oxymoronen Erik skrev:Det är nog "Normal Tills Vidare som" åsyftas.
tror jag, alltså ett lite skämtsamt sätt att säga
att man inte är "bokstavsberikad"(ännu) ,för
att låna ett bra ord av alfapetsmamma.

/Erik

Edit: Där var jag visst lite för sent ute!

Snyggt försök! Särskilt att du talade om nåt jag säger strax efter att jag sagt det, utan att veta det.

alfapetsmamma skrev:

oxymoronen Erik skrev:Det är nog "Normal Tills Vidare som" åsyftas.
tror jag, alltså ett lite skämtsamt sätt att säga
att man inte är "bokstavsberikad"(ännu) ,för
att låna ett bra ord av alfapetsmamma.

/Erik

Edit: Där var jag visst lite för sent ute!

Snyggt försök! Särskilt att du talade om nåt jag säger strax efter att jag sagt det, utan att veta det.

Haha ja det blev en viss icke avsedd humoristisk
effekt där..

Jag tror mig vara normal i väldigt många avseenden, utom kanske hjärnans kabeldragning och allt som kommer därav. Och jag tror nog att de flesta som känner mig håller med om den uppfattningen. Oavsett diagnoser, sjukdomar eller parasiter, är jag således snarare Normal Också Framgent.

NOF!

Lakrits skrev:Jag tror mig vara normal i väldigt många avseenden, utom kanske hjärnans kabeldragning och allt som kommer därav. Och jag tror nog att de flesta som känner mig håller med om den uppfattningen. Oavsett diagnoser, sjukdomar eller parasiter, är jag således snarare Normal Också Framgent.

Det får mig att tänka på min tioåring som efter ett utredningstillfälle (fast då var hon nio iofs) sa "Jag är trött på tanter som ska rota i min hjärna! Det är inget FEL på min hjärna, den är bara speciell!"

alfapetsmamma skrev:"Jag är trött på tanter som ska rota i min hjärna! Det är inget FEL på min hjärna, den är bara speciell!"

Det var det klokaste jag har hört på mycket, mycket länge. Hälsa din numera tioåriga dotter det från mig.

Lakrits skrev:

alfapetsmamma skrev:"Jag är trött på tanter som ska rota i min hjärna! Det är inget FEL på min hjärna, den är bara speciell!"

Det var det klokaste jag har hört på mycket, mycket länge. Hälsa din numera tioåriga dotter det från mig.

Ja, hon är mycket klok, mycket rolig, mycket söt och mycket mattsam. Duracellkanin med extra allt har jag kallat henne ibland. Fast det vill hon inte kallas. Gurkblomma kan jag gärna få säga däremot. Är faktiskt väldigt stolt över mina båda ätteläggar (den andra går inte av för hackor hon heller, så väl på gott som på ont...).

Jag myntade för övrigt ett uttryck idag när vi snackade skit på Andet-lägret, mest kanske en vinkling till på tankeexperimentet att vi var flest och "neurotypiskt syndrom" var avvikelsen.... "Neurotypiska drag UNS"

Jag känner mig också ignorerad ibland, men jag vet samtidigt att det är svårt att avgöra om man verkligen får färre svar än andra eller om det bara känns så.

Det är ju inte så att jag sitter och räknar hur många svar var och en får, vilket i princip skulle krävas för att veta med säkerhet. Det finns dock fall där jag har skrivit ett flertal kommentarer i följd till en viss person, i olika trådar och angående olika saker, och inte fått en enda kommentar tillbaka, och då kan man ju undra om åtminstone den personen har något emot en. Vilket iofs inte vore hela världen i så fall (såvida det inte är någon man verkligen tycker om), för så är det ju för alla att man tycker bättre om vissa än andra, och kanske rent av undviker somliga.

Sedan är det nog så att man faktiskt får färre svar i början. Det är för många lättare att säga saker till personer som man har pratat med tidigare, det känns mer tryggt på något sätt, och det blir lätt att man är lite avvaktande mot nykomlingar. Så det gäller att som nykomling tänka på sig själv lite som ett ostoppbart tåg och bara köra på utan att tveka, så får man uppmärksamhet förr eller senare.

