Jag läser en del (översatta) isländska deckare av Arnaldur Indridason och Yrsa Sigurdardottir. Tycker att det isländska språket är väldigt vackert, alla har så coola namn!

Nåja, några funderingar:
Många islänningar har någon sorts dubbelnamn med ett långt och ett liksom "avhugget", oftast enstavigt namn, t.ex. Marin Rún (flicka), Eva Lind, Sindri Snaeir (man), Marion Brim (man), Einar Már, etc. Är det här förkortningar för längre namn, eller finns det så korta namn i isländskan som Rún, Lind, Brim och Már?
En annan fråga: Många isländska namn låter så söta i mina öron, som Tóti, Didda, Jóga, Nonni, Manni, Sigga, Magga, etc. Är det egentligen smeknamn? Typ Jóga för Jóhanna, Sigga för Sigridur, Magga för Margret, Manni för Magnus...

Vill förresten bidra med mina favoritnamn från några isländska böcker:
Höskuldur
Skarpeydin
Hlynur
Harpa
Bergthóra
Burkur
Snórri
Elínborg
Katla
Jökull

Någon som har betydelserna av dessa namn, förresten?

Jökull borde ha något med glaciärer att göra?

Kahlokatt skrev:Jag läser en del (översatta) isländska deckare av Arnaldur Indridason och Yrsa Sigurdardottir. Tycker att det isländska språket är väldigt vackert, alla har så coola namn!

Nåja, några funderingar:
Många islänningar har någon sorts dubbelnamn med ett långt och ett liksom "avhugget", oftast enstavigt namn, t.ex. Marin Rún (flicka), Eva Lind, Sindri Snaeir (man), Marion Brim (man), Einar Már, etc. Är det här förkortningar för längre namn, eller finns det så korta namn i isländskan som Rún, Lind, Brim och Már?
En annan fråga: Många isländska namn låter så söta i mina öron, som Tóti, Didda, Jóga, Nonni, Manni, Sigga, Magga, etc. Är det egentligen smeknamn? Typ Jóga för Jóhanna, Sigga för Sigridur, Magga för Margret, Manni för Magnus...

Åtminstone vissa av de korta namnen på -i och -a är kortformer av längre namn. Maggi (Magga i oblika kasus) = Magnús, Magga (Möggu i oblika kasus) = Margrét, Siggi (Sigga i oblika kasus) = Sigurður, Sigga (Siggu i oblika kasus) = Sigríður.

Kahlokatt skrev:Vill förresten bidra med mina favoritnamn från några isländska böcker:
Höskuldur
Skarpeydin
Hlynur
Harpa
Bergthóra
Burkur
Snórri
Elínborg
Katla
Jökull

Isländska namn behandlas lite olika i svenska texter. Ibland slopas accenterna, och ibland ändras þ och ð till th respektive d. Bokstaven d kan i isländskan inte förekomma mellan vokaler (såvida inte ordet i fråga är sammansatt och d inleder ett av sammansättningsleden, som i mánudagur), så egentligen skriver man Skarphéðinn. Snorri ska väl förresten inte ha någon accent?

Kahlokatt skrev:Någon som har betydelserna av dessa namn, förresten?

Den här boken lär ha det:

http://snara.is/bls/nofnislendinga/Nofn_Islendinga.aspx

HGJ skrev:Åtminstone vissa av de korta namnen på -i och -a är kortformer av längre namn. Maggi (Magga i oblika kasus) = Magnús, Magga (Möggu i oblika kasus) = Margrét, Siggi (Sigga i oblika kasus) = Sigurður, Sigga (Siggu i oblika kasus) = Sigríður.

Den namntypen är identisk med våra kort- och smeknamn på -e/-a: Mange, Tobbe (belagt på runsten), Magga(-n), Sigge och så vidare.

Att använda den här så kallade n-stamsböjningen till kort- och smeknamn går sannolikt tillbaka ända till stenålderns urindoeuropeiska, så det här är ännu ett fall där skolan har lärt oss fel när den har fått oss att nästan sluta använda dem för att de skulle vara vulgära nymodigheter som det vore respektlöst att kalla folk för.

Tack för svaret, men jag pratar inte isländska och har alltså ingen vidare koll på var accenter skall sitta (och inte sitta). Jag har också lyssnat på de flesta av böckerna och alltså inte sett så många av namnen i skrift. Vet inte hur jag skall få in de isländska specialbokstäverna, så jag försökte transkribera dem här.

Uttalet på CD-böckerna var också lite varierande. Audur uttalades ibland ÖJ-dur (vilket jag gissar är korrekt) och ibland AO-dur. Ibland lästes de helt på svenskt vis, som "Tora" i stället för "Thåora", etc.

