Asperger o skolgympa, vad tyckte ni om idrotten? Omröstning

av JJ » 2007-07-07 16:27:39

Idrotten tyckte jag ganska bra om i skolan.

I lagsporter tillhörde jag varken dem som valdes först eller allra sist.
Samarbete / lagsport är kul, så länge laget inte består av egon, som antingen behåller bollen för sig själva, eller endast passar sina kompisar, fastän andra inom laget stått bättre placerade och nästan omarkerade.

Basket är nog den lagsporten jag hade lättast för, då det inte går riktigt så snabbt som i t.ex. innebandy och iaf jag fick tid på mig att hålla reda på vart lagkamrater befann sig på planen.

av **Jossan** » 2007-07-08 18:12:07

JJ skrev:Samarbete / lagsport är kul

Du va' inte mycket till aspergare du....

av **Moggy** » 2007-07-08 18:16:59

lar66 skrev:
Blev sedan ännu mindre populär i nian efter att ha smashat en volleyboll i ansiktet på någon!

Haha. Själv sparkade jag en fotboll i ansiktet på en kille så att han började blöda näsblod.

av **Pemer** » 2007-07-08 18:19:55

3 oktober 1984!

Då gjorde jag ett mål när vi spelade fotboll. Dessutom var det en röd plastkon som var målet, göra mål innebar att få omkull den, och det lyckades jag på något outgrundligt vis med! :lol:

Det var första hösten på gymnasiet, kan tilläggas.

av **Thunderchild** » 2007-07-08 21:10:37

lar66 skrev:Balans, styrka och snabbhet var mina starka sidor, särskilt överlägsen i skepssbrott. Men det kan man ju (inte heller) kalla lagsport...

Kul att jag inte är helt ensam om att uppfatta mig som synnerligen kapabel inom vissa fysiska områden.

Jag har fått flera indikationer från min Mor att jag var extremt klumpig när jag var liten och jag minns själv att jag hade problem med koordinationen när jag skulle springa upp i sexårsåldern.

Jag tror att jag då tvingades kompensera min klumpighet med en medveten kroppskontroll och det gjorde att jag sedan kunde briljera punktvis inom det fysiska.

Innan ryggen rasade och alla muskler i kroppen började stelna var jag extremt rörlig och smidig. När jag började i en nybörjargrupp på en karateklubb som 17-åring var det bara ledarna med de högsta bältena som överglänsde mig fysiskt vad gällde smidighet.

Tyvärr ingick fightingträning och jag tyckte det var väldigt obehagligt att bli slagen och sparkad i ansiktet och kunde för mitt liv inte tänka mig att utsätta någon annan för det även om jag var rätt överlägsen när det gällde att få iväg en snygg "mavashi" i huvudhöjd..

av **Pan S** » 2007-07-09 8:45:59

Skolgymnastiken var stimulerande under låg- och mellanstadiet, men efter det övergick ämnet till att bli rätt och slätt tråkigt. Inte påfrestande, för jag har aldrig haft problem med min motorik, men oerhört trist som sagt. Kanske för att gymnastiklärar(e/oider) tenderar att vara ett snäpp mer retarderade än den resterande lärarkåren, vad vet jag. Kanske för att det hör till min otur att få gymnastiklärare med machoattityd och böjelse för färgen lila eller en hurtig svensk-idrott-läraroid (varning för framtida generationer: kombinera för f*n inte svenska och idrott - aldrig, aldrig, aldrig någonsin).

Fö tål(de) jag inte idrottslärare som med svettiga händer skulle greppa tag om ens extremiteter för att nästan genom våld visa hur en specifik rörelse regelrätt utfördes. Och danslektionerna framtvingade mycket olustiga tankeförlopp - befinner jag mig verkligen i ett modernt Sverige i denna stund? Är vi nu inget annat än marionetter för läraroidens sjukliga transitionshandikapp (tecken: akuta nostalgibehov; voyeurism i en icke-sexuell mening)?

Utöver detta så fanns det ju distinkta grupperingar inom klassen, framförallt i högstadiet. Sportfånar lallades det med hjärtligt och beröm åtföljdes tätt av manliga ryggdunkningar, både av läraroiden och mellan individerna själva i denna homogena grupp. Läraroiden var den som uppförde en hierarki till att börja med och de som behärskade ämnet prioriterades starkt över de med sämre motorik eller lägre motivation. Ett fåtal exemplariska individer fastställdes på dag 1 eller kanske dag 2, som snart fick ge utspel åt en dold, undermedveten elitism, eller rentav en eugenik.

