Jag äter det mesta. jag säger att jag inte gilllar något men sedan äter jag det i alla fall. Jag känner inte för maträtten när den nämns men när det väl kommer på bordet är jag som en häst typ.
Dock finns det vissa saker jag inte eller knappast kan äta:

* rotmos kan äta lite men klöks nästan

* ravioli

* bruna bönor

* surströmming, stek sill, makrill, ål, rökt lax och ev. vissa andra fisksorter. Klöks nästan av för mycket gravad lax, går lättare med gravlaxsås till.

* fläkslägg är lite svårt men kan äta det.

* kycklingskinn och vingar.

* lever är svårt

* en del färdigmat också blir jag inte mätt. Undantaget fiskgratänger som brukar vara goda.

Har aldrig smakat följande men vill inte prova heller. Det känns svårt:

* ev. lamm har aldrig smakat men vill inte heller..

* ev. visst vilt: fasan, kanin osv. Har aldrig smakat det men vill inte heller.. Däremot skulle jag nog vilja prova rådjur.

hamburgerkött på mackan känns svårt. Har nog aldrig smakat det dock.

* blodpudding har jag aldrig ätit men skulle inte få för mig att smaka..

Jag har blivit tvingad när jag var liten, idag äter jag nästan ingenting. Inte korv, inte något med sås i, inga grytor, inga blandningar, inte skinka, inte fläsk, inte kassler.. Jag skulle kunna göra en jättelång lista. Det i sin tur gör det enkelt för mig att laga mat även om jag har boendestöd.

Min flickvän brukar säga att jag är ett levande barnkalas! Tänk dig vad ett 5-årigt barn vill äta. Choklad, pannkaka, pizza, spagetti med köttfärssås. Sådant äter jag!

Appropå diskussionen om maten på träffen.

sommar skrev:Jag äter det mesta. jag säger att jag inte gilllar något men sedan äter jag det i alla fall. Jag känner inte för maträtten när den nämns men när det väl kommer på bordet är jag som en häst typ.
Dock finns det vissa saker jag inte eller knappast kan äta:

* rotmos kan äta lite men klöks nästan

* ravioli

* bruna bönor

* surströmming, stek sill, makrill, ål, rökt lax och ev. vissa andra fisksorter. Klöks nästan av för mycket gravad lax, går lättare med gravlaxsås till.

* fläkslägg är lite svårt men kan äta det.

* kycklingskinn och vingar.

* lever är svårt

* en del färdigmat också blir jag inte mätt. Undantaget fiskgratänger som brukar vara goda.

Har aldrig smakat följande men vill inte prova heller. Det känns svårt:

* ev. lamm har aldrig smakat men vill inte heller..

* ev. visst vilt: fasan, kanin osv. Har aldrig smakat det men vill inte heller.. Däremot skulle jag nog vilja prova rådjur.

hamburgerkött på mackan känns svårt. Har nog aldrig smakat det dock.

* blodpudding har jag aldrig ätit men skulle inte få för mig att smaka..

Intressat att sommar också har problem med viss mat men ändå tar sig rätten att döma ut andra som också har det.

Såna där motviljor är väl bara att träna bort? Hade inte sommar en så pedagisk mamma...?

Själv har jag haft ett 47 år på mig att träna mig och har lärt mig gilla många saker jag inte kunde äta när jag var liten. Men vid ädelost går gränsen (skulle spy direkt) och allt som är syrligt eller sött blir jag sjuk av så marinader och dressingar t ex går bort. Det är ytterst få saker min kropp tål. Och det känns snarare som det blir värre än bättre, vet inte vad jag ska göra. Konsulterade en dietist men fick inga råd som var till någon större hjälp.

Har dagligen ett helvete att hitta något jag tål och förlorade både frukosten och lunchen idag för att magen blev missnöjd med vad som bjöds.

Så, ja jag blev rätt provocerad av att läsa sommars åsikter ang maten på träffen precis efteråt och skulle verkligen uppskatta en mindre överlägsen attityd till de matproblem som tydligen en klar majoritet av medlemmarna här har. Oavsett om de beror på allergier, personlig smak, sensorisk överkänslighet eller något annat.