Det beror kanske på att man måste sticka ut eller komma med ett exceptionellt välskrivet inlägg för att få en betydelsefull och massiv respons. Fast det beror nog på hur man värderar orden och personerna som använder orden. För att kalla det "betydelsefull respons", menar jag.

Jag ser inte dessa medlemmar som mina vänner även om jag tycker om en del. Tycker om på det sättet att jag på något vis finner en viss värme i det som skrivs av dessa personer. Jag kan tänka mig in i scenarion där jag skulle uppskatta att vara omgiven av dessa personer. Men jag kan inte begära något annat än att få den respekt jag förtjänar. Jag vet att de flesta av dessa personer ställer upp när det verkligen gäller, trots att jag själv är ganska så dålig på det.

Det är jobbigt att involvera sig i massor av olika ämnen. Jag är för det mesta involverad i så mycket som jag själv tänker på. Det får man använda när man inte får den respons man förväntat, eller så får man helt enkelt lära sig att inte vara så förväntansfull. Jag har tränat upp mitt tålamod ganska så bra. En del skulle kanske kalla mig passiv för att jag har ett sådant tålamod. När jag var yngre hade jag ett väldigt kort tålamod, men då blev jag arg på mig själv och bestämde mig för att det är prioritet nummer ett i livet; att träna upp tålamodet.

Hur som helst är det många här som varit med ett tag. Många ämnen har diskuterats och det kan kännas som att man befinner sig i en "loop". "Loopar" är farliga för att man blir så sjukt trött i längden.

Nej, förlåt. Jag vet inte vad det är jag skriver. Jag har tänkt så mycket på sistone. Helt fast.

Tack för svaren^^ Jag ska försöka vara mig själv här. Men var berädda på att det tar ett tag.

Alien skrev:[text]

Men du kan väl iaf berätta vad du ska göra i Krakow. Studera el arbeta?

Jag antar att jag måste jobba förutom min planerade firma, så guide på Emalia är målet. Förutom det vill jag göra något får bättre socialskydd i Polen.

Meppe, skönt att du tar upp ämnet så att jag slipper känna mig ensam om det. Jag har inte varit här så länge men jag känner EXAKT samma sak som du beskriver i ditt inledande inlägg och har funderat på om jag skulle posta nåt om det eller inte men jag har inte kommit på nåt bra sätt att formulera mig på så jag har låtit bli.

Hela tiden känner jag mig osynlig på forumet nästan oavsett vad jag postar och jag måste säga att det här är det första forumet jag har kännt den känslan på. Men jag får hoppas att den känslan försvinner så småningom.

Lite jobbig bara att behöva noja om saker som att mina inlägg kanske inte är tillräckligt intressanta eller om det är nåt fel på mig så att folk ignorerar vad jag skriver bara.. Trots att jag ju förstår att det antagligen inte är så.

Altus skrev:
Sedan är det nog så att man faktiskt får färre svar i början. Det är för många lättare att säga saker till personer som man har pratat med tidigare, det känns mer tryggt på något sätt, och det blir lätt att man är lite avvaktande mot nykomlingar.

Precis. Även om en nykomling kan vara guld för forumet så småningom, så vet man ju inte. Nån som varit här ett tag och inte bara lurkat utan skrivit, den vet man ju mer om stilen på, om den brukar missförstå det man skriver eller svarar (så det blir tjafs, sånt man inte orkar med, om man inte tvärtom är ute efter att mucka förstås) och om den brukar svara i sin tur (man vill inte alltid riskera att säga nåt som kan vara känsligt för att mötas av tystnad i sin tur). Osv osv.

Så att man inte ger så mycket uppmärksamhet åt nyisar behöver inte vara med vilje, det kan vara att man inte uppmärksammat dem än, och så är rädd om sig, och rädd att hamna i nåt man inte kommer att orka hantera. (Vem vill mötas av uppbragta pm om vad fan man menat med X och Y, när man bara ville kolla om det hänt nåt här inne, ungefär...) Så tänker iaf jag ofta.

