Hej!
Jag bara undrar om det är många här som har fått diagnos Asperger syndrom efter 40 års ålder och om ni har vanligt lönearbete?
MVH Milve

Ja

Ja, men sjukskriven sedan länge pga. utbrändhet.

Jag fick diagnosen efter 40 och har arbetat heltid i ca 25 år men är nu sjukskriven.

Ja, jag fick diagnos nyss, vid 56 års ålder. Remitterade mig själv, sedan jag krystat fram en hantverksutbildning till min dyslektiska, ngt autistiske son. Blev liksom "arbetslös" då och tyckte jag kunde unna mig själv en utredning.
Det verkliga arbetslivet lämnade jag redan -88 p g a ledgångsreumatism. Den berodde nog mest på svår östrogenbrist, vilket i sin tur berodde på hypofysen och då började mina problem alltså där de slutade - i hjärnan.

Jag var nästan 44 när jag fick diagnos. Då hade jag väntat på utredning i tre år. Jag har av och till haft olika lönearbeten men mest frilansat, haft tillfälliga jobb och andra oregelbundna sysslor. Vilket jag i och för sig tror kan ha bidragit till att situationen till slut blev akut. All den osäkerhet som följer med att inte veta hur framtiden ser ut är arbetsam.

Jag har egentligen hela tiden växlat mellan att arbeta för mycket och inte alls.

Tänkte du på något speciellt när du ställde frågan?

milve skrev:Hej!
Jag bara undrar om det är många här som har fått diagnos Asperger syndrom efter 40 års ålder och om ni har vanligt lönearbete?
MVH Milve

Ja, jag hade ett vanligt lönearbete men blev utbränd (koncentrations- och minnessvårigheter, hann inte med jobbet). Då skickade arbetsgivaren mig till utredning, som visade att jag hade AS. Alltså inte tidig Alzheimer som jag fruktade. Då skulle jag alltså kunna fortsätta arbeta men med vissa begränsningar. Men arbetsgivaren vägrade att ens ge mig en chans att arbetsträna.

Så nu är jag förtidspensionerad.

Tidigare hade jag ju förstås också AS men funkade i arbetslivet. När kraven ökade så blev jag handikappad.

Alien skrev:

milve skrev:Hej!
Jag bara undrar om det är många här som har fått diagnos Asperger syndrom efter 40 års ålder och om ni har vanligt lönearbete?
MVH Milve

Ja, jag hade ett vanligt lönearbete men blev utbränd (koncentrations- och minnessvårigheter, hann inte med jobbet). Då skickade arbetsgivaren mig till utredning, som visade att jag hade AS. Alltså inte tidig Alzheimer som jag fruktade. Då skulle jag alltså kunna fortsätta arbeta men med vissa begränsningar. Men arbetsgivaren vägrade att ens ge mig en chans att arbetsträna.

Så nu är jag förtidspensionerad.

Tidigare hade jag ju förstås också AS men funkade i arbetslivet. När kraven ökade så blev jag handikappad.

Den sista meningen är ganska kul mitt i allt det negativa. Kul i meningen sarkastisk misstänker jag. Du har ju inte förändrat dig en nanosekund, det är samhället som bara blir mer och mer uppskruvat

Såg du inlägg om Torbjörn Anderssons senaste föredrag om Skola och Yrkesliv?

/Barracuber

Fick diagnosen när jag var 47 och hade då vanligt lönearbete...

Har ni alla slutat jobba efter diagnos när ni klarat av det innan?

Jag är fortfarande under utredning. Den har tagit 1½ år hittills, så ge mig några år för att kunna komma med ett svar på trådfrågan. Fast jag har fått små muntliga ledtrådar om resultatet och också fått en deldiagnos klarlagd.

Och för formens skull. Jag har varit sjukskriven i tre år och kommer möjligen att vara en av de som slutar arbeta innan jag får min diagnos. Fast i höst skall jag försöka komma tillbaka till jobbet, så vi får se hur det blir.

Jag fick diagnosen när jag var närmare 50. Hade då varvat studier och arbete i 30 år.
Startat eget för att kunna fortsätta jobba.

MsTibbs skrev:Har ni alla slutat jobba efter diagnos när ni klarat av det innan?

Jag fick min ADHD diagnos vid 55 år. Har även inslag av AS, men är inte utredd för det. Trots att jag förutom NP-diagnos lider av mycket svår ångest, med starka tvångsmässiga drag, så är det vårdens mening att jag ska kunna jobba åtminstone halvtid. Saknar arbete f n. Men ska göra ett nytt försök att komma in på arb.markn. igen. Flera i min familj har AS-diagnos och ärftligheten är ju mycket hög. Men nej, man (sjukvården) tycker inte att jag "behöver" en dylik utredn.

