Moderator Mats:
Den här tråden är utbruten från tråden om "saknade" ord i språket. Zombies inlägg som inleder tråden är ett svar på mondo beyondos inlägg här.


Suurikukka?

får mig att tänka på byn kukkola. Skulle ju kunna bli en specialitet i sverige kanske.

Zombie skrev:Suurikukka?

Det betyder "tjockblomma" (alt. muligens "digerblomma" el. "högblomma", beroende på vilken egenskap suuri avser).

Lakrits skrev:

Zombie skrev:Suurikukka?

Det betyder "tjockblomma" (alt. muligens "digerblomma" el. "högblomma", beroende på vilken egenskap suuri avser).

Jo, därav smileyn. Som en okunnigt allvetande svensks förslag på finsk svordom.

Zombie skrev:

Lakrits skrev:

Zombie skrev:Suurikukka?

Det betyder "tjockblomma" (alt. muligens "digerblomma" el. "högblomma", beroende på vilken egenskap suuri avser).

Jo, därav smileyn. Som en okunnigt allvetande svensks förslag på finsk svordom.

Åhå. F'låt att jag pajade det för dig

Jag får väl paja nåt för dig nån gång *morr*...

Suurkivi (stor sten) är definitivt estniskans roligaste efternamn. Möjligen med undantag för Kullerkupp (daldocka). Det finns ju en politiker som heter Suurküla i efternamn, vad betyder det då (jag kan bara ytterst få estniska och finska ord; kullerkupp slog jag upp i en ordbok)?
Suurkukk borde betyda stor tupp på estniska.

Küla betyder 'by'.

Suursööt kan man också heta: "Har-mycket-foder", "Har-gott-om-mat", "Stor-i-maten", "Storträda" eller vad?

Finns det inte nåt i finskan som heter suursyötti? Storlockbete?

Innebärande vad? Kan det möjligen betyda [en som har] god jakt- eller fiskelycka? Undrar om det i så fall kan vara det det estniska efternamnet betyder? *boxar frustrerat på väggarna till min okunnighet*

Tänkte på när du nämnde suursööt, att det kanske betyder det. Men innebärande vad vet jag inte. Kan ju vara nåt gammalt. Då kunde man ju heta saker som inte har samma nivå idag på betydelse. Så jag vet inte riktigt.

Mats:
Hmm... Inte så lätt att dela den här tråden.
Det här inlägget är en kommentar till regnifs inlägg här, som i huvudsak är on topic i ursprungstråden.


Okej. Får vänta på nån est då...

Men (ursäkta om jag är besvärlig...) skrattla inte = älä naurata? Betyder inte det "skratta inte" helt enkelt? Menade du att du tog l:et från "älä"? Jag tänkte på skrattla [sig] som antingen 'småskratta' eller kanske 'umgås/bete sig skratt(l)igt', i analogi med trevla [sig]...

Älä naurata = skratta inte....? Mina kunskaper i finska är dåliga...
Älä sylje lahtialle = spotta inte på golvet (tror jag)
Isä, älä myy myymälääsi = pappa, sälj inte din affär (palindrom)
Eller är jag totally out bicycling now?

Hade förresten en finlandssvensk kurskompis som berättade att en vän till henne åkt till landet med det underbara namnet Nauru, bara för att upptäcka att nauruerna var det suraste och otrevligaste folk hon träffat på....

Inte så farligt.
Nä, älä naurata betyder: Gör inte så att (jag) skrattar.
Och älä är väl som engelskans don't. Älä naura är skratta inte.
Svårt att förklara om formen inte finns här, jag kommer iaf inte på den svenska formen annars.
-ta-ändelsen där är alltså när man uppmanar de/den andra att låta/inte låta en göra nåt eller hur skall man beskriva.

Lattialle är väl "riksfinska" heter det väl, men vissa säger och skriver nog lahtialle också.

Hehe, jag tänkte lite att kanske nån tänker på det där landsnamnet...jo, det är ju ett trevligt namn, annars. Tänka att åka till landet skratt...

Det kan hända att lahtialle antingen är jag som minns fel, eller så är det meänkieli. Mamma (som är luletös) har en bok om Norrbotten förr i tiden och i boken berättas att det stod så på skyltar när lungsoten gick i Norrbotten vid förra seklets början. Folk spottade tydligen lite varstans då. Fy för att se någons blodblandade spott...

Aha. Tack för den lilla biten grammatik!
Låter som att det där -t:et är en kausativändelse.

Varsågod. Skall nog titta på länken sedan.

Jag vet folk som kom från Norrbotten i Finland och de pratade i stil med "lahtialle" och sådär tror jag det var.

Den här tråden känns lite aktuell för att påminna alla svenskar om att ske-ljud inte existerar i finskan (jag litar på att min finsktalande styvfarsa kan sitt språk). Det heter "h" som i, um... en mycket liten "utandning".
Exempel: Lahtis uttalas Lahtis. Absolut inte Laschtis.

imperativ skrev:Den här trådens känns lite aktuell för att påminna alla svenskar om att ske-ljud inte existerar i finskan. Det heter "h" som i, um... en "utandning".
Exempel: Lahtis uttalas Lahtis. Absolut inte Laschtis.

