar om social fobi:
kan-det-vara-nat-oxytocinspray-mot-social-fobi-t5967.html
nagra-fragor-edit-om-social-fobi-m-m-t11379.html
social-fobi-omrostning-t13465.html
hur-far-man-diagnosen-social-fobi-t16445.html
tvangstankar-eller-social-fobi-t11775.html
hur-vanligt-ar-det-med-social-fobi-och-as-omrostning-t38192.html
hjalp-mig-blir-galen-asperger-eller-social-fobi-t47788.html

Hej och välkommen till forumet.

Nej vi är inte farliga här. Lite bestämda åsikter och vassa tungor kanske emellanåt men värre än så är det nog inte.

En viss social fobi har jag men den varierar lite från dag till dag. Den har alltid funnits där och komplicerat tillvaron för mig. Seretoninhöjare hade effekt men gav andra biverkningar så jag slutade med dem.
Jag känner igen det där med en rädsla för att ta plats, fast det ligger nog mest bakåt i tiden för min del. Kanske underlättar att jag inte har något större behov utav att ta plats i nuläget. (och att jag respekterar mig själv mer numera varmed andras bekräftelser blir mindre viktiga).

hej! hmmm du fick mig att tänka till lite. andras åsikter är VÄLDIGT tongivande i mitt liv. hela min tillvaro kan ibland vägas med vad andra tycker. har en liten heidi klum som vill gå på catwalken och är helt beroende av andra. tänka sig att kunna vara autonom. jag hade dock en asjobbig barndom med mycket stryk och mobbing. helt klart har jag en inneboende SKRÄCK att sticka ut. jorden KAN ju gå under. eller åtminstånde kan jag bli uthängd som en slaktad gris i slakthuset.

jag måste börja med mantran.

jag ÄR bra. jag ÄR INGEN sopa.
aspergers har förändrat världen. utan dem ingen gudsnärvaro.
jag FÅR ta plats. Gud VILL att jag tar plats.
självrespekt är den enda sanna respekten. utan den ingen respekt från någon annan.
jag är värd att vara del av mänskligheten. mer än så till och med.

shit här sitter jag och skriver. dags att gå ut och shoppa på stan!

Äter du ingen medicin?

Hejkon Bejkon, starkt jobbat. Är ingen expert men tror att man behöver fejsa sina fears för att kunna gå vidare och växa och det gör du ju nu så.... Lycka Till!!! It can only get better, så länge man försöker.

Finns det inte ett forum speciellt för social fobi oxå? Fast ni kanske bara skrämmer upp varandra Hehee Finns inte medz som tar bort värsta oron för dig? Så att man kan bygga på med positiva erfarenheter av andra människor?

Och alla på forumet är supernajs, ärliga, direkta och välmenande även om missförstånd uppstår, men hey såna reds ut. Skitbra plejs faktiskt!:D

Och angående rädslor, de flesta människor styrs av sina rädslor.... faktiskt. Så j-a onödigt bara.

hej mardröm. (nice namn... ) jag äter massa mediciner. jag har varit feldiagnostiserad i 7 år och därefter en massa onödiga saker som nu tagits bort. jag äter amfetamin mot adhd. funkar grejt. äter även cipralex. sägs vara bra mot dessa problem men jag märker det inte. jag ser tillverkare av antideppresiva mediciner som en maffia. en maffia som putar i oss en massa shit. hmmm jag får väl bryta mina prozac på mitten som david letterman sa... hehe forum för social fobi? hehe låter lika givande som cybersex med en dyslektiker!

god jul alla föresten. ikväll blir det någon form av fest för mig. vad händer i era liv?

Nej, SSRi som cipralex har nog en funktion för vissa men är nog väl hypade, speciellt mot ångest är ju effekten väldigt skranglig. Jag äter clonezepam istället, efter 5 försök med ssri som kostade mig allt.

