narran skrev:Min son har AS och han går inte att dressera ända sättet för att han ska kunna leva ett normalt svenssons liv när han är gammal nog för att flytta hemmifrån är nog
1. Att han hittar ett jobb där han får syssla med något han är intresserad av (kan bli svårt efterosm han totalt kan tappa intresset när han tycker han kan nog och det inte känns som en utmaning längre)
2. Att han får möjlighet att jobba på natten. Han mår deffenetivt bäst psykiskt när han kan sova på dagen och vara vaken på natten.

frågan är hur många miljoner som kan vara berättigat att slänga ut på behandligshem till att försöka ändra på någon med de ofta udda dyngsrytmer och intressen som personer med AS har. Är det inte bättre att försöka hitta en meningsfull sysslesättning där man i stället utnyttjar de anorlundaheter som dessa har till något possitivt.

Min son är en utpräglad nattmänniska det samma för många av hans kompisar som har samma diagnos. Jag har försått att det är vanligt att personer med AS har lätt för att vända på dygnet varför inte utnyttja detta i samhället i stället. Att ex Syokonsulenterna i skolorna ger råd till dessa personer att söka sig till yrken som innebär möjlighet till natttjänster.

Exakt! Precis så borde man göra. Skönt att läsa en förälder som fattat det här. Önskar alla vore lika insiktsfulla, inkl myndigheter.

Mitt första jobb var ett kvällsjobb och det funkade utmärkt. Även när jag hade egen butik och kunde öppna efter lunch gick det rätt bra. Men när jag varit tvungen att gå upp i ottan bara för att göra nåt som lika gärna skulle kunna göras på eftermiddagen eller kvällen så har jag varit som en zombie och tvungen att ta tupplurar för att orka. Samma i skolan, där somnade jag titt som tätt.

Peace skrev:Är rädd att de ska skicka av mig också på sånt. Jag fyller 17 i år, har också problem med dygnsrytmen och skolan. Jag skulle ha börjat i måndags men vägrade gå dit. I morgon ska jag och mamma dit och ha möte med rektorn och typ halva skolans personal om hur jag ska göra. Först var det meningen att jag inte skulle följa med, men mamma vill absolut inte prata om mig bakom min rygg så nu blev det så i alla fall. I höst ska jag prata med psykolog för första gången i mitt liv, och för att göra det behöver dom utlåtande från skolan om hur jag är. Vi ringde dit i april och jag kunde inte komma dit förrän i höst. Jag är SÅ nervös inför i morgon.

Ojdå, hoppas det går bra.

Det hör nog ändå till ovanligheterna att man blir tvångsplacerad som Opteron, och man har ingen skolplikt efter 9:an. Är du trött på skolan så är det ingen som kan tvinga dig.

Gå med i b-samfundet om du vill ha stöd för din dygnsrytm. Ju större föreningen blir desto mer inflytande kan den få. På vissa håll i världen har man redan börjat prova att lägga undervisningen på eftermiddagen för b-personer.

opteron skrev:Men vad skall jag göra då, om jag inte har kallat in några experter på Asperger, riksförbundet autism borde vara med och tala där borta så att inte psykologen får tala ut i 3 timmar och tala om att vi Aspergare sitter framför datorn med potatischips för då är det kört oavsett vad jag eller min advokat säger.

Psykologen och en annan behandlingsassistent skall alltså vara med på förhandlingen och säga att jag inte är redo att bli fri än.

Sedan har jag mina föräldrar som vill att jag blir fri, och min advokat.

Det är i egenskap av expert på Asperger jag har yttrat mig och över huvud taget engagerat mig i den här historien.

Vilka skulle vara störst experter på hur aspergare fungerar och kunna yttra sig i ärenden som rör nytillkomna, yngre och nydiagnosticerade aspergare, än vi som själva gått före, som vet att vi har syndromet, och vet hur vi fungerar och dessutom har lång erfarenhet av intern kommunikation med varandra?

Ansvariga just på Klarälvsgården har däremot uppenbarligen en annan syn på aspergares egen trovärdighet och tillförlitlighet, och har aldrig fäst någon tilltro. Ordföranden i landets riksorganisation för vuxna aspergare är ju "en tokstolle helt utan självinsikt"...

Ett sådant uttalande säger det mesta om vad man tror sig ha för kunskaper om Asperger. Skrämmande är bara förnamnet.

Dock ska vi hela tiden komma ihåg att vi trots allt bara har Opterons version och inte har en aning om vilka aspekter vi inte vet något om.

