Meditativa övningar kan förändra oro, förvirring eller stress hos människor. Själv praktiserar jag zen(buddhistisk)-meditation. Det är ett sätt att inte "hålla kvar" tankar utan låta dessa lugn passera som molnen på himlen. Delta inte i deras rörelser utan iaktta dem endast. Det handlar om att få en mening, ett mål i sin tillvaro. Den tillvaro man lever. Men samtidigt inse att detta ögonblick är det enda mål man kan ha egentligen, djupast sett. Modet att se verkligheten som den är, istället för att fly verkligheten agera, och söka göra något åt den. Buddha var kanske själv var en "aspie" förresten som mediterade i ensamhet så länge?

En som skrivit om liknande saker är ju Chris Mitchell i boken "Asperger`s syndrome and mindfulness". I denna beskriver han sina egna erfarenheter av att ha aspergers och de fördelar han ser med meditation...

Hur kommer man igång?

Vet du nån bra bok på svenska?

Det låter jätteintressant, Leffe! Du får gärna berätta mer om hur du gör så kan vi andra också prova.

barracuber skrev:Hur kommer man igång?

Vet du nån bra bok på svenska?

Jag tror följande böcker är mycket mindfulness inspirerade:
Anna Kåver - Att leva ett liv, inte vinna ett krig
Åsa Nilsonne - Vem är det som bestämmer i ditt liv?

Så kallade "tredje vågens KBT" är mycket inspirerade av buddhism och meditativa tekniker och ovannämnda författare har mycket av det perspektivet. Nu är det inte ren meditation de skriver om utan olika tekniker att integrera i vardagen.

Jag har provat en del av det som står i böckerna jag nämnde och funnit det nyttigt.
För övrigt tränar jag yoga med meditativ inriktining (vintertid) 1 gång i veckan och försöker integrera mindfulness- & acceptansperspektivet i mitt liv i den mån jag kan. Som ett förhållningssätt. Inga krav, men jag jobbar på med det i min takt.

Inväntar med spänning Leffes svar och bokförslag

TheBoxSaysNo skrev:Jag tror följande böcker är mycket mindfulness inspirerade:
Anna Kåver - Att leva ett liv, inte vinna ett krig

Bullshit. Om jag lade ner Sun Tzu till förmån för ngn slapp 'njuta av livet'-filosofi vore det direkt förödande.

TheBoxSaysNo skrev:

barracuber skrev:Hur kommer man igång?

Vet du nån bra bok på svenska?

Jag tror följande böcker är mycket mindfulness inspirerade:
Anna Kåver - Att leva ett liv, inte vinna ett krig
Åsa Nilsonne - Vem är det som bestämmer i ditt liv?

Jag har också för mig det. Jag har läst både men det vara flera år sedan så jag har glömt det mesta av innehållet. Just nu läser jag faktiskt en bok som de två skrivit ihop. Boken heter Tillsammans - om medkänsla och bekräftelse. Den verkar bra.

De verkar bra båda två.

KrigarSjäl skrev:

TheBoxSaysNo skrev:Jag tror följande böcker är mycket mindfulness inspirerade:
Anna Kåver - Att leva ett liv, inte vinna ett krig

Bullshit. Om jag lade ner Sun Tzu till förmån för ngn slapp 'njuta av livet'-filosofi vore det direkt förödande.

Det handlar inte om "njuta av livet", Krigarn.
Läs gärna innan du förkastar boken.

sommar skrev:Jag har också för mig det. Jag har läst både men det vara flera år sedan så jag har glömt det mesta av innehållet. Just nu läser jag faktiskt en bok som de två skrivit ihop. Boken heter Tillsammans - om medkänsla och bekräftelse. Den verkar bra.

De verkar bra båda två.

Just det! Tillsammans. Vilket bra förslag. Absolut läsvärt. Jag tycker om bägge författare. Vettiga kvinnor. Nilsonne har förresten en blogg som hon skriver lite intressant i då och då.

TheBoxSaysNo skrev:

KrigarSjäl skrev:

TheBoxSaysNo skrev:Jag tror följande böcker är mycket mindfulness inspirerade:
Anna Kåver - Att leva ett liv, inte vinna ett krig

De verkar bra båda två.

Just det! Tillsammans. Vilket bra förslag. Absolut läsvärt. Jag tycker om bägge författare. Vettiga kvinnor. Nilsonne har förresten en blogg som hon skriver lite intressant i då och då.

Aha, tack. Visste inte att Nilsonne har en blogg. Den ska jag nog leta upp.