P.S. Men nej, jag tänker inte anmäla inläggen. Då blir det bara massa tjafs med moderatorerna och avstängning igen och det vore väl väldigt onödigt. Vill bara efterfråga lite mer hänsyn och respekt för andras matproblem. Tack på förhand.

Nu ska jag åka och handla och se om det går att hitta nåt jag kan få behålla.

Förstår inte varför det ska klankas på folk som har matpreferenser.
Det är för mig en självklarhet att individen själv ska avgöra vad som ska passera genom tarmsystemet.
Själv vägrar jag äta vissa saker och anpassar mig ALDRIG efter vad andra tycker. Kålstuvning, makaronipudding & vitlök blånekar jag.

beror på vad man menar med petig,
jag är ju ovo vegetarian dvs jag äter ägg och vegetariskt, inte mjölk men ddet beror till stor del på att jag inte tål mjölk.
om nån skulle lura i mig animaliskt eller mjölk skulle jag antagligen må ganska så illa, funderade tex jättelänge om efterrätten man fick på farfars begravning verkligen var vegetarisk eftersom jag hade fått odt i min vegetariska och mjölkfria sallad tidigare och eftersom nån vecka senare när jag fikade ute såg jag exakt samma bakelse men receptionisten pekade inte ut den som "djur och mjölkfri"

sen när jag fortfarande åt djur och mjölk så vägrade jag äta pytt i panna och blodpudding (traumatiskt minne) och sånt med mycket fett tex skrapade jag alltid bort grädden från födelsedagstårtan, jag tål bara inte smaken av för mycket fett, men vegetabiliskt fett är enklare, men i stora mångder fortfarande svårt tex kan jag inte äta för mkt avokado åt gången.

.... jag svarade ibland kanske det blev fel, men det får väl ni avgöra.

älskar för övrigt svamp

Inger skrev:Appropå diskussionen om maten på träffen.

sommar skrev:Jag äter det mesta. jag säger att jag inte gilllar något men sedan äter jag det i alla fall. Jag känner inte för maträtten när den nämns men när det väl kommer på bordet är jag som en häst typ.
Dock finns det vissa saker jag inte eller knappast kan äta:

* rotmos kan äta lite men klöks nästan

* ravioli

* bruna bönor

* surströmming, stek sill, makrill, ål, rökt lax och ev. vissa andra fisksorter. Klöks nästan av för mycket gravad lax, går lättare med gravlaxsås till.

* fläkslägg är lite svårt men kan äta det.

* kycklingskinn och vingar.

* lever är svårt

* en del färdigmat också blir jag inte mätt. Undantaget fiskgratänger som brukar vara goda.

Har aldrig smakat följande men vill inte prova heller. Det känns svårt:

* ev. lamm har aldrig smakat men vill inte heller..

* ev. visst vilt: fasan, kanin osv. Har aldrig smakat det men vill inte heller.. Däremot skulle jag nog vilja prova rådjur.

hamburgerkött på mackan känns svårt. Har nog aldrig smakat det dock.

* blodpudding har jag aldrig ätit men skulle inte få för mig att smaka..

Intressat att sommar också har problem med viss mat men ändå tar sig rätten att döma ut andra som också har det.

Såna där motviljor är väl bara att träna bort? Hade inte sommar en så pedagisk mamma...?

Själv har jag haft ett 47 år på mig att träna mig och har lärt mig gilla många saker jag inte kunde äta när jag var liten. Men vid ädelost går gränsen (skulle spy direkt) och allt som är syrligt eller sött blir jag sjuk av så marinader och dressingar t ex går bort. Det är ytterst få saker min kropp tål. Och det känns snarare som det blir värre än bättre, vet inte vad jag ska göra. Konsulterade en dietist men fick inga råd som var till någon större hjälp.

Har dagligen ett helvete att hitta något jag tål och förlorade både frukosten och lunchen idag för att magen blev missnöjd med vad som bjöds.

Så, ja jag blev rätt provocerad av att läsa sommars åsikter ang maten på träffen precis efteråt och skulle verkligen uppskatta en mindre överlägsen attityd till de matproblem som tydligen en klar majoritet av medlemmarna här har. Oavsett om de beror på allergier, personlig smak, sensorisk överkänslighet eller något annat.

Har kvar min åsikt. Nej, jag äter inte allt men det mesta jag inte äter är speciella saker och en del av det kan jag äta om jag blir bjuden på det tex. lever eller så är jag hungrig.