Meppe, jag blir förvånad att höra detta. Min bild av dig är att du är en ganska ny medlem som väldigt snabbt och på ett självklart sätt har tagit plats på forumet (i positiv bemärkelse). Jag hade snarare fått uppfattningen att du trivdes och kände dig hemma på forumet nästan från första stund. Jag tor inte jag är ensam om att ofta uppskatta dina inlägg.

Det är OMÖJLIGT att vara osynlig på ett forum där man skriver och postar.

r00t skrev:Meppe, skönt att du tar upp ämnet så att jag slipper känna mig ensam om det. Jag har inte varit här så länge men jag känner EXAKT samma sak som du beskriver i ditt inledande inlägg och har funderat på om jag skulle posta nåt om det eller inte men jag har inte kommit på nåt bra sätt att formulera mig på så jag har låtit bli.

Hela tiden känner jag mig osynlig på forumet nästan oavsett vad jag postar och jag måste säga att det här är det första forumet jag har kännt den känslan på. Men jag får hoppas att den känslan försvinner så småningom.

Lite jobbig bara att behöva noja om saker som att mina inlägg kanske inte är tillräckligt intressanta eller om det är nåt fel på mig så att folk ignorerar vad jag skriver bara.. Trots att jag ju förstår att det antagligen inte är så.

Så känner nog de flesta när de är nya på ett forum. Men som Altus säger har det ofta förklaringar som inte har med en själv att göra utan så enkla saker som att andra av gammal vana tilltalar medlemmar de redan känner och vant sig vid. Detta skulle ev kunna vara särskilt vanligt bland just aspergare?

Själv har jag i alla fall svårt att "ta in" allt som är nytt och behöver långsam tillvänjning och/eller att personen sticker ut ganska markant för att registrera sig på min mentala karta. Om många nya tillkommer under kort tid som alla som är tämligen anonyma och skriver väldigt korta, väldigt långa eller sådär lagom bra inlägg som inte sticker ut så kan det ta ett tag för mig att fatta vem som är vem. (Tror vi diskuterat detta flera gånger förut, prova att söka på tråden "ignorerad".)

Sen har jag trötthetsproblem, läser bara vissa trådar/inlägg och orkar helt enkelt inte hålla reda på vilka alla nya är och uppmärksamma varje inlägg om de inte är extra roliga, träffsakra eller irriterande. Om många skriver bra eller intressanta inlägg i samma tråd så finns ingen möjlighet att kommentera vartenda ett utan då väljer man ut något som man spontant känner för att kommentera.

Jag hängde en del i "förstör en önskan"-tråden när jag var ny, för där MÅSTE andra svara på ens inlägg för att tråden ska gå vidare.

Tycker faktiskt att det bidrog till en känsla av synlighet, och trots trådens lättsamhet kan man skriva rätt personliga saker om man vill, seriösa och djupa önskningar, om man inte har något emot att se dessa önskningar förstöras av sadistiska medforumister...

alfapetsmamma skrev:

Altus skrev:
Sedan är det nog så att man faktiskt får färre svar i början. Det är för många lättare att säga saker till personer som man har pratat med tidigare, det känns mer tryggt på något sätt, och det blir lätt att man är lite avvaktande mot nykomlingar.

Precis. Även om en nykomling kan vara guld för forumet så småningom, så vet man ju inte. Nån som varit här ett tag och inte bara lurkat utan skrivit, den vet man ju mer om stilen på, om den brukar missförstå det man skriver eller svarar (så det blir tjafs, sånt man inte orkar med, om man inte tvärtom är ute efter att mucka förstås) och om den brukar svara i sin tur (man vill inte alltid riskera att säga nåt som kan vara känsligt för att mötas av tystnad i sin tur). Osv osv.

Så att man inte ger så mycket uppmärksamhet åt nyisar behöver inte vara med vilje, det kan vara att man inte uppmärksammat dem än, och så är rädd om sig, och rädd att hamna i nåt man inte kommer att orka hantera. (Vem vill mötas av uppbragta pm om vad fan man menat med X och Y, när man bara ville kolla om det hänt nåt här inne, ungefär...) Så tänker iaf jag ofta.

Instämmer.