Nu har ju patenten gått ut på de flesta SSRI och skadeståndskraven blir allt svårare att få igenom mot de stora drakarna, så...det blir nog ändrig och vi som det inte funkar på slipper dessa.
Men många upplever ju ngn form av nytta så...

bejkon1 skrev:hehe forum för social fobi? hehe låter lika givande som cybersex med en dyslektiker!

Hahaha, den var bra!

Får du "riktigt" amfatamin mot adhdn? Inte ritalina eller concerta? Har du provat alla? Skillnad?

Kul att du går på fest och trotsar fobin, god fortsättning på dig!

(sen är jag väl lite farlig, men bara när jag blir arg och inte får som jag vill och tycker jag har rätt, eller inte har ngt val, annars e jag väl...ja...kanske inte trevlig, men ingen farlig person iaf.)

tja igen! jag får concerta. jag är gammal kokaintorsk så jag vet att det är samma sak förutom att kicken uteblir vid små doser som min (90 mg). men jag har polare som tuggat concerta och de har fått en reäl kick trots att föreskrifterna säger annat. jag vill bara ha lugn och ro och det får jag med råge av concertan. inkörningen var dock ett helvete. små doser i början testade mitt tålamod minst sagt.

vad händer ikväll? jag vill ut men vi får se. trött som ***...

vad gör ni?

Nej, jag ska duscha, har gjort biff och ska byta sängkläder, sen blir det en film med mys med tjejen

låter underbart. jag vill ha brud... men varför är kvinnor utrustade med en radar som upptäcker desperation? fan va de e dryga...

Ah han måste vara desperat det känner man igen

Hej, undrar hur social fobi klassas? Kan detta gå under Neuropsykiatriskt funktionshinder i samma utsträckning som AS?


Chrille

Jag tror det räknas mer som något man kan arbeta och medicinera bort.

Det räknas som en psykisk störning:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Social_fobi

Däremot tror jag att många med AS lider av social fobi, det har jag själv gjort till och från. Jag tror det kommer av att man blivit mycket kritiserad och förlöjligad så man tappat självkänslan, men också att det kan vara en medfödd sårbarhet.

Alien skrev:Det räknas som en psykisk störning:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Social_fobi

Däremot tror jag att många med AS lider av social fobi, det har jag själv gjort till och från. Jag tror det kommer av att man blivit mycket kritiserad och förlöjligad så man tappat självkänslan, men också att det kan vara en medfödd sårbarhet.

Jag led extremt mycket av social fobi medan jag bodde i "min förra" stad, genom att det var så svårt att få social(!) kontakt med människorna omkring mig. Det var till och med så allvarligt att jag var nära att tappa livsmodet, av den och andra anledningar.

Men så när jag och hustrun nyss flyttat till en stad i Bergslagen, och jag var ute en vända för att utforska min nya hemstad, så träffade jag, vid ett motionsspår nära här, på en kvinna som var ute och rastade sin hund.

Hundintresserad som jag är så frågade jag om man får hälsa på hunden, och det gick bra. Så vi började prata, och då hörde hon att jag inte kommer från länet. Då berättade jag att vi är nyinflyttade, att vi bor på "x"-vägen. "Jaha", sade hon, "då är jag eran distriktssköterska. Välkommen!" (nu blir jag förresten jätterörd vid minnet...)

Så öppet respektfullt bemötande har jag aldrig någonsin fått av personer jag inte känner i staden jag växte upp i...

Tack, gillar detta forum, det är bra mycket intressantare än vanliga chattsidor : )


Mvh
Chrille

Är AS och social fobi vanligt tillsammans? Någon här som har båda? JAg misstänker att jag har drag av sf.

Framför allt brukar de väl påminna så mycket om varandra att det ena ofta kan tas för det andra, och tvärtom. Min far har fått diagnos social fobi. Det finns säkert folk som har båda också.

saltgurkan skrev:Är AS och social fobi vanligt tillsammans? Någon här som har båda? JAg misstänker att jag har drag av sf.

