Ordkunskap.

av **Bjäbbmonstret** » 2009-02-13 20:52:01

Ganesh skrev:
Har någon hört "cooling" användas på detta sätt? Är det kanske rent av något helt nytt? Och är det i så fall något bra?

Ja bortsett från att det givetvis också kan vara ironiskt menat. Eller tvetydigt vilket. Man kan aldrig så noga veta med ungdomar.

av **weasley** » 2009-02-17 15:16:17

Från tråden Manlig/Kvinnlig empati:

geocache skrev: vad betyder "töla" för något?

Töla = fåna/sjåpa sej, vara barnslig/omogen. Jag har bara hört det i värmländskan. Postar det här inlägget i språktråden också, så kan vi säkert få intressant information från språkexperterna plus att vi slipper gå OT nu. :-D

Känner ni kunskapare till något liknande ord på någon annan dialekt?

av **geocache** » 2009-02-17 15:22:25

Hej weasley! *vinkar glatt*

Här http://enkilojagare.blogspot.com/2008_1 ... chive.html hittade jag att "töla" på värmländska betyder "prata länge och intensivt". Och i södra Dalarna där jag bor har vi uttrycket "tjåla" som betyder samma sak.

av **weasley** » 2009-02-17 15:26:43

geocache skrev:Hej weasley! *vinkar glatt*

Här http://enkilojagare.blogspot.com/2008_1 ... chive.html hittade jag att "töla" på värmländska betyder "prata länge och intensivt". Och i södra Dalarna där jag bor har vi uttrycket "tjåla" som betyder samma sak.

Ja, töla kan ibland användas i den bemärkelsen du anger, men det hör oftast ihop med att man gör det på ett typiskt tjattervis. Kvitter, helt enkelt.

Sen kan det ju vara regionala skillnader också. Där jag kommer ifrån används uttrycket "stri" om det du skrev: "hô stri:r 'u om?" betyder ungefär "vad pladdrar (pratar) du (länge och intensivt) om?"

av **Zombie** » 2009-05-03 13:38:07

Klipper och klistrar ur en annan tråd:

rdos skrev:
Ganesh skrev:rdos, vad betyder "kliner"?

Att klina betyder normalt (i skånskan) att man kladdar. Det kan dock oxå betyda att man ställer in sig hos någon genom att ge komplimanger.

om-manipule ... tml#232315

Aspkvinna skrev:
rdos skrev:
Ganesh skrev:rdos, vad betyder "kliner"?

Att klina betyder normalt (i skånskan) att man kladdar. Det kan dock oxå betyda att man ställer in sig hos någon genom att ge komplimanger.

Hörby. Här var icke ett enda trädhus. Nu alt af lera och krokiga stickor. Bruket i Skåne är att klina och smeta, äfven som naturens härvarande sed är att alldrig gjöra annan måsa än brunmåsa..

http://arqivariet.no-ip.info/Arkivmater ... kaane.html

Ok, att använda ett ord som knappast är sökbart på nätet ens och det jag hittar är helt klart gammelsvenska........

rdos skrev:Det är nog inte gammelsvenska, utan skånska. Jag har hört folk i min generation använda det för att beskriva (falsk) inställsamhet.

Förresten så förklarade jag det här: om-manipule ... tml#232245

om-manipule ... 0-238.html

Klina (och sammansättningen lerklina) är vedertaget i rikssvenskan, även om det kanske inte är så känt numera utanför de kretsar som är insatta i byggnadskonst eller arkeologi.
Andra har väl störst chans att möta det antingen i uttryck som "lerklinade hyddor" [på stenåldern, i Afrika och så vidare] eller i att korsvirkeshus ofta har lerklining på flätad risstomme i väggfackverkens fyllningar.

Betydelsen "oärligt smickra, fjäska för" har jag dock inte stött på förut, så den gissar jag är skånsk eller skåneländsk. Men man kan ju jämföra den med "smöra". (Kan det användas som "klina" i den här betydelsen i Sydsverige?)

Ordet kan böjas kliner klinde klint eller klinar klinade klinat.
Jag gissar att det är sydsvenskt från början och att den senare böjningen är nyuppfunnen norröver.

av **Ganesh** » 2009-05-03 13:43:49

Tack.

"Lerklinade" kunde jag ju, minns jag nu.

"Kliner" var en ny bekantskap. Intressant, men ligger inte bra i min mun, kommer nog inte att använda det.

I valet mellan klina och smöra kommer jag nog att fortsätta använda smöra.

av **earlydayminer** » 2009-06-25 7:30:03

Jag vet inte var jag annars skall fråga denna fråga.