Altus skrev:

alfapetsmamma skrev:

Altus skrev:
Sedan är det nog så att man faktiskt får färre svar i början. Det är för många lättare att säga saker till personer som man har pratat med tidigare, det känns mer tryggt på något sätt, och det blir lätt att man är lite avvaktande mot nykomlingar.

Precis. Även om en nykomling kan vara guld för forumet så småningom, så vet man ju inte. Nån som varit här ett tag och inte bara lurkat utan skrivit, den vet man ju mer om stilen på, om den brukar missförstå det man skriver eller svarar (så det blir tjafs, sånt man inte orkar med, om man inte tvärtom är ute efter att mucka förstås) och om den brukar svara i sin tur (man vill inte alltid riskera att säga nåt som kan vara känsligt för att mötas av tystnad i sin tur). Osv osv.

Så att man inte ger så mycket uppmärksamhet åt nyisar behöver inte vara med vilje, det kan vara att man inte uppmärksammat dem än, och så är rädd om sig, och rädd att hamna i nåt man inte kommer att orka hantera. (Vem vill mötas av uppbragta pm om vad fan man menat med X och Y, när man bara ville kolla om det hänt nåt här inne, ungefär...) Så tänker iaf jag ofta.

Instämmer.

Och shit vad du skrämde mig med pm-et, innan jag greppade att det var skoj. Jag var liksom inte riktigt med, eller vaken, och ser bara första raden och hann tänka Vad har jag nu sagt? innan polletten ramlade ner. Tur jag inte är hjärtsvag, även om Metamina gör sitt bästa för att få mig att tro att det är nån vajsing åt hjärthållet till... :/

alfapetsmamma skrev:

Altus skrev:

alfapetsmamma skrev:[quote="Altus"]

Sedan är det nog så att man faktiskt får färre svar i början. Det är för många lättare att säga saker till personer som man har pratat med tidigare, det känns mer tryggt på något sätt, och det blir lätt att man är lite avvaktande mot nykomlingar.

Precis. Även om en nykomling kan vara guld för forumet så småningom, så vet man ju inte. Nån som varit här ett tag och inte bara lurkat utan skrivit, den vet man ju mer om stilen på, om den brukar missförstå det man skriver eller svarar (så det blir tjafs, sånt man inte orkar med, om man inte tvärtom är ute efter att mucka förstås) och om den brukar svara i sin tur (man vill inte alltid riskera att säga nåt som kan vara känsligt för att mötas av tystnad i sin tur). Osv osv.

Så att man inte ger så mycket uppmärksamhet åt nyisar behöver inte vara med vilje, det kan vara att man inte uppmärksammat dem än, och så är rädd om sig, och rädd att hamna i nåt man inte kommer att orka hantera. (Vem vill mötas av uppbragta pm om vad fan man menat med X och Y, när man bara ville kolla om det hänt nåt här inne, ungefär...) Så tänker iaf jag ofta.

Instämmer.

Och shit vad du skrämde mig med pm-et, innan jag greppade att det var skoj. Jag var liksom inte riktigt med, eller vaken, och ser bara första raden och hann tänka Vad har jag nu sagt? innan polletten ramlade ner. Tur jag inte är hjärtsvag, även om Metamina gör sitt bästa för att få mig att tro att det är nån vajsing åt hjärthållet till... :/

[/quote]

Haha, okej. Ledsen.

Edit: Kan tillägga att när jag inte fick något svar så höll jag nästan på att skriva ett pm till för att förklara, för jag började bli orolig. Det vore just en ironisk sak att bli ovänner över -- ett missförstånd angående ett skämt angående risken att man blir ovänner över ett missförstånd.

Mm.. tror oxo att det handlar mycket om att vara ny.

Kan man inte "ta för sig", så tar det tid innan man blir accepterad, eller vad man ska kalla sig. Jag menar inte det som värderande, utan mer som beskrivet ovan.

Det finns så många olika forum, ett jag är på, har t o m folk som ska välkomna de nya.

Själv började jag ju helt fantastiskt här med att nästan genast i en tråd bli tillsagd av admin.