TheBoxSaysNo skrev:

KrigarSjäl skrev:

TheBoxSaysNo skrev:Jag tror följande böcker är mycket mindfulness inspirerade:
Anna Kåver - Att leva ett liv, inte vinna ett krig

Bullshit. Om jag lade ner Sun Tzu till förmån för ngn slapp 'njuta av livet'-filosofi vore det direkt förödande.

Det handlar inte om "njuta av livet", Krigarn.
Läs gärna innan du förkastar boken.

Så vad handlar den om? Titeln brukar ju vilja avspegla innehållet.

KrigarSjäl skrev:Så vad handlar den om? Titeln brukar ju vilja avspegla innehållet.

Det gör det i viss mån beroende på hur man tolkar det. Jag tolkar inte alls "att leva ett liv" som att lägga sig ner och njuta av livet...

Det är tvärtom. Det handlar om att lära sig möta livets motgångar genom att acceptera att så är läget just nu och försöka hitta konstruktiva lösningar istället för att hamna i panik och hat för livet och sig själv som knappast är konstruktiva. Att ta tag i sina jobbiga tankar och känslor istället för att försöka få bort dem.

Såklart är inte boken något universalmedel för alla. Vissa kan ha nytta av det som står där. Andra behöver det inte alls, eftersom de redan har ett effektivt förhållningssätt till livet.
Jag tänker att det riktar sig främst till personer med ångest, depressioner, perfektionism och andra personlighetsdrag som ställer tilldet... och till dem som kämpar hela tiden mot sig själv. De som har svårt att ta tag i sin verklighet och försöker bara fly kortsiktigt på olika sätt.

Här kan du läsa lite om boken:
http://www.nok.se/nok/allmanlitteratur/ ... 127026827/

En fråga gällande meditation. Kan det vara så att meditation helt enkelt är en omöjlighet för vissa personer? Att man bara inte kan?

Tänker nu om något sådant poängterats i sammanhanget någonstans.

tahlia skrev:En fråga gällande meditation. Kan det vara så att meditation helt enkelt är en omöjlighet för vissa personer? Att man bara inte kan?

Tänker nu om något sådant poängterats i sammanhanget någonstans.

Kort svar (är på resa):

Så är det säkert. Läser just en mkt bra engelsk bok om en särskild form av buddistisk meditation, men den avfärdar även en del myter som finns om meditation i allmänhet.

Enligt boken kräver meditation mod, engagemang och tid och tar flera år att lära sig.

tahlia skrev:En fråga gällande meditation. Kan det vara så att meditation helt enkelt är en omöjlighet för vissa personer? Att man bara inte kan?

Tänker nu om något sådant poängterats i sammanhanget någonstans.

Jag tror det är så. Jag har aldrig försökt fullt ut men jag blir snabbt rastlös och har mycket svårt för att koppla av på kommando och har inte motivationen, engagemanget och tålamodet som krävs för att lära sig det. Jag gillar hellre att slappa framför Tv:n, läsa en bra bok , vara vid havet eller möjligen i skogen med eller utan sällskap. Det kan funka.

Däremot gillar jag att läsa böcker om det och tar till mig det jag kan och vill naturligtvis precis som alla andra. Det som fastnat kan sedan bidra till att jag tänker i nya banor, vilket ofta är positivt.

TheBoxSaysNo skrev:

KrigarSjäl skrev:Så vad handlar den om? Titeln brukar ju vilja avspegla innehållet.

Det gör det i viss mån beroende på hur man tolkar det. Jag tolkar inte alls "att leva ett liv" som att lägga sig ner och njuta av livet...

Det är tvärtom. Det handlar om att lära sig möta livets motgångar genom att acceptera att så är läget just nu och försöka hitta konstruktiva lösningar istället för att hamna i panik och hat för livet och sig själv som knappast är konstruktiva. Att ta tag i sina jobbiga tankar och känslor istället för att försöka få bort dem.

Såklart är inte boken något universalmedel för alla. Vissa kan ha nytta av det som står där. Andra behöver det inte alls, eftersom de redan har ett effektivt förhållningssätt till livet.
Jag tänker att det riktar sig främst till personer med ångest, depressioner, perfektionism och andra personlighetsdrag som ställer tilldet... och till dem som kämpar hela tiden mot sig själv. De som har svårt att ta tag i sin verklighet och försöker bara fly kortsiktigt på olika sätt.