Kasus och sånt, bläh, jobbigt att komma ihåg vad det är för nåt i vissa fall. Substantiv etc. går bra men sen börjar det bli jobbigt.
Undrar hur många såna där samlingsnamn det finns? Eller vad det heter.

regnif skrev:Kasus och sånt, bläh, jobbigt att komma ihåg vad det är för nåt i vissa fall. Substantiv etc. går bra men sen börjar det bli jobbigt.
Undrar hur många såna där samlingsnamn det finns? Eller vad det heter.

[WikiSve]http://sv.wikipedia.org/wiki/Ordklasser[/WikiSve]

Många ordklasser bli're...

Finns det förresten några andra indoeuropeiska språk än isländska (och latin) som böjer namnen? Och har isländskan vokativ? Alltså, skriker du: "Önnu!" eller "Anna!" ?

regnif skrev:Jökull borde ha något med glaciärer att göra?

Fast jag tänkte att det kanske länkar till Island ändå, om jö betyder is. För isåfall skulle det kunna ha med finska att göra.

Jag tror Vátnajökull är vatteniskulle? Nästan som att jag har hört det förut. Undrar om man får fram betydelsen eller bara info om glaciären om man skriver dit namnet? Jag har problem att söka, men jag kan ju försöka.

Edit: Is heter säkert is, men jag undrar ändå om det där med jö. Som skulle kunna säga nåt mer angående Jökulls betydelse.

Du hade rätt! Jag var tvungen att kolla upp det och hittade detta förklarade allt:

Glaciär:
"En glaciär (av franskans glacier, till glace, is), eller jökel (av isländskans jökull, som motsvarar det svenska dialektala ordet ickel, istapp)"

Jaha, ordklass kanske det hette..*syns nog att det var ett tag sen man var i skolan*

Ja, jag tänkte på Vátnajökull. (Hoppas det blev rätt)
Typ vattenglaciär?
Tack, skall kolla in länken..

Finskan iaf böjer väl även namn, fast nu vet jag inte vilken ordklasstyp du menar
Fast nu är det kanske inte indoeuropeiskt iofs, men men. Indo- har det med Indien att göra? Från början alltså..
*Nu är jag på väg att säga nåt men kan inte ordklassnamnet etc. så..*

Undrar om "jö" har med is att göra? Har det antagligen inte, men men.
Nu börjar det halka in på OT igen...

Kahlokatt skrev:Och har isländskan vokativ? Alltså, skriker du: "Önnu!" eller "Anna!" ?

Man skriker "Anna!", alltså nominativ. Några särskilda vokativformer finns inte.

Kahlokatt skrev:Finns det förresten några andra indoeuropeiska språk än isländska (och latin) som böjer namnen?

Levande språk som böjer i [WikiSve]kasus[/WikiSve], antar jag du menar, och mer än rester som vårt genitiv-s.

Jadå. Grekiska, albanska, alla slaviska språk utom makedonska och bulgariska, de baltiska språken (lettiska och litauiska); rester i gaeliska och tyska; bengali råkar jag veta, andra indiska språk eller iranska småspråk törs jag inte svara för.

Kahlokatt skrev:Och har isländskan vokativ? Alltså, skriker du: "Önnu!" eller "Anna!" ?

Nej, tyvärr. Rester fanns i gotiskan, men annars försvann den ur germanskan i förhistorisk tid.

Grekiskan, albanskan, de baltiska språken och en del slaviska språk, däribland serbokroatiskan, har fullt levande tilltalskasus, polskan har en som anses allt formellare föråldrad. Har för mig att också bengaliskan har det. Gaeliskan lär ha rester.

edit: äh läs enwiki istället.

Kahlokatt skrev:

regnif skrev:Kasus och sånt, bläh, jobbigt att komma ihåg vad det är för nåt i vissa fall. Substantiv etc. går bra men sen börjar det bli jobbigt.
Undrar hur många såna där samlingsnamn det finns? Eller vad det heter.

[WikiSve]http://sv.wikipedia.org/wiki/Ordklasser[/WikiSve]

Många ordklasser bli're...

Finns det förresten några andra indoeuropeiska språk än isländska (och latin) som böjer namnen? Och har isländskan vokativ? Alltså, skriker du: "Önnu!" eller "Anna!" ?

Nån annan som denna länk inte funkade för heller?

regnif skrev:Ja, jag tänkte på Vátnajökull. (Hoppas det blev rätt)

Det blev tyvärr fel. Vatnajökull utan accent ska det vara. Isländskt á motsvarar svenskt å, och det svenska vatten har inget å.

regnif skrev:Fast nu är det kanske inte indoeuropeiskt iofs, men men. Indo- har det med Indien att göra? Från början alltså..