Fast det beror förvisso på att institutionschefen inte har valt att svara på några kontaktförsök från ordföranden i Organiserade Aspergare, så en rätt klar indikation har hon onekligen gett själv där också. Fanns det mycket som vi inte vet hade det väl inte funnits några problem att svara och lägga fram det, tycker man...

...men man har alltså medvetet valt att försöka bara tiga ihjäl situationen, och åtminstone enligt Opterons ord, lagt desto mer kraft och tid på att snacka skit om mig. Bah!

FAN! Nu har newsmill.se ballat ur när jag ville logga in och kasta iväg debattartikeln jag skrev härom natten, så att den kom ut just idag, dagen innan länsrättsförhandlingen.

Pemer skrev:
Det är i egenskap av expert på Asperger jag har yttrat mig och över huvud taget engagerat mig i den här historien.

Fast expert på Asperger kan man ju uttyda som olika saker. Du är expert på hur det känns att vara du och ha det, men inte genom det AUTOMATISKT expert på teorier om det.

På samma sätt som en modersmålstalare om svenska är expert på svenska på ett sätt, men kan kunna mycket mindre än säg en kinesisk eller nyzeeländsk språknörd om svenskans tillkomst, grammatiska regler och vad du vill.

Jag vet att jag kan mycket mer om ett språk jag läst en massa om, i teorin, men jag kan däremot inte tala det som de infödda, även om jag råkar veta att "fel" de gör kommer där och där ifrån.

Så att säga sånt som att vi är experter på Asperger för att vi har det tycker jag är lite vanskligt. Det ser man om inte annat ofta på uttalanden om att när man har AS är man si och så. X är si och så, men Y är på ett annat sätt.

Det är lika dumt att generalisera utifrån sin egen AS som utifrån alltför grunda teoretiska kunskaper, som många s.k förståsigpåare gör.

Hoppas du förstår hur jag menar Pemer, och inte tar det som kritik av dig som person eller ordförande. Jag menar mest att ingen är expert på alla aspekter.

Somliga är "experter" på inifrånperspektiv, som alla vi med diagnos, somliga på utifrån-dito (Attwood & Co) och några få råkar ha båda kunskapsbankerna tillgängliga (Gerland o dito, och några som är glada pålästa amatörer, som vissa här).

Oj då. När jag skrev att en expert på Asperger skulle behöva vara med på rättegången på Opterons sida så menade jag ett proffs med titel och papper som en myndighet (t.ex. domstol) kan väntas sätta tro till, särskilt när den ställs inför motsatta saker som sägs av andra proffs med titlar och papper.

Jag tror säkert du är kapabel att ge en rättvisande bild av Asperger, Pemer.
Och all heder åt dina insatser här och på andra håll.

Men man måste också vara taktisk och realistisk.
Tyvärr är det inte faktisk, officiellt oauktoriserad färdighet som räknas i sådana sammanhang som en rättegång. Särskilt inte hos en person som själv har en _störning i huvudet_ som man på goda grunder kan befara att ledamöterna utgår ifrån sätter ner ens omdömesförmåga utan att de har en aning om hur, eller tror sig veta innebär att man saknar känslor och "empati".

Detta i tillägg till de aspekter alfapetsmamma tog upp.

Absolut, A-mamma, helt rätt! Och jag menade på just att ha det, utifrån att vara mig själv och ha det, och att känna så många fler som också har det.

Jag ska försöka skicka lite info om projektet OA till en av de du nämnde vid namn i inlägget en gång till, och hoppas hon åtminstone kan svara något denna gång...

Ja, det är förstås sant, Zombie. Det du pekar på är ett svårt problem över huvud taget, med samhällets officiella bild av Asperger, och inte minst vanföreställningarna såväl om syndromet som om vem som som bäst skulle kunna yttra sig om det. Där finns otroligt mycket att göra.

Jag hoppas och tror att debattartikeln jag ska få ut på Newsmill ska kunna ge en hel del intressant publicitet och reaktioner...

Du har inte länken till Newsmill? *förväntan...*

Hahaha, vanföreställningar är vad de också har isåf. Tror jag mötte på nya sådana idag. Är bara att hata dem tillbaka och önska dem ett vidrigt liv tillbaka att ingen gillar dem heller, så ordnar det sig.

Nu är sajten uppe ordentligt igen.

Om det nu inte bara är jag som inloggad som kan se artikeln som den skulle se ut just nu, pm:ar jag den gärna till några hugade för synpunkter.

*kollar...*

Nej, det är bara jag själv som kan se den, då går inte det förrän den är publicerad. Det var väl rätt logiskt, förstås.