Av allt detta kommer att jag förvägrar dessa människor tituleringen "lärare". De är och var någonting helt annat.

av **nassepuh** » 2007-07-09 10:20:00

Pan skrev:Fö tål(de) jag inte idrottslärare som med svettiga händer skulle greppa tag om ens extremiteter för att nästan genom våld visa hur en specifik rörelse regelrätt utfördes. Och danslektionerna framtvingade mycket olustiga tankeförlopp - befinner jag mig verkligen i ett modernt Sverige i denna stund? Är vi nu inget annat än marionetter för läraroidens sjukliga transitionshandikapp (tecken: akuta nostalgibehov; voyeurism i en icke-sexuell mening)?

Vår lärare tvingade oss att dansa square-dance. Älskade den av helt fel skäl antar jag.

Ett uberknaggligt och genomsvengelskt "doooosidooo" följt av ett hysteriskt (feltajmat) asflabb är det jag minns bäst.

"Taakeyåååpaatnääleftrajtfott..."

"Hött. Häääffftteeightfåååt!"

"Dooosidooo..."

"Svengjapatnärajttothäläft!"

"Dooosidooo..."

Gudarna måste ju bara vara tokiga. :cool:

av **Pemer** » 2007-07-09 11:33:37

Squaredance kommer jag kanske försöka ge mig på framöver. Har just... hmmm.... *lärt känna* någon som har pysslat med det förr...

av **Savanten Svante** » 2007-07-09 11:37:06

Fotboll e grejer. Ingen har någonsin lärt mig reglerna, eftersom det är något alla grabbar kan ändå.

Så .. på fotbollen i skolan så sparkade man iväg bollen så fort man kunde när den kom i närheten, så man skulle slippa den.

Vald sist? Vemdå? Jag?

av **sugrövmanövern** » 2007-07-09 12:08:32

Pan Stranou skrev:Läraroiden var den som uppförde en hierarki till att börja med och de som behärskade ämnet prioriterades starkt över de med sämre motorik eller lägre motivation. Ett fåtal exemplariska individer fastställdes på dag 1 eller kanske dag 2, som snart fick ge utspel åt en dold, undermedveten elitism, eller rentav en eugenik.

Av allt detta kommer att jag förvägrar dessa människor tituleringen "lärare". De är och var någonting helt annat.

Min gympalärarinna i högstadiet försökte förgäves få mig att tycka om gympan, tjatade alltid om att någon sport måste jag ju tycka om???
Det fanns inte i hennes världsbild att man kunde känna avsky och obehag inför detta fina ämne som hon brann så för.

Jag fick ändock medelbetyg, men som avgångbetyg i årskurs 9 gav hon mig en 1:a med motivationen att hon ville skrämma mig lite till att engagera mig mer i skolgymnastiken :shock:

. Hon förstod ju inte att jag redan var skrämd till fördärv av att delta i den.

Något år senare träffade jag fanskapet på en finlandsfärja, varpå hon kläckte ur sig frågan; Har du hittat någon sport du gillar?
Hade god lust att ta med henne ut på däck för ett samtal utanför räcket :twisted:

. Jag kunde ju ha dragit en liten vit lögn, så hon fick dö lycklig; Vattensporter är kul, speciellt dykning, *knuffar i läraren*, simma nu ditt jäkla kadaver :evil: .

av **walkyrian** » 2007-07-09 12:28:42

När man läser om allas upplevelser från skolgymnastiken, ställer man sig frågan: hur fungerar då skolgymnastiken idag. Jag läste till lärare ett tag då jag fått för mig att jag faktiskt skulle kunna jobba som lärare. Det projektet har totalt kraschlandat...(har gjort färdigt alla teoretiska kurser men inte praktiken... jag tycker inte om klassrumssituationen, den skrämmer mig) :x icon

Jag var ute på praktik och eftersom jag läste till lärare för låg-mellanstadiet så fick jag hjälpa till på gymnastiklektionerna oxå fastän mina huvudämnen var matte och naturvetenskapliga ämnen. Det pratades om barn med diagnoser som inte kunde vara med på alla aktiviteter alla gånger och det skulle tas hänsyn till det ena och det andra. Det var inte alls som när man själv var liten. Nu fungerar det kanske inte lika bra på alla skolor.. men har det blivit bättre. Folk måste ju lära sig av sina misstag. :?:

av JJ » 2007-07-09 15:35:29

Jossan skrev:
JJ skrev:Samarbete / lagsport är kul

Du va' inte mycket till aspergare du....

