Aspie - NT: Förklara och utveckla

av **missbutterfly** » 2007-07-13 19:27:46

tahlia skrev:1.Hur många av er har levt ett "normalt" NT-liv under 10 år, och dessutom mått oerhört bra och varit riktigt lycklig under den tiden?

2.Hur många av er står med en fot i båda lägren, utan att höra hemma någonstans?

3.Hur många av er var helt övertygad om en ljus framtid med arbete och familj, bara för att få hela skiten raserat och tvingas inse att man får leva på svältgränsen resten av sitt liv?

4.Hur många av er var helt utan minsta misstanke att ni kunde ha ett funktionshinder så som AS?

5.Hur många av er kan inte hantera ett jobb, eller ens studier?

6.Hur många av er hade hela den sociala biten, förstår den till fullo och kan hantera den fullt ut, men har totalt förlorat förmågan att umgås med människor av den enkla anledningen att ni finner att ni plötsligt tycker illa om dem?

7.Hur många av er är asexuella?

(Jag tog mig friheten att bena upp frågorna så jag kan svara vad jag her för syn på det hela..)

1.Jag har levt ett "normalt NT-liv" eller iallafall gjort allt som stått i min makt för att försöka.
Det var dock på bekostnad av mitt psykiska välbefinnande och ork. (Blev utbränd).
Kände mig konstant vilsen och när andra pratade om att "hitta sig själv" eller "bli vuxen" så förstod jag inte alls vad det handlade om. Hur skulle jag kunna hitta mig själv när allt i mitt liv var en fasad jag byggt upp för att passa in?
Jag var fruktansvärt olycklig under denna period (25 år) och hade dagligen självmordstankar.

2. Jag kan förstå vad du menar. Tror jag.
Jag har ingen "grav" AS. Iallafall inte till synes.
Ingen kan märka på mig att jag har Asperger. Jag är proffs på att spela "normal", men som sagt så frestar det på mitt psyke och gör att jag måste isolera mig emellanåt för att orka med.

3. Jag. Iallafall det första.
Man kan aldrig vara SÄKER på att saker inte kan förändras.
Jag lever på hoppet att allt ska bli bättre och att jag så småningom ska hitta en sysselsätning jag trivs med och känner att jag kan bidra med något inom.
Jag har den tron för att jag VILL ha den tron. Jag vägrar ge upp tanken på att det finns någon rättvisa!
Delvis för att jag anser att om jag skulle ge upp den så blir mitt liv meningslöst.

4. Jag hade hela mitt liv fått höra att jag var "lat", vilket jag inte kunde förlika mig med.
(Själv tycker jag att jag är direkta motsatsen!)
JAG kunde däremot väldigt ofta tycka att andra var väldigt lata.
Visst kände jag att det var något "annorlunda" med mig, att det var något som "inte stämde". Alla gräl, alla missförstånd, alla gånger jag gråtit mig till sömns för att jag gjort allt i min makt för att vara till lags men ändå aldrig lyckats.
Alla gånger jag bokstavligen slitit mitt hår i frustration..

5. Jag kan "hantera det" men jag ser ofta inget syfte med det och därmed tappar jag intresset.
Det känns sällan som jag gör sådant på lika villkor som NT.

6. Jag.
Jag har under hela mitt liv (som sagt) gjort allt för att "passa in" bland NT, men ändå ofta blivit hånad, orättvist behandlad osv..
Jag kan "hantera" den sociala biten_mycket_ bra.
Jag ser bara inget syfte med den.
Jag tycker inte illa om människor, konstigt nog.
Jag gillar människor, bara jag slipper ha ständig kontakt med dem.
När jag träffar folk så är jag snäll och vänlig och förväntar mig ett likartat bemötande tillbaka.
Får jag inte det så kan jag bli jobbig att ha och göra med.

7. Inte jag.

Jag tror f ö inte att man kan gå igenom 10 år som "vanlig NT" om man har AS. Det låter svårförenat.
Tro mig, jag har verkligen försökt under mina första 25 år och det slutade i haveri.

av **tahlia** » 2007-07-13 19:31:45

Thunderchild skrev:Snacka om att det går rundgång här..

Om och om igen så försöker jag förklara för tahlia att i princip ALLA på forumet kan känna igen sig i situationen och därmed ha ganska mycket att komma med..

Varför är det så viktigt för dig att inbilla dig att du är så extremt unik så ingen kan förstå dig?? Inse att vi alla kan förstå dig och sluta tro att du är så jävla märkvärdig..!