Jag slutade arbete efter diagnosen...

Diagnos efter fyrtio: ja.

Vanligt lönearbete: aldrig haft.

Diagnos efter 40. Hoppade av yrkeslivet i samband med total krasch och utredning som lede fram till diagnos.

Diagnos vid 42 års ålder dvs i år.. och jag gör mitt bästa för att fortsätta att jobba. Vill undvika pension innan 65 års ålder.

Fick AS-diagnos (utan några tilläggsdiagnoser) tidigare i år som 40-åring.
Jag har arbetat heltid efter universitetsstudier sedan 1992, förutom 8 månaders föräldraledighet, i Uppsala-Stockholm.

För några år sedan kände jag att allt höll på att rämna för mig pga stress. Jag kände då att jag inte hade något att förlora, och vågade flytta till en liten ort där jag inte kände någon tidigare. Det ser jag nu i efterhand som ett mycket bra beslut.

Jag arbetar med i stort sett samma saker som jag gjort tidigare, men med större ansvar. Detta har fungerat så bra för mig, att jag orkat börja nysta i varför jag mått så dåligt (genom hela livet), därav utredning och påföljande diagnos.

Alexis skrev:För några år sedan kände jag att allt höll på att rämna för mig pga stress. Jag kände då att jag inte hade något att förlora, och vågade flytta till en liten ort där jag inte kände någon tidigare. Det ser jag nu i efterhand som ett mycket bra beslut.

Väldigt modigt gjort! Önskar att jag hade varit lika klok och rådig innan jag kraschlandade. Bravo!

Lakrits skrev:

Alexis skrev:För några år sedan kände jag att allt höll på att rämna för mig pga stress. Jag kände då att jag inte hade något att förlora, och vågade flytta till en liten ort där jag inte kände någon tidigare. Det ser jag nu i efterhand som ett mycket bra beslut.

Väldigt modigt gjort! Önskar att jag hade varit lika klok och rådig innan jag kraschlandade. Bravo!

Ärligt talat förstår jag inte så här efteråt att jag vågade - det visar nog verkligen på hur desperat jag kände mig då!

Jag bodde i Uppsala nästan 20 år, och jag tyckte då att det var ganska stillsamt där (jämfört med Stockholm dit jag pendlade), men nu vet jag verkligen vad lugn och ro innebär!

MsTibbs skrev:Har ni alla slutat jobba efter diagnos när ni klarat av det innan?

Låter det här bara som ett ifrågasättande eller är det det?

Om det är ett ifrågasättande så måste jag fråga om det undgått dig att det är otroligt vanligt att folk med AS eller HFA funkar i vanliga arbetslivet men ofta till ett väldigt högt pris o att utredning, diagnos, utbrändhet osv kan komma i klump.

Det är ju knappast så att man klarat att jobba, söker utredning på kul bara för att man inte har nåt roligare för sig det året, får diagnos och så tänker "Ja men fan vad bra, då kan jag slippa jobba"...

Jag har då aldrig föreslagits att få bli sjukskriven pga mina diagnoser, dem verkar inte nån på FK eller hos läkaren bry sig om. Inte heller görs det nån direkt koppling mellan dem och min utmattningsdepressionsdiagnos, som är det jag blev sjukskriven för, efter att som nån annan sa jobbat för mycket eller inte alls.

"Inte alls" är i mitt fall studier, mammaledigt, arbetslöshet och så nu sjukskrivning, inte att klia sig i naveln nånsin. Jag skulle aldrig i skogen VÄLJA att vara sjukskriven om jag var i skick att gå tillbaks till mina studier kan jag säga för egen del.

Fast jag kanske inte är inräknad i diskussionen, jag har ju haft diagnoserna mycket kortare tid än jag varit sjukskriven.

Om jag läste dig fel så säg gärna det, så får jag svara utifrån det istället, det kan vara att jag bara tolkade in nåt du inte menade.

har fått reda på att jag har AS efter 40, men det är minst lika skoj att jobba nu som då, men visst kan jag längta efter ett mer AS-vänligt jobb vissa stunder.

Hej och välkommen, JL!

Skönt och höra att du trivs med ditt jobb. Och att du har ett jobb överhuvudtaget, en alltför stor del aspergare - i Sverige åtminstone - har inget jobb att gå till, åtminstone inte heltid.

Hur mycket jobbar du då? Heltid?

Välkommen JL!

Jag var 41 när jag fick diagnos. Vanligt lönearbete har jag väl egentligen aldrig haft. KontantArbetsmarknadsStöd, Socialbidrag, Studielån, Lönebidrag, A-Kassa, Sjukpenning, Förtidspension.