Vänligen läs vad jag skrev. Jag skrev aldrig att min mamma varken jobbade MED eleverna eller lärt dem äta sådant de inte åt innan. Skyll inte någon för det den inte gjort.

Härmed kommer vi inte längre och du bad mig sluta bjäbba tidigare och det jag gjort nu och förhoppningsvis verkar har du också gjort det.

jajust det jag, gillar inte att blanda saker på tallriken (jag veeet allt blandas i magen) om inte det ska vara blandat typ gryta. annars äter jag gärna potatisen torr, sen bönbiffen, sen en grönsak etc etc
min och min fästmans favvomaträtt är typ som pytt i panna fast inte blandat (steker/kokar/etc sakerna var för sig och alla får en liten hög för sig på tallriken) som han har döpt till Linnea (mitt namn) ala fluff (fluff är vad han kallar mig, men fråga mig inte varför)
nu är det säkert inte så språkligt korrekt men så heter det

sommar skrev:Har kvar min åsikt. Nej, jag äter inte allt men det mesta jag inte äter är speciella saker

Så det är mer ok att vägra äta speciella än vanliga saker?

mondo beyondo skrev:---klipp---

Jag blev remitterad till en dietist ganska nyligen (förra vintern) och hon sa att hon inte kunde hjälpa mig för det skulle kräva så mkt jobb av henne sa hon. Den hjälp jag önskade av henne var att hon skulle göra recept av de matvaror som jag ändå äter, och strukturera upp matlistor åt mig. Ta bort den tråkigaste biten åt mig helt enkelt, men det gick inte.

ok jag är inte jätteduktig men tycker om mat, kanske jag kan komma på nått recept iallafall. om du vågar kanske du kan skicka en lista på vad du äter. men jag kan inte låva någåt särskilt eftersom jag är vegetarian så animaliska saker kan jag inte testa att göra, bara ta ur minnet.... bara ett förslag

matlista borde jag däremot göra själv men gör aldrig så det får du ingen hjälp med

Tackar, är vegetarian själv men fuskar med fisk. Ska pm'a dig en lista sen:)

Skulle behöva få i mig mer proteiner i form av bönor och linser. Blev bjuden på en jättegod bönsallad på kvinnodagen som jag sedan tillsatte lite rödlök i oxå när jag gör den hemma.

Bönsallad god varm som kall:

Borlottibönor (valfritt vilka bönor) blötläggs och kokas sedan. Efter kokningen blandas de med pestosås (finns på glasburk),
tomat i bitar,
hackad rödlök och
mozzarellaost i bitar.

Lite petig kan jag vara ibland, men inte så petig som många av er tycks vara. Något som jag aldrig äter är senap, bearnaisesås, soppa (de flesta sorter), musslor och liknande, leverpastej och kaviar.

Peace skrev:Lite petig kan jag vara ibland, men inte så petig som många av er tycks vara. Något som jag aldrig äter är senap, bearnaisesås, soppa (de flesta sorter), musslor och liknande, leverpastej och kaviar.

Vad trevligt med en till som inte år så petig med mat och bearniesås, musslor och kaviar är speciellt och iofs. även senap och leverpastej. Många har ju svårt för inälvsmat.

KrigarSjäl skrev:

sommar skrev:Har kvar min åsikt. Nej, jag äter inte allt men det mesta jag inte äter är speciella saker

Så det är mer ok att vägra äta speciella än vanliga saker?

Typiskt, ett gränsfall?

En förvisso intressant men dock relativt OT diskussion har avknoppats hit:

djupgaende- ... 11566.html

jag är sjukligt petig i maten, min mamma har inte haft det lätt när jag var liten, jag var underviktig och mamma var orolig över det så jag fick alltid något annat när det som serverades inte dög och det sitter i i vuxen ålder.

Kahlokatt skrev:

ling0n skrev:Jag har faktiskt lärt mig att äta det mesta med åren.

Men när jag var liten så var frukosten på dagis en ständig plåga då man fick välja mellan fil med müsli *rys* eller... gröt! Råggröt med en smörklick. Hugaligen. Varför kunde man inte få en simpel mackjävel?!