Sluta vara en sån patetisk martyr!!

Jag är varken patetisk eller martyr, men om du behöver sätta den etiketten på mig för att förklara bort det faktum att du inte hajjat, så är det helt ok. Själv håller jag mig till verkligheten dock. Och vad är då den?
Du säger att jag inbillar mig att jag är unik, att jag skall inse att alla kan förstå mig. Det enda jag behöver göra är att läsa diverse inlägg för att det skall vara solklart att man inte förstår ett dugg. Svårare än så är det inte.
Tror du dessutom att det är trevligt att veta att man inte "hör hemma" någonstans så är du ute och cyklar. Jag är för mycket NT för AS världen, men för mycket AS för NT världen.

av **tahlia** » 2007-07-13 19:40:15

missbutterfly skrev:Jag tror f ö inte att man kan gå igenom 10 år som "vanlig NT" om man har AS. Det låter svårförenat.
Tro mig, jag har verkligen försökt under mina första 25 år och det slutade i haveri.

Var inga som helst problem. Alla jag umgicks med under den tiden hade inte en misstanke eller fundering på att något inte stämde. Och inte jag heller. Visst, jag förstod att jag kunde ha lite andra tankar, men jag trodde att det var som det är med allt annat - alla människor är olika. Jag behövde aldrig tänka efter för att ha att göra med andra människor. Jag hade inte en deprimerande tanke och kom inte i närheten av några sådana problem som du nämner. Helt ärligt hade jag inte en susning om att det var något som inte stämde. Mina föräldrar säger samma sak. Som barn var det solklart att något inte stämde, men ju äldre jag blev, desto mer tycktes det "växa bort", och när jag nådde mellan och övre tonåren var det ingen som märkte någon skillnad, inklusive jag själv.

Nu resulterade ju allt i att jag dök ned i en våldsam depression med en jävla massa ångest och skit för 6 år sedan. Men jag hade inte en pejling på att det skulle komma. När det kom visste jag inte vad det var, eller varför. Det är först sedan jag fick min diagnos som jag anat varför jag for ned i en sådan depression. Dock förstår jag fortfarande inte varför jag inte bara var lika dan hela vägen, utan varför jag svängt så jävligt.

av **Micke** » 2007-07-13 21:07:23

Min citering tidigare kanske var lite taget ur sitt sammanhang.
Är lite seg i bollen idag... :roll:

av **rdos** » 2007-07-13 21:12:52

tahlia skrev:1.Hur många av er har levt ett "normalt" NT-liv under 10 år, och dessutom mått oerhört bra och varit riktigt lycklig under den tiden?

2.Hur många av er står med en fot i båda lägren, utan att höra hemma någonstans?

3.Hur många av er var helt övertygad om en ljus framtid med arbete och familj, bara för att få hela skiten raserat och tvingas inse att man får leva på svältgränsen resten av sitt liv?

4.Hur många av er var helt utan minsta misstanke att ni kunde ha ett funktionshinder så som AS?

5.Hur många av er kan inte hantera ett jobb, eller ens studier?

6.Hur många av er hade hela den sociala biten, förstår den till fullo och kan hantera den fullt ut, men har totalt förlorat förmågan att umgås med människor av den enkla anledningen att ni finner att ni plötsligt tycker illa om dem?

7.Hur många av er är asexuella?

1. Inte jag.

2. Inte jag, men jag har börjat förstå bägge lägren mycket bättre men jag är bara naturlig i AS-lägret. I NT-lägret är det inlärda beteenden som gäller.

3. Inte jag. Vi har å andra sidan varit förföljda av socialtjänsten sedan 1995.

4. Jag har inget funktionshinder.

5. Inte jag. Jobbar och har civilingenjärsexamen.

6. Inte jag

7. Inte jag.

Blev tydligen noll poäng. :roll:

av **missbutterfly** » 2007-07-13 21:15:23

En liten instickare bara; vad är "civilingenjärsexamen"?

av **rdos** » 2007-07-13 21:21:02

missbutterfly skrev:En liten instickare bara; vad är "civilingenjärsexamen"?

Dyslexi

av **tahlia** » 2007-07-13 22:25:17

rdos skrev:4. Jag har inget funktionshinder.

Luktar det lite förnekelse? Asperger är ett funktionshinder, även om man inte tycker om benämningen.

av **weasley** » 2007-07-13 22:37:41

nassepuh skrev:
Thunderchild skrev:
weasley skrev:även om händelserna inte nödvändigtvis måste vara desamma, kan känslorna vara det.