Lahtis är det svenska namnet och uttalas inte med sje-ljud eftersom det inte innehåller något. I ord som gör det, säger dock finlandssvenskarna sje-ljudet långt fram i munnen, vilket brukar få (vad det verkar hörselskadade) svenskar att påpeka att det minsann inte är "ett tje-ljud i det ordet". Tje-ljud uttalas mer som i engelskan, med en kort förstavelse liknande "t".

För finsktalande har Lahtis inget "s", utan stavas och uttalas Lahti.

... och inte heller Lachtis eller Lattis, som jag också har hört. Av dem som alls känner till den svenska namnformen och inte säger Laschti, Lachti eller Latti efter den finska formen Lahti.

edit: Lakrits sa visst samma sak och mer därtill. Kan väl tillägga att tje-ljudets t-förslag (som i, ska vi stava, "tkyrka") fanns kvar i rikssvenskt teateruttal till rätt nyligen (lyssna på äldre filmer); likaså i vissa dialekter och regionala former av rikssvenska.

(Ha, ha! Jag var först! )

Finskan är dödsenkel att uttala, eftersom man uttalar varje bokstav i ordet. Kort bokstav anges med ett exemplar av bokstaven i fråga, medan lång bokstav anges med två exemplar. I tal blir den ensamstående bokstaven ett kort ljud, medan den i par stående bokstaven blir ett långt ljud.

Estniskan, däremot, har en klurig bokstav, vars uttal påminner om vad jag skulle kalla Jonas Gardells imitation av en utvecklingsstörd person med afasi. Bokstaven är Õõ. Dessutom har estniskan liksom ryskan ett talspråk med relativt få aspirerade ljud. Annars gäller samma regler här: Alla bokstäver i ordet uttalas, en bokstav för kort ljud, två bokstäver för långt ljud.

Ungefär hur uttalas den där bokstaven? ^^Jag vet att det finns en plats i Estland som heter Voru (o skall vara "den där bokstaven") och deras dialekt är närmast ett eget språk.

Många estniska namn låter så otroligt kul i svenska öron...
Ülle Puldöja (låter som någon som "fipplar" med sina skor hela tiden)
Pille Rünk (och den stackars människan bor på Åland)
Endel Viital (men inte alla delar?)
Adele Bollverk (vad är ett bollverk?)
Viivi Vunk
Pille-Riin Pöllu
Priit Lööper (gör han?)
Tarvo Piip (pip, pip)
Vambola Lugna
Rutt Pajos
Peep Elevant (nä, elevanter brukar trumpeta)
Heili Härma
Kalle Vintre (och hans bror Varme Somre)
Külli Krull (snygg i håret?)
Kulla Koobas (ko-bas, låter som ett tungt instrument)
Sirje Subbe (en riktig skitkäring)
Epp Sulg
Anti Kreem (gillar inte Ekströms?)
Ave Martin (morituri te salutant)
Inga Kasler (men köttfärs?)
Enn Lamp (om det kan vara till någon upplysning)
Sirli Pikkur (utsmyckad snopp?)
Reet Rinken (hockeyplanen där man mobbas?)
Varje Kullerkupp (varje VAD?)
Luule Mikser (bartender i Norrbotten?)
Urve Sokka (låter som en snuskig strumpa...)
Pille Papp (gillar kontorsarbete)
Ene Soopa (stackarn!)
Piia Porr
Urmas Sukk

FÖRLÅT, kära systerfolk, jag kunde bara inte låta bli...

Haha, jag tänkte också på det där med h-uttalet..
Haha, det var ju lite roligt med namnen där...
Teateruttal
Vore intressant att höra vad den där Gardells uttal betyder. Sänd bara inte nån youtube-länk för jag kan inte se dem fortfarande.


Ställen i Sverige tänkte jag fråga men det blir väl ot igen..tänkte fråga det där med -la i slutet på dem, har med finskt att göra?

Kahlokatt, ( )

Ändå glömde du politikern, kulturgestalten m.m. Enn Kokk och vad han lagar till (som jag föredrar alla gånger framför Enn T. V. Kokk).

************************

Det där õ-ljudet är ett dovt "bakre ö" eller "orundat estniskt o/svenskt å" - uttalas med läpparna isärdragna ungefär som vid "e" eller "ä" men tungan bakåtdragen som vid "å".

Det kan också beskrivas som en halvöppen variant av den slutna vokalen ы (svensk transkription "y") i ryskan, ı i turkiskan och y (i vissa ställningar) i walesiskan, som är ett motsvarande dovt mellanting mellan "i" och "u"/svenskt o som i "bot".

************************

Lakrits. Förresten. Du är dum.