Är du NT-wannabe?

Lite svårt att föreställa sig hur man skulle vara utan aspergers, och NT-kategorin är rätt stor med många olika typer av människor. Det är iaf inget jag aktivt önskar mig, däremot arbetar jag med att ändra vissa egenskaper hos mig själv, men jag tänker inte på det i termer av AS/NT.

Altus skrev:

Är du NT-wannabe?

Lite svårt att föreställa sig hur man skulle vara utan aspergers, och NT-kategorin är rätt stor med många olika typer av människor. Det är iaf inget jag aktivt önskar mig, däremot arbetar jag med att ändra vissa egenskaper hos mig själv, men jag tänker inte på det i termer av AS/NT.

Håller med om att det är svårt att föreställa sig hur man hade varit utan Aspergers syndrom, men jag kan ändå inte låta bli att tänka tanken.

När jag föreställer mig hur jag personligen skulle ha varit utan AS, så tänker jag mig att jag inte hade snöat in på specialintressen som tagit tid från vettiga saker som studier och arbete. Att jag sluppit perceptionsstörningar, och att jag haft bättre motorik. Men framförallt föreställer jag mig att jag hade orkat ha ett socialt liv utanför internet. För jag vill ju, även om jag inte orkar.

(Utan ADD:n hade jag förmodligen aldrig aldrig utvecklat bipolär sjukdom, i vilket fall hade jag definitivt haft bättre koncentrationsförmåga och hade kanske kunnat skaffa mig en utbildning. Jag hade definitivt inte haft den svåra, kroniska sömnstörning som följt mig sen spädbarnsåldern.)

Edit: sömnstörningar förekommer ju som bekant även hos bland personer med "ren" AS, utan ADHD/ADD.

Alexandra skrev:Håller med om att det är svårt att föreställa sig hur man hade varit utan Aspergers syndrom, men jag kan ändå inte låta bli att tänka tanken.

När jag föreställer mig hur jag personligen skulle ha varit utan AS, så tänker jag mig att jag inte hade snöat in på specialintressen som tagit tid från vettiga saker som studier och arbete. Att jag sluppit perceptionsstörningar, och att jag haft bättre motorik. Men framförallt föreställer jag mig att jag hade orkat ha ett socialt liv utanför internet. För jag vill ju, även om jag inte orkar.

(Utan ADD:n hade jag [...] i vilket fall [...] definitivt haft bättre koncentrationsförmåga och hade kanske kunnat skaffa mig en utbildning. Jag hade definitivt inte haft den svåra, kroniska sömnstörning som följt mig sen spädbarnsåldern.)

Edit: sömnstörningar förekommer ju som bekant även hos bland personer med "ren" AS, utan ADHD/ADD.

Det där hade jag själv kunnat skriva om jag dessutom hade tänkt _entigare_ (piggare, kreativare och friare gentemot inkörda spår).

Tyckte väl det var något mer än bara "jag kan inte isolera AS från mig som person".

Lovar att i fortsättningen försöka vara mindre vresig.. även om det kan bli svårt...
Själv har jag ett fungerande social liv utanför internet och allt vad det nu heter. Dock är min umgängeskrets väldigt liten. Har många bekanta och ytliga bekantskaper men då jag ogillar ytligt prat så kan det bli så att jag omedvetet drar mig undan om någon i min närhet beter sig på ett sätt som ninte tilltalar mig. För att jag ska kunna bygga upp envänskapsrelation så måste jag antingen ha något gemensamt med personen i fråga alternativt kunna diskutera om allvarligare saker.

Kahlokatt skrev:Jag tycks framstå som frånstötande för alla. Eller kanske är jag paranoid...
Ofta tänker jag helt seriöst på mig själv som ett missfoster, ett cirkusfreak. Jag känner nästan bara frändskap när jag läser om sådana människor.

Vad är det som gör mig så hemsk i andras ögon? Ser jag konstig ut? Luktar jag annorlunda? Ger jag ifrån mig konstiga "ångor"?

Kan det vara så att du kanske är väldigt självupptagen och med en förmåga att bara pladdra på om det som intresserar dig, utan hänsyn till omgivningen, i tron att du är "social"?

Been there, done that och det är därför jag undrar, verkar vara ganska vanligt bland oss med as.