Där uttryckte du precis det jag försökt få fram men tydligen misslyckats med.. Hoppas nu att det ska bli lite klarare för somliga.. :D

Så poängen är att Tahlia mår lika dåligt som er?

Solklart..? :roll:

nejdå.

poängen är att även om man har varit med om olika saker så kan de ha lett fram till samma känsla/or; ångest, depression, meningslöshetskänslor etc...

av **rdos** » 2007-07-13 22:38:10

tahlia skrev:
rdos skrev:4. Jag har inget funktionshinder.

Luktar det lite förnekelse? Asperger är ett funktionshinder, även om man inte tycker om benämningen.

Det är ju möjligt, men jag har ju inte Asperger. Jag är självdiagnosticerad aspergian.

Däremot har jag ett annat funktionshinder som gett mig mer bekymmer än några AS-drag. Dyslexi. Det är förresten mestadels p.g.a. dyslexi som mina barn inte klarat av vanliga skolan.

av **sugrövmanövern** » 2007-07-13 22:40:11

Pemer skrev: Men där har vi en grundläggande skillnad mellan män med AS och kvinnor med AS. Vi är tämligen generellt sett helt osynliga för det kvinnliga könet, så länge vi tror vi är normala och letar bland alla kvinnor. Det är däremot inte kvinnorna med AS-sidor, ni märks tvärtom och sticker ut på ett posititvt sätt i ögonen hos NT-killarna.

Vad är det för killar som tycker att en socialt handikappad kvinna är attraktiv? Inte så många va?

Det där om att sticka ut på ett positivt sätt stämmer då inte in på mig för fem öre. Okej, jag har inte varit 100% osynlig. Det finns en sak som har fått killar att dras till mig ibland, och det är mitt utseende. Men så fort de upptäckt hur underlig jag är, tex att jag inte pratade så mycket/säger konstiga saker så har de börjat skruva på sig och gått därifrån (krogen).

Så så kan det vara för en del tjejer med AS. Att killar i allmänhet ogillar eller skräms bort av de där förträffliga och charmiga AS-dragen man har.

Jag tycker man hör det där ofta, att tjejer har det så mycket lättare, bla bla bla. Bullshit säger jag. Är man socialt efterbliven är det svårt att fixa sig en partner oavsett vilken kön man tillhör.

av **Mats** » 2007-07-13 22:59:39

rdos skrev:Det är ju möjligt, men jag har ju inte Asperger. Jag är självdiagnosticerad aspergian.

Nu förstår jag ingenting. Har man inte Asperger om man är självdiagnosticerad aspergian? Måste man få diagnosen bekräftad av en läkare modell NT för att den ska räknas?

Undrar en annan självdiagnosticerad aspergian, som tycker att han i och med det har en funktionsnedsättning.

av **Pemer** » 2007-07-13 23:12:53

sugrövmanövern skrev:Jag tycker man hör det där ofta, att tjejer har det så mycket lättare, bla bla bla. Bullshit säger jag. Är man socialt efterbliven är det svårt att fixa sig en partner oavsett vilken kön man tillhör.

Vi har väl flera undantag åt bägge håll redan här på forumet, det är jag väl medveten om. Men jag tror fortfarande det där gäller snäppet mer åt ena hållet än åt det andra. Kanske inte skiljer jättemycket trots allt, men åtminstone något lite.

av **rdos** » 2007-07-13 23:23:50

Mats skrev:Undrar en annan självdiagnosticerad aspergian, som tycker att han i och med det har en funktionsnedsättning.

Ett funktionshinder uppkommer i samverkan i den miljö man lever i. Jag upplever inte att jag har något funktionshinder/funktionsnedsättning eftersom jag fungerar i den miljö jag lever i.

Om man bara pratar om bättre-sämre funktioner, så är det ju så att alla människor har såväl styrkor som svagheter. Jag anser nog att de svagheter jag har som hör till autismspektrum väl uppvägs av de styrkor jag har som också hör till autismspektrum. Utan svagheterna skulle jag inte heller ha styrkorna. Livet är en kompromiss.

av **Mats** » 2007-07-13 23:50:42

rdos skrev:Ett funktionshinder uppkommer i samverkan i den miljö man lever i.