Däremot kan jag ju kopiera den och pm:a eller maila texten till fler.

Jag gör så till dig, Zombie, till att börja med!

Ja´ me´!!
Fruuuktansvärt nyfiiken ....

Skicka gärna till mig med!

Idag har jag och mina föräldrar talat med advokaten, han ser mycket ljust på det här med att jag varken är kriminell eller självskadande.

Han säger att det finns liknande fall som mitt bara att den var en kille som var självskadande och självmordsbenägen det handlade om, han fick LVU.

Killen hade vänt på dygnet, och hade väldigt få sociala kontakter, och var dessutom självmordsbenägen, dock påpekade socialtjänsten det ena och det andra hade samband och därför fick han LVU.

Problemet är att jag varken är kriminell eller självskadande, vad socialen dock påstor är att min livsstil kan leda till självskadande beteende.

Roligt att höra - en ljuspunkt som omväxling !

Opteron skrev:vad socialen dock påstor är att min livsstil kan leda till självskadande beteende.

Vi är en djävla massa människor som skulle kunna översvämma landets socialförvaltningar med LVU-ansökningar för oss själva, det är en sak som blir allt tydligare här.

Zombie skrev:Vi är en djävla massa människor som skulle kunna översvämma landets socialförvaltningar med LVU-ansökningar för oss själva, det är en sak som blir allt tydligare här.

Det finns folk som inte får den hjälp som du får.

Var glad att du får den hjälpen, säger socialtjänsten.

De menar med andra ord att de skiter i er andra, och att de bryr sig om mig.

Haha jag vet att det låter sjukt men så tänker dem.

opteron skrev:vad socialen dock påstor är att min livsstil kan leda till självskadande beteende.

Det räcker inte med hypoteser och antaganden för ett LVU. Problemet ska finnas här och nu. Soc skulle kunna anta precis vad som helst och hur skulle det se ut? Nä där tror jag soc går bet helt enkelt.

serpentin skrev:Det räcker inte med hypoteser och antaganden för ett LVU. Problemet ska finnas här och nu. Soc skulle kunna anta precis vad som helst och hur skulle det se ut? Nä där tror jag soc går bet helt enkelt.

Detta får jag framföra imorgon, problemet är att socialtjänsten är bra på att övertyga folk rent socialt.

I domstolar blir jag helt stum och kan knappt försvara mig, så när de påstår en massa saker är det svårt för mig att bevisa motsatsen även om de överdriver eller ljuger om något.

Dock är jag rätt bra på att förklara saker över internet, men det är en annan femma det, man argumenterar inte över internet i en muntlig förhandling och därför kan de påstå en massa och få det igenom om jag inte hade haft en bra advokat vilket jag har.

Det retar mig att ingen på Länsrätten har behagat bekräfta att de fått mitt yttrande. Men vid det här laget har du givetvis det utskrivna och signerade yttrandet sedan jag skickade det inför soc-förhandlingen. Ta med det, för guds skull, så det kan läggas fram den här gången.

Låtom oss hoppas att rim och reson segrar denna gång, och att de som har makten lyssnar på sakkunskap om vad Asperger är, och inte på pajsare som sitter och spekulerar utifrån värdelös inadekvat utbildning på området. (Fan, det finns ju läkare och psykologer som är bra också, och som skulle kunna ta ur alla verksamma vid det där stället att de "kan" något om AS.)

opteron skrev:

serpentin skrev:Det räcker inte med hypoteser och antaganden för ett LVU. Problemet ska finnas här och nu. Soc skulle kunna anta precis vad som helst och hur skulle det se ut? Nä där tror jag soc går bet helt enkelt.

Detta får jag framföra imorgon, problemet är att socialtjänsten är bra på att övertyga folk rent socialt.

I domstolar blir jag helt stum och kan knappt försvara mig, så när de påstår en massa saker är det svårt för mig att bevisa motsatsen även om de överdriver eller ljuger om något.

Dock är jag rätt bra på att förklara saker över internet, men det är en annan femma det, man argumenterar inte över internet i en muntlig förhandling och därför kan de påstå en massa och få det igenom om jag inte hade haft en bra advokat vilket jag har.

Det ligger ofta lite i själva Aspergerproblematiken att ha svårt att upphäva sin stämma och hävda sin rätt, så man inte blir överkörd. Jag har själv väldigt mycket svårare med konfrontationer IRL eller ens på telefon, det är skriftligt via mail det går bra att samla ihop sig när man kan redigera länge och väl och till sist få till en sammanfattning som känns riktigt bra.