Ha, ha, ha, gick vi på samma dagis under 80-talets början? Vi fick också välja mellan fil med müsli (sådan där "nyttigmüsli" som smakar planka, men det var faktiskt russin i den och det gillade jag) och fruktansvärd rågmjölsgröt med sylt (nä, inte smör) som jag tyckte var som att tugga på en kofta! Vi var också förbjudna att äta ketchup och att dricka annat än vatten till lunchen. Och så fick man frukt till mellanmål medan dagisfröknarna satt vid bordet intill och åt kakor och bullar! Det kan jag än i dag, över 25 år senare, tycka är upprörande. De kunde väl ha hållit sig till frukt de också, eller ätit fikabröd när barnen inte såg det?
Fast på fredagarna fick vi glass.

Jag har lärt mig tycka om de flesta sorters gröt, men rågmjölsgröt skulle jag aldrig äta igen....

Vi tvingades äta kall keso i "saftsås". huuuuuhh!

KrigarSjäl skrev:

sommar skrev:Har kvar min åsikt. Nej, jag äter inte allt men det mesta jag inte äter är speciella saker

Så det är mer ok att vägra äta speciella än vanliga saker?

Ja, det tycker jag men allt är relativt.

Äter det allra mesta idag och det beror nog till viss del på att maten var väldigt varierad hemma. Älskar också svamp! Prova att svartpeppra och ha på lite japansk soja av mörk sort. Är särskilt förtjust i asiatiskt; de flesta typer av wookade grönsaker och omeletter. Brukade avsky fisk som liten men idag går det mesta ned även där. Ungstekt lax. Mmmm.. Är även mycket förtjust i nötter och skulle i princip kunna äta ihjäl mig på dem. Gärna i mix. Sån tur att de är så dyra då. Äter gärna frukostflingor som de är och falurågrut då det smakar egendomligt delikat för mig. Gillar det mesta jag kan knapra.

Fiskbullar ger mig dock kväljningar! Mest konsistensen jag inte gillar och så ser det väldigt äckligt ut. Det mesta som kommer från Donken (McDonald's) tycker jag idag är vidrigt inklusive kaffet. Konserverad tonfisk smakar också ganska vidrigt men pinar i mig det ändå för att det är så billigt och proteinrikt.

Jag är i stort sett allätare, även om jag var rätt petig när jag var yngre. Mycket av min "hatmat" har kunnat dyka upp i tankarna många år senare och när jag "smakat" på den mentalt har jag gillat det trots att jag tyckte det var avskyvärt senast jag provade. Men när det händer så provar jag att laga det, och då har det varit gott Jag äter inte: inälvor (lever, hjärta), insekter, blodbaserad mat (blodkorv, svartsoppa), rått kött (med undantag från viss fisk i sushi & sashimi), levande djur (utomlands...) eller vissa asätare (ex. ål). Annars är det nog bara inlagd majs jag inte riktigt klarar av.

Alien skrev:Av någon anledning kan jag inte äta oskalade päron. Skalet känns så strävt och knottrigt att jag ryser. Har aldrig mött någon annan med samma problem.

Jag tycker också att päron (vissa sorter) är obehagligt, av samma anledning. Men det absolut värsta jag kan tänka mig är pinnen i glass, den är fruktansvärd och jag har hela mitt liv försökt komma underfund med hur man gör för att få i sig all glass (gärna så att pinnen inte kladdar ner bordet efteråt) utan att pinnen ska komma i kontakt med tungan. Tips? =)~

Jag äter "allt" utom blodpudding och leverbiff.

SenseiTG skrev:

Alien skrev:Av någon anledning kan jag inte äta oskalade päron. Skalet känns så strävt och knottrigt att jag ryser. Har aldrig mött någon annan med samma problem.

Jag tycker också att päron (vissa sorter) är obehagligt, av samma anledning. Men det absolut värsta jag kan tänka mig är pinnen i glass, den är fruktansvärd och jag har hela mitt liv försökt komma underfund med hur man gör för att få i sig all glass (gärna så att pinnen inte kladdar ner bordet efteråt) utan att pinnen ska komma i kontakt med tungan. Tips? =)~

Nej, det verkar omöjligt. Men det finns ju många goda glassar i strutform el i bägare. Bäst att gå till något ställe där det finns en massa olika sorters "kulor" att välja på. Fast nu är det fel årstid ...