NEDERVÄRDERA, är det godkänt? Är det ett gammalt ord?

av **Inger** » 2009-06-25 8:38:54

Ganesh skrev:Solskenshistoria

Idag var det solsken över västkusten. I alla fall över mellersta Halland. Riktigt skönt faktiskt. Rent underbart om sanningen nödvändigtvis ska fram.

Vid middagstid kommer en lärare gående i en kårridår på väg till matsalen. Vid korridorens slut finns ytterdörren. Från den ytterdörren är det 25 meter till byggnaden där matsalen finns. Solskenet kastar sig litet aggressivt över läraren, vi kan kalla h*n NN, som genast börjar gräva i fickorna och hittar sina Ray Bans. NN mår genast mycket bättre, ni vet ju hur vass vårsolen kan vara, i synnerhet för de litet sensoriskt känsliga.

Där ute i solskenet ser NN nästan genast en av sina elever som pekar på NN med ett jätteleende på läpparna, ja hela ansiktet strålar. Detta är litet konstigt för NN är inte riktigt van vid att elever, jätteglada, nästan skrattande, pekar på vederbörande. Och då kommer det:

[Paus; detta handlar alltså inte om solsken och Ray Bans. Det handlar om kreativt ordnyskapande och vad det heter. Heter det neologism eller novism? Och om man tar det utrymme som ett utdött ord lämnat och skapar ett nytt som låter likadant - har samma uttal men annan stavning, vad är det då? Finns det någon beteckning för det?]

-Cooling!

Och där står NN och tänker, och tittar på grabben, 17 år. Och funderar. Första tanke: Grabben har aldrig läst Albert Engström. NN misstänker att killen aldrig ens har hört talas om Albert. Eller sett en teckning där Kolingen förekommer. Kolingen/koling är med all säkerhet en helt okänd företeelse för den unge mannen. Alltså kan inte grabben ha sagt "Kolingen". Vilket ju inte varit så kul för NN, kanske. Det måste ha varit "cooling". En person som är cool = en cooling. I alla fall enligt halländskt språkbruk. Vilket då måste ha varit menat som en komplimang. Denna tanke gjorde gjorde NN glad eftersom NN är en ganska fåfäng person som dock skulle förneka att så är fallet, skulle någon drista sig att påstå det. I själva verket räddade den här händelsen NNs dag. NN fick dels något skoj att fundera på, dela så höjdes stämningsläget hos NN avsevärt. (Komplimanger har den effekten på NN.) Gladare blev också ett flertal av NNs arbetskamrater. Här pratar vi ringar på vattnet och sånt.

Har någon hört "cooling" användas på detta sätt? Är det kanske rent av något helt nytt? Och är det i så fall något bra?

Ja, det var verkligen en solskenshistoria. Vet inte om jag hört ordet användas men det känns helt rätt, skulle själv inte tveka att använda det om någon jag tyckte var cool, precis som man säger snygging om nån som är ser bra ut.

av **Lakrits** » 2009-06-26 18:22:09

Ordet klina hänvisas i Svenska Akademiens ordbok (SAOB) till verbet klena, med betydelsen smeta/stryka något (klibbigt) på någonting. Formen klena är den äldre av de båda.

Jag kan tillägga att vi inom landskapsekologin använder ordet klin i betydelsen övergångszon (t.ex. mellan skog och åker).

av **Inger** » 2009-06-26 18:39:27

Och om man är för klen eller klentrogen och inte är tillräckligt bra på att klina så kan man hamna på klinkerklädd klinik. :wink:

av **earlydayminer** » 2009-06-26 20:47:01

earlydayminer skrev:Jag vet inte var jag annars skall fråga denna fråga.

NEDERVÄRDERA, är det godkänt? Är det ett gammalt ord?

Nix, tror inte det, sorry edm!

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ skrev:NED-VÄRDERA, -ing. åsätta (ngt) ett lägre värde, sänka värdet på (ngt); äv.: devalvera (myntsort); äv. bildl.
Den svenska kronans starka nedvärdering. NDA(A) 1932, nr 267, s. 3.

av **Koboshi** » 2009-08-14 6:57:01

Savanten Svante skrev:
Albulena skrev:Jag blir bara irriterad över att jag förväntas veta såna saker som brax eller vad det kallas, så jag kan svara typ "vad fan är braxen för nåt?" utan att skämmas.

Abramis brama. Förutom brax så är det en bra rockgrupp! *vägrar säga braxen i obestämd form*

Braxen i singularis har jag lärt mig ^_^. Heter inte brax vad jag har lärt mig....

av **Lakrits** » 2009-08-14 10:42:47

Koboshi skrev:
Savanten Svante skrev:
Albulena skrev:Jag blir bara irriterad över att jag förväntas veta såna saker som brax eller vad det kallas, så jag kan svara typ "vad fan är braxen för nåt?" utan att skämmas.