Jag har en hel del erfarenheter av social fobi, det var det som ledde till att jag fick min diagnos. Frågan är väl bara om det kan kallas social fobi om man har AS. Enligt en sakkunnig jag talat med bör man inte göra det. Han menade att AS och SF är sammankopplade och inte kan skiljas åt, men det finns säkert de som tycker annorlunda. Själv är jag inte nog påläst för att säga nåt om det.

Hur vanligt det är vet jag inte.

Jag tror man blir socialfobisk lätt som aspergare om man inte blir trodd på i sociala sammanhang (kanske i uppväxten)? Om det hör ihop med as vet jag inte, men kanske kan utvecklas till det om man inte får göra nåt av sina sociala färdigheter. Tex. om man helt skall jämföras med NT mår man nog sämre och bara dra sig undan. Jag har tex. jämförts med andra i unga år som har gjort det bara ännu värre. Man känner att man bara måste vara nån annan, nån som funkar annorlunda än vad man gör. Kanske kan utveckla sig till sf. Vad man gör mot det vet jag inte riktigt.

Jag uppfyller kriterierna. I all korthet, det som inte beror på AS är följder av skit jag har fått av folk som inte har tålt mig på grund av min AS.

Jag kan alldeles avgjort konstatera att min AS och min SF är två olika saker, även om de hänger samman aldrig så, och därför ser jag inte annat än att den som påstår att de inte kan skiljas åt har fel. Det stämmer också med min allmänna erfarenhet att de flesta människor, inklusive de flesta aspergare, inte har en susning på kartan om vad SF (i den grad jag har det) är eller kan innebära praktiskt. Med det menar jag inte att det inte också kan finnas folk där de verkligen går helt i varandra.

Psykiatern jag talade om det med härommånaden påstod att man inte gör några särskilda utredningar eller diagnoser och underförstod att det inte heller fanns någon särskild hjälp att få. Jag tvivlar, och skulle det vara sant så borde det ju ändras på. Kanske gjorde han den där vedertagna sammanblandningen med AS, det visste jag då inte nog för att fråga om.
Kanske kan passa på och fråga om någon vet mer om sådant, ifall det är okej för trådskaparen?

Z, det måste finnas nåt man kan göra, jag tänker då i första hand på KBT. Även om det aldrig blir "bra", så kan det bli bättre. Vet att det är svårt att få KBT, åtminstone om man passerat en viss (godtycklig) åldersgräns, kanske orkar du heller inte med detta.

Vill iaf passa på att säga att diverse av skavankerna (direkt eller indirekt orsakade av NPF) går att åtgärda. Eller hur jag nu ska formulera mig. [Är i skrivande stund lite för trött.]

Jag personligen uppfyllde definitivt kriterierna för SF som barn, upp till nån gång i tonåren. Är osäker på om det är AS-relaterat eller ej. Som du många gånger skrivit, hur ska man egentligen veta vad som är vad? Det var dock ett [plågsamt] faktum, skönt att slippa känna så. Vet vilket h-vete det är.

Social fobi finns även det i mina papper. Fyra olika "tillstånd" blev jag diagnostiserade med.

Jag var löjligt fåfäng i väldigt många år! Minsta lilla fläck på ett klädesplagg eller ett hårstrå fel på något av mina ögonbryn fick mig att tycka allt blev pinsamt. Jag gick aldrig med t-shirt för att jag trodde jag skulle få "lökringar", använde inte shorts för att jag hade vita ben, drog in magen för att jag var rädd för att se tjock ut etc. Mest rädd var jag för att jag hade en snorkråka vid näsans ingång som folk kunde se. Enda jag tänkte var: "Det suger om det är så och ingen säger till mig." Försökte diskret råka glida förbi med ärmen när jag rättade till kepsen.