Jodå, men jag har skapligt bra motorik och klarar grupparbeten m.m.
Man får va beredd på att kompromissa och att man itne alltid kan få sin vilja fram.

av **Moggy** » 2007-07-09 16:55:41

Pemer skrev:Squaredance kommer jag kanske försöka ge mig på framöver. Har just... hmmm.... *lärt känna* någon som har pysslat med det förr...

Grattis isf om det betyder vad jag tror det gör.

av **weasley** » 2007-07-09 18:21:45

jag avskydde skolidrotten. har skrivit det nånstans här på forumet redan minns jag.

klarar inte bollsporter för jag har vänsterdominant öga, men är högerhänt och högerfotad så när saker kommer för nära har jag svårt att bedöma avstånd. badminton är den bästa bollsporten för "bollen" är så liten och lätt att den inte gör så ont när man får den på sej. jag är förvisso lika värdelös på det som på alla andra bollsporter, men den gör som sagt inte ont åtminstone.

simma däremot! det kunde jag från jag var fyra ungefär, har alltid älskat vatten. tror inte jag haft motoriska problem, för jag har alltid haft lätt att känna hur jag har kroppen i vattnet.

tyvärr var det nästan ingen annan som gillade att simma. så vi hade simning jättesällan. volleyboll och basket var extremt populära sporter. vafaaaan!

av **lar66** » 2007-07-09 18:46:39

Thunderchild skrev:Kul att jag inte är helt ensam om att uppfatta mig som synnerligen kapabel inom vissa fysiska områden. Jag har fått flera indikationer från min Mor att jag var extremt klumpig när jag var liten och jag minns själv att jag hade problem med koordinationen när jag skulle springa upp i sexårsåldern. Jag tror att jag då tvingades kompensera min klumpighet med en medveten kroppskontroll och det gjorde att jag sedan kunde briljera punktvis inom det fysiska.

Ja, det gäller att behålla fokus, särskilt med kaffe i handen/på bordet. Brukar lååångsamt flytta handen mot koppen under möten, för inte råka krocka med den...

Jag har alltid haft det lättare med mer "brutala" rörelser, som att åka slalom i puckelpist och träna judo. Däremot har jag problem med att gå med en (ganska full) kaffekopp, armen verkar inte sitta fast ordentligt ;-)

Brukar dock gå bra om jag stirrar på koppen hela tiden och går i ca 0.3 m/sek.

Ibland skrämmer jag även vettet ur folk bakom mig på stan, när jag plötsligt minns något kvarglömt, och tvärvänder :lol:

på 2/10 sek! Ser ut ungefär som en helvändning i karate när man går "Kata". Gick nybörjarkurs i karate, men slutade dels pga gruppövningarna (klarade inte att härma gångschemat) och är ruskigt stel/kort i lederna. Klarar kanske spagaten efter 30 års stretchning...

av **Savanten Svante** » 2007-07-09 19:08:21

Kan inte nån hitta "dikten" om skolgympa i Lasse Åbergs "två lösa boy och en rekordmagasinet"?

Försökte idag, men den är stulen från mitt lokala bibliotek!

"Du hetsar mig till att bli sporthatare!"

av **mitzerl** » 2007-07-09 20:46:02

Jag älskar squaredans, har nog funderat på att börja igen nån gång.

Skrattade gott åt Nassepuhs inlägg, det enda call som var rätt var "dooosidooo" (fast det skrivs egentligen "dosado"). :lol:

Övriga call som finns är bl a: right and left grand, weave the ring, pass the ocean, allemand left, swing thru, grand square, star thru, spin the top, walk & dodge, wheel & deal.

Saxat från wikipedia:
Fyra par (åtta personer) bildar en så kallad square (engelska för fyrkant), vilken är den grundformation som dansen utgår ifrån. Dansen leds av en "caller" som kontinuerligt instruerar dansarna vilka enskilda dansturer som ska utföras, genom att sjunga ut namnet på dessa till musik (se också nedan). Alla enskilda turer (call) är i förväg inövade under squaredancekurser och följer en internationell standard.

Callerns uppgift är att sätta ihop de enskilda callen (dansturerna) till intressanta koreografiska mönster. Detta innebär att dansarna aldrig i förväg vet hur dansen kommer att se ut. De många turerna erbjuder enorma variationsmöjligheter och ingen dansomgång är den andra lik. I modern squaredans är det mycket viktigt att alla är uppmärksamma och samarbetar för att dansgruppen ska lyckas, vilket bidrar till att göra squaredans utmanande och rolig.