Den aspekten är den verbala NT-världen också väldigt bra på att utnyttja till att mangla oss totalt, om de får chansen. Själva har de antagligen svårare att uttrycka sig skriftligt, men vinner om de får buffla sig fram verbalt och kan köra över oss. Jag blir galen på alla sammanhang där man mailar om något och får ett svar "Ring mig så kan vi prata om det." Nej, det kan vi inte alls, liksom!

Försök nämna det tidigt!

Hade jag haft ekonomisk backup av någon aktör - om OA t ex hade varit lite äldre och redan hade haft några tusen extra i kassan - hade jag absolut åkt ner och varit med.

Pemer skrev:
Jag ska försöka skicka lite info om projektet OA till en av de du nämnde vid namn i inlägget en gång till, och hoppas hon åtminstone kan svara något denna gång...

Fast om hon inte svarar, för att hon har häcken full och/eller väljer att prioritera nåt annat, så går det ju att vända sig till t ex nån läkare som tagit ställning för npf-ungar och mot dumma villkor. Det finns såna som uttalat sig i media när det gällde skolelände, det som var som serie i DN under tidiga sommaren t ex.

Vill inte nämna namn här, men jag tror A minns vem jag tänker på.

Jag glömde brevet på avdelningen, dock har advokaten skrivit ut den från den filen jag fick av dig.

Jag hade bråttom imorse så ja jag glömde brevet men eftersom att han skrivit ut den så kommer din sakkunnighet ändå fram på bordet, dock utan färg men who cares

Tack för hjälpen Pemer, det kommer nog gå bra.

Pemer skrev:
Det ligger ofta lite i själva Aspergerproblematiken att ha svårt att upphäva sin stämma och hävda sin rätt, så man inte blir överkörd.

Samtidigt som man sällan ser nån som är så argumentativ och mangel-kompetent som vissa aspisar, även muntligt. Tänker på min förstfödda som är som en ångvält. Hon hittar rätt radda med argument och kör dem på repeat i olika versioner tills folk ger upp. Lyckas för det mesta, antingen genom att argumenten är så välvalda eller att folk inte vill att öronen ska ramla av, eller är rädda för ännu mer konflikt.

alfapetsmamma skrev:Fast om hon inte svarar, för att hon har häcken full och/eller väljer att prioritera nåt annat, så går det ju att vända sig till t ex nån läkare som tagit ställning för npf-ungar och mot dumma villkor. Det finns såna som uttalat sig i media när det gällde skolelände, det som var som serie i DN under tidiga sommaren t ex.

Mja... där tänkte jag rent konkret på att försöka få fler just av kända etablerade namn med egen diagnos - sådana som föreläser osv - att upptäcka OA. Råkade tydligen kontakta den aktuella personen på - enligt h*n** - fel sätt på Facebook, och blev då möjligen persona non grata. Jag vet inte. Har lyssnat nu med en av våra gemensamma Facebook-vänner, som också är både medlem och styrelseledamot i OA, om kanske hon kan viska lite om OA och dess förträfflighet. Så får vi kanske se om det kan hända något mer.

opteron skrev:Då sa jag att mina föräldrar vill att jag skall bo hos dem, men då sa instutionen att hur skall du få hjälp av LSS om du bor hos dina föräldrar, då lär du dig ingenting.

Jag sa då att det finns fler ungdomar som bor hemma hos sina föräldrar men då sa dem du har Asperger och är inte som andra ungdomar.

Din AS gör väl snarare att du har ett större behov av att bo hemma längre än NTs. Men de menar alltså motsatsen, att har man AS så är man annorlunda på ett sådant sätt att man ska ut i samhället TIDIGARE, för annars lär man sig inget.

Vad för slags människor är det där egentligen... kul när de har fullständig makt över en.

opteron skrev:De har även sagt att Anders Pemer har förstört mitt liv genom att hjälpa mig att överklaga och liknande, att han skulle bett mig fokusera på min behandling istället för att överklaga då hade jag kunnat ha LSS idag.

Men för att jag fokuserat på överklagande mer än behandling så har Anders Pemer tydligen förstört mitt liv och kan således anmälas för det har både Chefen, Psykologen och Behandlingsassistenten sagt.

Vansinnigt. Men rätt typiskt. Du ska hålla käft och lyda helt enkelt, hur ohälsosamt och mentalt skadligt det än är (jämfört med mer hälsosamma handlingar som att protestera mot orättvisor och dålig behandling -- vilket du gör, vilket de försöker slå ner.)