Hade dessutom oerhört svårt att bli ifrågasatt när det är väldigt mycket folk runt omkring. Skulle köpa snus för ett par år sedan, kassörskan bad mig att visa legitimation (vilket naturligtvis är helt enligt reglerna) och jag hade inget med mig. Affären var full och kön till kassan jag stod vid var lång. Så fort kassörskan (troligtvis en praktikant) frågade mig gick jag utan att säga något. När jag kom ut slängde jag min 1½ liter coca-cola rätt i backen. Den flög likt en raket och träffade nästan ett par förbipasserande personer och en bil. Innan jag försökte köpa bad jag min kamrat att köpa åt mig, för jag var alltid orolig för att de skulle fråga, trots att jag bott här sen 1 oktober 1994, de allra flesta vet vem jag är och hur gammal jag är. Men han tyckte jag skulle försöka själv.

Ett annat exempel är att jag vägrade köpa med kort innan jag beställde mitt WWF-kort som ger mig anledning till att köpa med kort (skickar 50 öre till WWF vid varje inköp). Jag vägrade ta ut pengar vid kassan (ifall något skulle krångla) och tänkte istället gå några kilometer till en bankomat. Min kamrat (samma person som i texten ovanför) försökte tvinga mig att ta ut i kassan, då blev jag riktigt arg och sa Nej väldigt högt och starkt. När jag kom ut var jag illröd i ansiktet och sa "Det där var respektlöst, gör aldrig någonsin om det".

Idag är det inte lika jobbigt, jag har varit ute mer bland folk och fokuserar alltid på t ex musik eller att räkna vad alla tuggumminpaket vid kassan kostar. Det fungerar när jag står i en kö och det känns som folk stirrar på mig, både från sidan och bakifrån. Men jag är lite udda när jag står i en kö. Jag står väldigt prydligt och en bra bit utanför "köns linje".

Det kan fortfarande vara jobbigt när människor tittar mycket på mig. Jag känner mig observerad och dömd utan att kunna försvara eller förklara. Det är ganska jobbigt eftersom att någon eller alla alltid tittar på en när man t ex går in i en buss, sitter i en buss eller går ur en buss.

Jag tror att skillnaden är att AS är obotligt, medan social fobi kan botas liksom andra fobier. Jag tycker det kommer och går, min sociala fobi/blyghet el vad det är (har ingen diagnos). Tror att det blivit bättre med åren, jag har antingen blivit säkrare el helt enkelt fått andra saker att oroa mig för.

Det är tydligen skillnad på social fobi och fobisk personlighetsstörning:

Det är viktigt att notera att fobisk personlighetsstörning inte är samma sak som social fobi, även om många av diagnoskriterierna överlappar. Social fobi innebär en rädsla för vissa speciella situationer, medan fobisk personlighetsstörning gäller all social samvaro. Fobisk personlighetsstörning börjar utvecklas i barndomen, medan social fobi oftast uppkommer på grund av traumatiska händelser under de sena tonåren eller i vuxen ålder.

http://web4health.info/sv/answers/border-avoidant.htm

Det finns både biologiska och psykologiska förklaringar till social fobi:

Ärftliga faktorer spelar viss roll i utvecklandet av social fobi. Ångest sätts ofta i samband med bland annat balansen av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Så är även fallet vid social fobi. Det finns studier som tyder på att en del av hjärnan som kallas amygdala, som sätts i samband med rädsloreaktioner, är inblandad vid social fobi.

Evolutionsteoretiskt är det tydligt att se fördelen att vara medlem i en grupp och den rädsla som kommer av att riskera att bli impopulär och utstött ur flocken. De som blir kvar i flocken överlever i högre grad och får därmed fler barn och generna förs vidare. De biologiska/genetiska faktorerna kan dock inte ensamt förklara fobier.

http://www.netdoktor.se/psykiatri/?_PageId=603

Känner för övrigt igen det där med att inte vilja visa sig med vita ben. Jag kunde bli lite brun i ansiktet och på armarna men benen tycktes aldrig få färg. Å andra sidan kunde de ju inte få färg, eftersom jag undvek att visa mig utanför hemmet barbent. Lösningen blev solbränna på burk.

Edit: Rättade AF till AS.