Hej alla. Är ny här, men läst från och till en himla massa inlägg. Är 40+ och har ingen diagnos, men har sedan lång tid tillbaka, undrat varför jag inte är som alla andra. Allt började med att min son inte föll in i ramarna för "normalt beteende". Ju mer jag läste om ämnet Asperger, desto mer förstod jag, att jag också (Han blev diagnostiserad senare) troligtvis har det.

Men det jag inte känner igen, är de som beskriver att de inte kan läsa andra, att de inte vet när de ska prata, mm. Personligen är jag extremt vältalig, oavsett klientel, gamla som unga. Är väldigt social, lyhörd, passar in i princip överallt.

Funderar på, (se om jag kan få det i en ordning som inte är förvirrande) om det inte är så att jag väldigt snabbt kan avgöra, genom att "läsa" folk, vad som förväntas av mig, har en väldigt bra logisk, matematisk och innovativ skalle, som för de flesta som jag jobbar med eller under, antingen uppskattas extremt mycket, eller så hatar de mig som pesten, för jag ska fan inte öppna käften, han har jobbat där i många år, vet nog vilket som är mest effektivt. Har i senare år lärt mig tygla detta, men förr kunde jag bara inte göra, något ineffektivt, om jag visste ( varjefall tro mig veta) att mitt sätt var bättre.

Vilket har resulterat i att jag har inte bara bytt arbetsplats, utan även provat många olika jobb, för märkte att när jag inte kunde själva arbetsmomentet, så fungerade mellan mig och den som var chef/ bas på det stället. Sen kom ju den dagen, när jag tyckte att man kan ju göra så här i stället, så var allt igång igen. inte säkert att mitt sätt var bättre, men när jag med huvudräkning kunde kalkylera ut produktiviteten, så brukade sluta med att jag också slutade, vet ej om de kände sig hotade, eller bara tyckte jag var dum i huvudet.

Tänkte ta ett exempel. Blev tillsagd att svetsa stänger som håller ihop större gjutblock, de hade i alla år gjort på ett sätt så jag frågade om jag kunde göra på mitt sätt. ( tilläggas kan att det är den enda chefen jag haft som jag såg upp till, extremt smart, och empatisk). Efter att "slösat cirka en timme på att bygga en fixtur, så svetsade jag ungefär ett dagsverke på 40 minuter. Men han slutade där, och in kom en enligt mig inkompetent förman, sen var jag historia.

Som jag nämnde ovan, så har jag provat många olika jobb. Bl a Truckförare, lastbilschaufför, diskare, snickare, betongare, taxichaufför, golfbanearbetare, målare, försäljare, bilmekaniker, svetsare, lackerare, radiopratare, skidliftspersonal, lagerarbetare och säkert något annat med som jag förträngt. det sorgliga i det är att jag aldrig fått sparken utan slutat oftast pga att jag kände att jag inte utvecklades mer, ville prova något nytt.

Sen att jag har har sedan jag flyttat från föräldrahemmet, haft över trettio lägenheter och några hus, gör mig ju heller inte till en sk normal.

För övrigt, så har jag en massa aspergska drag, men det kan man väl komma till vid ett senare tillfälle, om intresse finns.


Så, ja just ja, det jag funderar på är det någon som känner igen sig i min beskrivning, för har inte träffat någon som mig.

Vänliga hälsningar, från en som tänkt skriva här i snart tre år, men har svårt att komma igång. Haha

Med ett så bångstyrigt CV, varför tror du inte på överkvalificerad och ADHD istället?

Hej linek.

Jo, har funderat på det med, men faller inte riktigt in, för jag har exempelvis väldigt bra ordningssinne, kommer alltid i tid, är inte överaktiv, har lätt för att behålla uppmärksamheten, ganska bra på att lyssna på andra, tappar aldrig bort, vare sig saker eller tid, blir inte distraherad av yttre påverkan, är heller inte glömsk, utan nästan tvärtom.
Det som passar in på mig där är att jag gärna sitter och skruvar på mig när jag måste vänta på någon, och det att jag har svårt att komma igång, men när jag väl gör det så är jag väldigt noga med att det ska bli väl utfört, mm.

Sen kan man ju inte bortse från att det kan ju vara en släng av en massa, eller att jag lever i en illusion.

Det jag tog upp ovan, är ju fragment av hela min personlighet, men det skulle ju bli en hel bok om man skulle berätta allt.

En mycket tjock bok, välkommen!

Tack för välkomnadet. Har faktiskt tänkt att skriva en bok om alla tvärkast jag gjort, men blir liksom inte av, hinner ju i morgon. .

Välkommen hit Wannabeefree.

Vad är anledningen till allt flyttande?

hej, och tack. Ja du, serpentin.
Oftast har det berott på att jag har tre barn, och min sambo lika många, och inga gemensamma. Så lägenheten har i bland varit för liten, ibland för stor, beroende på antalet barn som bodde hos oss.
Ibland pga att vi har separerat, och sen försökt igen, ibland har jag tagit jobb på annan ort, för att då "löser sig allt".
Någon gång har jag blivit vräkt, någon enstaka gång har jag bara inte trivts i den lägenheten, och ibland har jag bara flyttat . Men förhoppningsvis är det slut med det, varjefall i den kvantiteten.

linek skrev:Med ett så bångstyrigt CV, varför tror du inte på överkvalificerad och ADHD istället?

Håller med!

Ok Wannabefree,
Jag var nyfiken eftersom jag själv också flyttat en massa gånger. 30 är säkert ingen överdrift. Nej jag är inte hundra år gammal, "bara" lite drygt 40.

Men för min del har det oftast berott på att jag varit störd av grannar, trafik, ventilation osv.

Ja det är jobbigt att flytta så mycket.

Hej igen serpentin.

Funderade på det du skrev, om att bli störd, har faktiskt förträngt det, men har själv faktiskt flyttat flertal gånger av den anledningen. Är ju siffertokig, så jag vet att jag är inne på 33dje lägenheten, haft två hus, trehusbussar, varav jag bott i en av dem permanent i drygt sex månader, och en husvagn, som också beboddes ung lika länge.

Ja det tar på krafterna, är minimalist, och jag funderar på om inte det är just pga min rastlöshet, mm, som gjort mig till det, har givit bort, eller sålt allt i princip som jag äger, t.o.m min skivsamling. just för att slippa bära, och se den bli dammig.

Låter ju helsnurrigt, men gjorde mig väldigt lättad att bli av med allt.

Avslutningsvis, de inlägg som tror att jag har ADHD, ju mer jag läser om det, mer övertygad blir jag att det stämmer, har bara "sluppit" vissa grundkriterier, som man borde ha, eller så ser jag inte de problemen själv, å andra sidan har ingen påtalat de för mig heller, men med den svenska jantelagen, kanske ingen vågar upplysa, med tron att de skulle stöta sig med mig.
Själv talar jag ofta om för folk när jag tycker något, på både gott och ont.

Det är långt ifrån ovanligt att man kan få diagnos på två olika npf-tillstånd (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) eller får diagnos på ena men har drag av andra.

I fallet ADHD och AS är det så att många drag överensstämmer, eller överlappar, medan andra drag (mer "typiska" AS eller ADHD-drag alltså) clinchar eller drar åt olika håll så man ter sig "normalare" än nån som BARA är rent det ena eller det andra, samtidigt som man är så dubbel att man är lite obegriplig för sig själv och andra.

Så du kan säkert ha en cocktail av lite allt möjligt. Inget fel i det, man kan trivas som sån också (det gör jag).