Det är inte den definitionen jag har hört. En funktionsnedsättning har man alltid. Den kan leda till att man blir handikappad i vissa situationer.

rdos skrev:Jag upplever inte att jag har något funktionshinder/funktionsnedsättning eftersom jag fungerar i den miljö jag lever i.

Jag skulle uttrycka det som att du inte har något handikapp.

rdos skrev:Om man bara pratar om bättre-sämre funktioner, så är det ju så att alla människor har såväl styrkor som svagheter. Jag anser nog att de svagheter jag har som hör till autismspektrum väl uppvägs av de styrkor jag har som också hör till autismspektrum. Utan svagheterna skulle jag inte heller ha styrkorna. Livet är en kompromiss.

Med det resonemanget kan man hävda att blinda inte har något funktionshinder. De har ofta tränat upp en överlägsen hörsel som kompensation.

Sen undrar jag fortfarande varför du anser att självdiagnosticerade aspergianer inte har Asperger.

av **rdos** » 2007-07-14 10:57:17

Mats skrev:Sen undrar jag fortfarande varför du anser att självdiagnosticerade aspergianer inte har Asperger.

Officielt sett har vi ju inte det. Vi omfattas inte av LSS m.m. Dessutom är det ju inte säkert att vi har tillräckligt mycket problem som man enligt diagnosen måste ha för att man officiellt sett ska betraktas som AS. Eftersom jag ju anser att problem balanserar förtjänster så borde jag inte kunna få diagnosen.

av **Mats** » 2007-07-14 11:37:27

rdos skrev:Officielt sett har vi ju inte det [AS, min anm]. Vi omfattas inte av LSS m.m. Dessutom är det ju inte säkert att vi har tillräckligt mycket problem som man enligt diagnosen måste ha för att man officiellt sett ska betraktas som AS. Eftersom jag ju anser att problem balanserar förtjänster så borde jag inte kunna få diagnosen.

Jag har ett annat synsätt. Jag tycker att ett benbrott uppstår i det ögonblick man bryter benet, inte när en läkare ställer diagnosen "benbrott". Därför tycker jag att jag har AS trots att jag inte har fått diagnosen officiellt godkänd av Samhället.

av **Mats** » 2007-07-14 11:58:34

sugrövmanövern skrev:Vad är det för killar som tycker att en socialt handikappad kvinna är attraktiv? Inte så många va?

Kanske en socialt handikappad man... *räcker upp handen* :wink:

sugrövmanövern skrev:Det där om att sticka ut på ett positivt sätt stämmer då inte in på mig för fem öre. Okej, jag har inte varit 100% osynlig. Det finns en sak som har fått killar att dras till mig ibland, och det är mitt utseende. Men så fort de upptäckt hur underlig jag är, tex att jag inte pratade så mycket/säger konstiga saker så har de börjat skruva på sig och gått därifrån (krogen).

Om jag går på krogen är det ingen som pratar med mig över huvud taget. Så något lite lättare verkar du ha det i den miljön. Du får i alla fall någon form av kontakt.

sugrövmanövern skrev:Så så kan det vara för en del tjejer med AS. Att killar i allmänhet ogillar eller skräms bort av de där förträffliga och charmiga AS-dragen man har.

Instämmer.

sugrövmanövern skrev:Jag tycker man hör det där ofta, att tjejer har det så mycket lättare, bla bla bla. Bullshit säger jag. Är man socialt efterbliven är det svårt att fixa sig en partner oavsett vilken kön man tillhör.

Enligt vad jag har hört är mönstret är att tjejer med AS hamnar i dåliga förhållanden medan killar med AS inte får något förhållande alls. Sen finns det förstås undantag från mönstret både för tjejer och killar. Det kanske är så att båda sidor tycker att gräset verkar grönare på andra sidan? Själv är jag långt ifrån säker på att det är bättre att leva i ett dåligt förhållande än att leva ensam.

av **rdos** » 2007-07-14 12:26:46

Mats skrev:Jag har ett annat synsätt. Jag tycker att ett benbrott uppstår i det ögonblick man bryter benet, inte när en läkare ställer diagnosen "benbrott". Därför tycker jag att jag har AS trots att jag inte har fått diagnosen officiellt godkänd av Samhället.