Varje dansomgång (även kallad tip) består av två delar - hash call eller "hoedown" och singing call. Den första delen är upplagd så att man alltid behåller sin danspartner under dansens gång. Denna del är ofta mer utmanande och dansas vanligtvis till instrumental musik där callern instruerar mer genom att prata eller rappa än att sjunga till musiken. Under den andra delen sjunger callern istället och namnen på turerna vävs samman med sångtexten. Nu kommer också damerna kontinuerligt att byta platser med varandra så att de får dansa med alla herrarna i gruppen. Squaredans dansas till de flesta musikgenrer (oftast pop/rock, disco, country, schlagers) och vanligtvis är det en blandning mellan ny och gammal musik.

av **md2perpe** » 2007-07-09 21:55:49

Prövade på square-dance en gång som barn. Jag gillade det och tror att jag skulle klara av det bättre än vanlig dans. Då behöver jag bara koncentrera mig på att följa instruktionerna och slipper försöka använda fantasin för att välja nästa steg, vilket har varit ett problem i pardans.

av **nassepuh** » 2007-07-10 0:04:31

mitzerl skrev:Jag älskar squaredans, har nog funderat på att börja igen nån gång.

Svårköpt underhållning ju.

Övriga call som finns är bl a: right and left grand, weave the ring, pass the ocean, allemand left, swing thru, grand square, star thru, spin the top, walk & dodge, wheel & deal.

Ja...

Haftänläftgrääänd - viiivdeering - pässdeåtjåån - allämäändläft!

Dooosiidooo...

Låter välbekant.

av **Pemer** » 2007-07-10 0:16:56

Som sagt, det där verkar kul...

av **Eyesonly** » 2007-07-24 21:58:58

Gällande skolgympa så finns en artikel om det i aftonbladed och dagens nyheter. Där vill några sportfånar att det ska vara mer gympa. Jag länkar till mitt blogginlägg om det där det finns länkar till artikeln, ett svar skrivet av en läkare samt en länk till den här tråden då den ger ett bra skäl till varför mer gympa kanske inte hjälper.

Ni får ursäkta om det här har tagits upp tidigare. Jag har inte varit inne på länge men hade den här tråden öppen. Ska väl sätta mig och läsa någon dag.

av **KrigarSjäl** » 2007-07-24 22:12:46

Ser inget fel med mer skolgympa, bara eleverna får välja mer själva vad de vill göra. Om det däremot innebär att tvinga eleverna att spela fotboll stup i kvarten, och att låta eleverna själva dela in i lag, är jag emot.
Alla gillar inte lagsporter, och de borde få välja något individuellt.

av **Tobias** » 2007-07-25 0:32:04

Jag hatade den och det blev inte bätte av att jag var tvungen att gå på specialgymnastik för att jag hade så dålig balans och motorik. Värst var nog redskapsgymnastiken och dansen med all påtvingad kroppskontakt.

av **sugrövmanövern** » 2007-07-25 0:56:13

Eyesonly skrev:Gällande skolgympa så finns en artikel om det i aftonbladed och dagens nyheter. Där vill några sportfånar att det ska vara mer gympa. Jag länkar till mitt blogginlägg om det där det finns länkar till artikeln, ett svar skrivet av en läkare samt en länk till den här tråden då den ger ett bra skäl till varför mer gympa kanske inte hjälper.

Ni får ursäkta om det här har tagits upp tidigare. Jag har inte varit inne på länge men hade den här tråden öppen. Ska väl sätta mig och läsa någon dag.

Det var ett bra blogginlägg du hade där.

Usch för min del har jag bara blivit skrämd av skolgympan, jag tror den avskräcker snarare än manar till ökad aktivitet. Och de som gillar sport, de sportar på fritiden oavsett hur mycket skolgympa de har.

Jag tycker skolgympan som den ser ut idag ska avskaffas helt för de som inte vill, man ska få välja att gå promenad eller vara i styrketräningsrummet, som bör finnas på alla skolor. De som vill sporta och halvt ha ihjäl varandra och mobba varandra kan få göra det.

Asperger o skolgympa, vad tyckte ni om idrotten? Omröstning

Vad tyckte du om skolgympan?

Vilka är online

Om AspergerForum

Logga in