Här kan du läsa lite om boken:
http://www.nok.se/nok/allmanlitteratur/ ... 127026827/

Med andra ord handlar det om att vara likgiltig till motgångar och lösa dessa istället för att älta och/eller lösa dessa?

tänkte tipsa om en sak:
Ok jag är skiitdålig på meditation (försöker varje morgon, jag klarar det i kanske 3-4 minuter sen så blir jag rastlös eller märker att jag tänkt aktivt på nått ett tag utan att jag märkt det (ok låter knasigt men det är det bästa sätett jag kan förklara det på) men förhoppningsvis ger övning färdighet (av vägledning av en cd skiva har jag dock klarat 30-40 minuter)

men för att börja brukar jag köra en meditation vi gör på karaten (vi mediterar före och efter varje pass om inte vi är sena)
Jag föreställer mig att mitt huvud är som ett handfat med proppen i och "vattnet" är tankarna som rusaromkring i huvudet. och sen drar jag helt enkelt ut proppen, ser hur tankarna virvlar (som vatten när man drar ut proppen) och rinner ner och då har jag tömt huvudet och jag kan koncentrera mig på andningen. väldigt lätt sätt att tömma huvudet på, om ni nu förstår min konstiga förklaring

Jag mediterar varje morgon på dass. Brukar bli några minuter.

Tack för tipsen Leffe och andra i tråden. Jag tror oxå på meditation som en fungerande väg till balans i tillvaron.

Thalia, kan man fastna i medvetandet framför en ljuslåga eller en eld i en öppen brasa eller av synen av öppet vatten så kan man oxå meditera. Men om de finns de som inte kan meditera skulle vara intressant att få höra.

Jag har hört följande liknelser om meditation som jag tycker är bra. Om man tänker sig sina tankar som små hundvalpar som springer omkring och kissar på golvet emellanåt så är meditation nåt som får valparna (tankarna) att uppföra sig som man vill. Att man behöver skola sina tankar och civiliceras där likväl som på kunskapsbasis.

Det andra är att tankar är som en båt som flyter på vattnet och emellanåt glider båten iväg på vattnet men ankaret (meditationen) tar båten tillbax.

Vet ni om att meditation inte handlar om att kontrollera sina tankar utan att det handlar om att få tiden/platsen mellan två tankar att bli längre, att kontrollera platsen som finns mellan 2 tankar. Meditera är att befinna sig i nuet utan att tänka, att bara finnas. Poängen med det är att när man sen 'kommer tillbax' så är tankekanonen stillad och man kan fungera bättre utan att dras lika mycket till det som varit eller skall bli. Nuet och lugn helt enkelt. Med övning skall man aldrig behöva bli ett offer för onödig stress igen. Inledningsvis så kommer tankar fast man försöker låta bli men istället för att bli besviken, arg eller upprörd så konstaterar man bara stilla i sitt sinne att tanken kom och låter den sakta passera/ försvinna ur medvetandet.

För att få stillhet i sinnet kan man göra på olika vis men att fokusera på andningen är min favorit. Djupa lugna andetag in och ut och ingenting annat. Att upprepa ett mantra eller fokusera på ett föremål är vanliga metoder oxå. Jag är nybörjare men tror mycket på det här.

mediterar....eller sitter helt enkelt i zazen som det heter på japanska. I lotusställningen, fulllotus till och med korslagda ben och händerna, tummarna mot varandra. Alldeles nyss en halvtimme, det bör man göra per dag, minst. Då kan man ibland uppleva denna ro...denna djupa vila i att endast iaktta det som sker. Är det omöjligt...eller bara möjligt för vissa? Kanske är det en kamp också att verkligen sitta, istället för att prioritera något annat. Egenligen vet jag ingenting, (ännu i alla fall) om tredje vågens KBT , mindfulness eller nåt sånt. Metoden med meditation i lotusställning är ju minst 2500 år, men, men verkar fortfarande fungera. Jag har lärt mig genom en liten grupp andra meditatörer. Men en boktips på svenska kan kanske vara "Mer människa" av Hans Hof som jag läste för länge sedan om just den meditation jag praktiserar...

Intressant diskussion

Hmm...jag skulle kalla meditation för att vara "ett med alltet/tingen/intet". Stunder av lycka eller närvaro. Det kan ske egentligen när som helst, medvetet eller omedvetet. Vilket ger svar på frågan om alla kan meditera. Alla har något som ger fullständig ro i sinnet, musik, en skogspromenad, leka med hunden, läsa...när man på något sätt "smälter ihop" med det man för tillfället gör. Som om fingrarna sitter fast i tangentbordet, man själv och datorn är ett, exempelvis.

För vissa krävs det dock träning, andra har det inbyggt i sig. Jag personligen tycker också att bara tänka på andningen är ett bra sätt. I början blev jag rädd eftersom tankarna flödar fritt, lite som att drömma i vaket tillstånd. Nu kan jag istället för att sitta/ligga och meditera, gå ut en dag och njuta av här och nu, känna lyckan av att finnas till.