Ja, det indoeuropeiska språkområdet sträcker sig (sträckte sig innan européerna började kolonisera Amerika) från Europa i väster till Indien i öster.

Nån annan som denna länk inte funkade för heller?

[WikiSve]Ordklasser[/WikiSve]

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Ordklasser

Hittade tex. det där, men jag hittar inte exempelvis kasus där. Antar det är nån under-ordklass som gör att man måste klicka på nåt av de andra för att komma till...Jag tycker de borde ha alla de där samlade på en och samma sida så vore det lättare att se alla som finns i hela världen. På en sida stod det bara de svenska tex. Jag antar att det här är hela världens? Lite dumt att inte samla alla såna på en och samma sida. Eller jag skulle iaf vilja titta på det. Kan ju inte finnas så många sidor till det? Kan ju inte finnas så många olika grammatik i hela världen?

De borde skriva: indoeuropeiskans ordklasser, andra språks ordklasser, osv, osv....så kan man titta i varje grupp.

Jag orkar inte ordna nåt sånt schema själv hursomhelst för jag vill ju veta alla som finns först... *tankar om energi*
Hur hittar man hela samlingen liksom?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ordklasser

Nu då?

http://www.nordicnames.de/wiki/Main_Page

Hittade förresten denna utmärkta sida

Jo, nu funkade det. Vilken häftig tråd. Jag hittade massa häftig grammatikinfo nu där, bara för det

Bra, den länken funkade också. Skall kolla lite närmare snart..
Jag är pro-nomen, höhö. Jag tycker det är intressant med namn.

Nej, kasus är ingen ordklass, men jag vet inte riktigt VAD det är...

Finska är f.ö. ett finsk-ugriskt språk, släkt med estniska, samiska, ungerska, m.m.

Kahlokatt skrev:Uttalet på CD-böckerna var också lite varierande. Audur uttalades ibland ÖJ-dur (vilket jag gissar är korrekt) och ibland AO-dur. Ibland lästes de helt på svenskt vis, som "Tora" i stället för "Thåora", etc.

ÖJ-dur är riktigare än AO-dur. Namnet ska dock inte uttalas med d-ljud utan med tonande läspljud.

Þóra blir mycket riktigt Tora på svenska. Auður borde väl bli Öd. (Den östnordiska monoftongeringen gjorde au till långt ö, och -ur är en kasusändelse vars svenska motsvarighet är försvunnen.)

Kahlokatt skrev:Finska är f.ö. ett finsk-ugriskt språk, släkt med estniska, samiska, ungerska, m.m.

Det visste jag redan men det kanske inte du visste

Moderator: Inläggen om finsk-ugriska språk har flyttats hit: de-finsk-ugriska-spraken-t27498.html

Zombie skrev:

Kahlokatt skrev:Finns det förresten några andra indoeuropeiska språk än isländska (och latin) som böjer namnen?

Levande språk som böjer i [WikiSve]kasus[/WikiSve], antar jag du menar, och mer än rester som vårt genitiv-s.

Jadå. Grekiska, albanska, alla slaviska språk utom makedonska och bulgariska, de baltiska språken (lettiska och litauiska); rester i gaeliska och tyska; bengali råkar jag veta, andra indiska språk eller iranska småspråk törs jag inte svara för.

Färiska glömde jag ju, samt älvdalska med mera. Och små rester i rumänskan och (med enbart artiklar, utan själva ordböjningen) även i andra romanska språk.

Kahlokatt skrev:Nej, kasus är ingen ordklass, men jag vet inte riktigt VAD det är...

En deklinationskategori. Inte konstigt om man inte vet så sällan som det sägs.
([WikiSve]Deklination[/WikiSve] = nominalböjning (av substantiv, adjektiv, pronomen), [WikiSve]konjugation[/WikiSve] = verbböjning. Svwikis artikel "Konjugation" var inte riktigt fullständig.)

Kahlokatt skrev:Finns det förresten några andra indoeuropeiska språk än isländska (och latin) som böjer namnen?

Vad menas med att böja namnen?

På svenska böjer vi ju namn i genitiv: "Annas bok", och visst kan man väl säga: "en Anna, flera Annor"?

Mats skrev:

Kahlokatt skrev:Finns det förresten några andra indoeuropeiska språk än isländska (och latin) som böjer namnen?

Vad menas med att böja namnen?

På svenska böjer vi ju namn i genitiv: "Annas bok", och visst kan man väl säga: "en Anna, flera Annor"?

Jo, men vi säger här är Anna, jag gav Anna boken, medan man på isländska säger hér er Anna, ég gaf Önnu bókina.

Jaha! Ni menar böja i dativ? Det gör man i singalesiska också:

Mama Annata pota dunna. = Jag till-Anna boken gav.