Abramis brama. Förutom brax så är det en bra rockgrupp! *vägrar säga braxen i obestämd form*

Braxen i singularis har jag lärt mig ^_^. Heter inte brax vad jag har lärt mig....

...och braxnar i plural. Men det är i nya SAOL-utgåvor. I äldre utgåvor finns brax med som ett (ovanligt) alternativ till braxen. Eller så kan man använda det lite mindre uttalsmässigt hårdsmälta namnet björkna

av **earlydayminer** » 2009-08-14 11:12:56

Trodde det var två olika sorter.

av TK » 2009-08-14 11:21:51

Ytterligare litet OT om braxen och brax:

Enligt SAOB:

Formen brax har uppkommit af braxen därigm att denna form uppfattats ss. sg. best.

fsv. braxn; jfr sv. dial. bras, brasen, brasm, brasma, brasme, d. brasen (ä. d. äfv. brasem), fsax. bressemo, mnt. brassen, brassem, bresme (hvaraf fr. brême, hvaraf eng. bream), holl. brasem, mht. brabsem, t. brachs(en), brassen; besläktadt med isl. brjá, glänsa. Fsv. braxn år möjl. att betrakta ss. lån från t.

Kan även lägga in ett citat från 1645:

Braxnen leeker tå Enebusken ryker. I. ERICI Colerus 1: 136 (c. 1645).

av **Lakrits** » 2009-08-14 11:28:03

TK skrev:Ytterligare litet OT om braxen och brax:

Enligt SAOB:

Formen brax har uppkommit af braxen därigm att denna form uppfattats ss. sg. best.

fsv. braxn; jfr sv. dial. bras, brasen, brasm, brasma, brasme, d. brasen (ä. d. äfv. brasem), fsax. bressemo, mnt. brassen, brassem, bresme (hvaraf fr. brême, hvaraf eng. bream), holl. brasem, mht. brabsem, t. brachs(en), brassen; besläktadt med isl. brjá, glänsa. Fsv. braxn år möjl. att betrakta ss. lån från t.

Men det står under huvudordet braxen, såg jag nu när jag tittade efter.

earlydayminer skrev:Trodde det var två olika sorter.

Det är det nog, jag är en usel iktyolog

Olika arter, men samma släkte, skulle jag tro.

av TK » 2009-08-14 11:38:34

Lakrits skrev:
TK skrev:Ytterligare litet OT om braxen och brax:

Enligt SAOB:

Formen brax har uppkommit af braxen därigm att denna form uppfattats ss. sg. best.

fsv. braxn; jfr sv. dial. bras, brasen, brasm, brasma, brasme, d. brasen (ä. d. äfv. brasem), fsax. bressemo, mnt. brassen, brassem, bresme (hvaraf fr. brême, hvaraf eng. bream), holl. brasem, mht. brabsem, t. brachs(en), brassen; besläktadt med isl. brjá, glänsa. Fsv. braxn år möjl. att betrakta ss. lån från t.

Men det står under huvudordet braxen, såg jag nu när jag tittade efter.

Jo, jag glömde få med att endast BRAXEN finns med i SAOB. Information om BRAX får man under huvudordet BRAXEN, enligt citatet.

Länken på SAOB är för övrigt:

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.ph ... /9746.html

av **Koboshi** » 2009-08-14 12:25:00

Oh det hade jag ingen aning om... Nåväl jag står rättad ^_^ BRAX - BRAXEN, sen får pappa säga som han vill har ju SAOL bakom mig.

av **Inger** » 2009-08-14 12:46:30

Språkspalten.

av **Zombie** » 2009-08-14 15:07:17

Braxeriet hitflyttat härifrån (av moderator, inte mig

).

av **Lakrits** » 2009-08-14 15:09:58

Zombie skrev:Braxeriet hitflyttat härifrån (av moderator, inte mig ).

Ja, konstigt att weasly glömde att lämna en s.k. braxlapp här också, som hon brukar

av TK » 2009-08-14 15:43:04

Ja, vi får nöja oss med att det är en braxande nyhet här i språkspalten.

av **Tallerger** » 2009-08-14 21:39:24

Men ska "braxen" som obestämt ord uttalas med grav eller akut ordaccent? Akut accent innebär melodiförloppet i t.ex. "laxen" och "tomt-en" (bestämd form av "tomt"), medan grav accent innebär det i t.ex. "oxen" och "tomte-n" (bestämd fom av "tomte").

av **HGJ** » 2009-08-14 22:00:02

Tallerger skrev:Men ska "braxen" som obestämt ord uttalas med grav eller akut ordaccent?

Akut accent om e:et är en svarabhaktivokal.

Ordkunskap.

Vilka är online

Om AspergerForum

Logga in