Jag har som sagt avvikande åsikt. Även om jag har en mängd drag av AS så har jag dels lärt mig att fungera (tillräckligt bra) i samhället och dels så överväger mina positiva drag just nu. Därmed har jag då inte AS, eftersom AS är en problem-fixerad diagnos. Däremot kallar jag mig gärna Aspie eller aspergian.

av **sugrövmanövern** » 2007-07-14 12:55:41

Mats skrev:
sugrövmanövern skrev:Vad är det för killar som tycker att en socialt handikappad kvinna är attraktiv? Inte så många va?
Kanske en socialt handikappad man... *räcker upp handen*

så kan det vara. Jag har faktiskt just precis en sådan man, han har väldigt många likheter med mig och uppfyller diagnoskriterierna för fobisk personlighetsstörning. Hur jag lyckades träffa honom? Tja, det var jag som tog första kontakten...Hade det inte varit för internet hade jag nog varit ensam idag.

Mats skrev:
sugrövmanövern skrev:Jag tycker man hör det där ofta, att tjejer har det så mycket lättare, bla bla bla. Bullshit säger jag. Är man socialt efterbliven är det svårt att fixa sig en partner oavsett vilken kön man tillhör.
Enligt vad jag har hört är mönstret är att tjejer med AS hamnar i dåliga förhållanden medan killar med AS inte får något förhållande alls. Sen finns det förstås undantag från mönstret både för tjejer och killar. Det kanske är så att båda sidor tycker att gräset verkar grönare på andra sidan? Själv är jag långt ifrån säker på att det är bättre att leva i ett dåligt förhållande än att leva ensam.

Stämmer in på mig, jag var tillsammans med en psykopat ett tag, det var inte bra. Han var mycket charmig och trevlig från början, men sedan flyttade han in hos mig, betalade ingen hyra, mat osv. (Parasiterande livsstil, check).Kändes inte så fränt att hamna i den situationen och inte riktigt våga säga ifrån. När jag kastade ut honom fick jag ett rent helvete i form av trakasserier från honom. (psykopatens hämnd, check).

Nej jag säger också det, hellre ensam än i ett skräpförhållande. Jag tror det är lätt hänt att man som socialt efterbliven och desperat blir uppfiskad av människor som vill utnyttja en, gäller kompisar också. Jag har lärt mig att inte ta skit från folk, men det var en dyrköpt lärdom som tog många år att lära sig.

av **Aspergerkille** » 2007-07-17 2:18:13

Texten där det står "jag har lärt mej att inte ta skit från folk, men det var en dyrköpt lärdom som tog många år att lära sej" kan jag för egen del hålla med om, just så är det idag men tidigare tog man åt sej av att vissa människor tittade på en och tänkte ungefär så här vilken planet kommer du ifrån? Liksom bara undrade varför klarar han inte det? Varför gör han så? fattade inte ett smack en sak är säker jag skulle aldrig medvetet göra mej dummare än vad jag är, hade man förmågan att förändra skulle åtminstone jag göra det, vilja räcker inte alla gånger tyvärr inte för mej iallafall och det är väldigt frustrerande men samtidigt känner jag mer och mer att det är bara att gilla läget nu och vadå rår ju inte för hur man blivit formad, andra får spekulera och ha sina åsikter hur bäst dom vill bryr sej liksom inte längre, tycker inte synd om mej själv längre tvärtom idag och av nån anledning känner jag mej inte ensam och det är ju bara skönt tycker jag.....

av **mondo beyondo** » 2007-07-17 13:14:28

Aspergerkille skrev:människor tittade på en och tänkte ungefär så här vilken planet kommer du ifrån?

Det finns en engelsk aspie site som heter 'Wrong Planet'

av **Liten Blå Kanin** » 2007-07-17 14:21:38

rdos skrev:
Mats skrev:Jag har ett annat synsätt. Jag tycker att ett benbrott uppstår i det ögonblick man bryter benet, inte när en läkare ställer diagnosen "benbrott". Därför tycker jag att jag har AS trots att jag inte har fått diagnosen officiellt godkänd av Samhället.

Jag har som sagt avvikande åsikt. Även om jag har en mängd drag av AS så har jag dels lärt mig att fungera (tillräckligt bra) i samhället och dels så överväger mina positiva drag just nu. Därmed har jag då inte AS, eftersom AS är en problem-fixerad diagnos. Däremot kallar jag mig gärna Aspie eller aspergian.

Jag är inte neger, men jag kommer från afrika och är svart?

av **Aspergerkille** » 2007-07-17 14:28:30

Hmm nåt du rekommenderar wrong planet? Har du varit på sajten själv?

Aspie - NT: Förklara och utveckla

Vilka är online

Om AspergerForum

Logga in