Hoppas både Meppe och r00t finner sig tillrätta snart.

r00t skrev:Meppe, skönt att du tar upp ämnet så att jag slipper känna mig ensam om det. Jag har inte varit här så länge men jag känner EXAKT samma sak som du beskriver i ditt inledande inlägg och har funderat på om jag skulle posta nåt om det eller inte men jag har inte kommit på nåt bra sätt att formulera mig på så jag har låtit bli.

Hela tiden känner jag mig osynlig på forumet nästan oavsett vad jag postar och jag måste säga att det här är det första forumet jag har kännt den känslan på. Men jag får hoppas att den känslan försvinner så småningom.

Lite jobbig bara att behöva noja om saker som att mina inlägg kanske inte är tillräckligt intressanta eller om det är nåt fel på mig så att folk ignorerar vad jag skriver bara.. Trots att jag ju förstår att det antagligen inte är så.

????

Så olika man kan uppleva saker!

Efter ditt presentationsinlägg av det föredömliga slaget hoppades jag på flera intressanta inlägg från din sida och inser att jag troligen har missat de trådar du har skrivit i!

- Sånt kan också göra att man känner sej osynliggjord trots att det är helt oavsiktligt!

Jag har _inte_ läst alla svar (du har fått) i den här tråden.
(Men) en liiiten `reflektion`även från mig.
... Här finns människor av alla de slag...
med det menat, med alla slags `personligheter`
_oavsett_ AS etc. eller inte.
(Jag höjer hellre än sänker... men förvånas _inte_ över
att vissa/andra dissar och sänker _gärna_ och hellre än höjer...)

Jag vill inte ha några kommentarer på detta.
Då jag inte alls önskar gå i svaromål.
Så sofistikerat kan jag inte uttrycka mig. (isf får det bli verbalt )
Däremot,tycker jag (och passar på att säga det nu) att många av er skriver o formulerar er
fantastiskt bra här på forumet. Ibland t o m ruggigt bra!

Tack för ordet!

Altus skrev:

alfapetsmamma skrev:

Altus skrev:[quote="alfapetsmamma"][quote="Altus"]

Sedan är det nog så att man faktiskt får färre svar i början. Det är för många lättare att säga saker till personer som man har pratat med tidigare, det känns mer tryggt på något sätt, och det blir lätt att man är lite avvaktande mot nykomlingar.

Precis. Även om en nykomling kan vara guld för forumet så småningom, så vet man ju inte. Nån som varit här ett tag och inte bara lurkat utan skrivit, den vet man ju mer om stilen på, om den brukar missförstå det man skriver eller svarar (så det blir tjafs, sånt man inte orkar med, om man inte tvärtom är ute efter att mucka förstås) och om den brukar svara i sin tur (man vill inte alltid riskera att säga nåt som kan vara känsligt för att mötas av tystnad i sin tur). Osv osv.

Så att man inte ger så mycket uppmärksamhet åt nyisar behöver inte vara med vilje, det kan vara att man inte uppmärksammat dem än, och så är rädd om sig, och rädd att hamna i nåt man inte kommer att orka hantera. (Vem vill mötas av uppbragta pm om vad fan man menat med X och Y, när man bara ville kolla om det hänt nåt här inne, ungefär...) Så tänker iaf jag ofta.

Instämmer.

Och shit vad du skrämde mig med pm-et, innan jag greppade att det var skoj. Jag var liksom inte riktigt med, eller vaken, och ser bara första raden och hann tänka Vad har jag nu sagt? innan polletten ramlade ner. Tur jag inte är hjärtsvag, även om Metamina gör sitt bästa för att få mig att tro att det är nån vajsing åt hjärthållet till... :/

[/quote]

Haha, okej. Ledsen.

Edit: Kan tillägga att när jag inte fick något svar så höll jag nästan på att skriva ett pm till för att förklara, för jag började bli orolig. Det vore just en ironisk sak att bli ovänner över -- ett missförstånd angående ett skämt angående risken att man blir ovänner över ett missförstånd.[/quote]

Jag tänkte svara men så kom det upp nåt annat, som jag inte minns nu, och så är det ofta, även med inlägg som jag tänkt att ge nån respons på. Det är ofta akuta (i bemärkelsen bråttom, om än inte farligt) saker här hemma, i och med att jag har andra att ansvara för också och det händer mycket kring dem.