Det är idag 600 personer som köar för att få ett boende med särskilt stöd i Göteborgs kommun. I de flesta fall en lägenhet där det finns tillgång till boendestödjare, oftast dygnet runt. Boendeformen försöker efterlikna en vanlig lägenhet i största möjliga mån.
Jag tycker det är en väldigt bra insats för dem som inte klarar av att sköta en egen lägenhet och som har ett större hjälpbehov än vad boendestöd kan ge.

Tyvärr råder det också bostadsbrist vilket lett till att väldigt många som inte klarar av att få en lägenhet på den ordinarie bostadsmarknaden istället söker en lägenhet med särskild service enligt LSS. Vilket gör att köerna blivit horribelt långa och Göteborgs kommun nu får betala ut böter.

I Göteborg försökte man råda bot på bristen genom att införa vad man kallade för F100 lägenheter, vilket innebar att man varje år skulle avsätta 100 lägenheter för personer med funktionsnedsättning.
Men det räckte naturligtvis inte…

Är det verkligen rimligt att personer som är så pass välfungerande att de kan ha en egen lägenhet har rätt att ta bostäder från dem som skulle behöva boendeformen bättre?
För som i andra fall kan vi nog utgå från att den som är mest verbal och mest påstridig också är den som får en av dessa lägenheter först, vilket de med störst hjälpbehov sällan är.

Jag tycker naturligtvis det är problematiskt. På ett sätt är detta en situation som Göteborgs politiker ordnat själva genom att de inte tagit bostadsbristen på tillräckligt stort allvar.
Nackdelen är att de böter som kommunen måste betala inte drabbar dem personligen, utan kommer drabba dem som är i behov av hjälp och stödinsatser nu när kommunen måste spara.
De böter som kommunen måste betala utgår inte heller till dem som är i behov av boende, utan försvinner tillbaks till staten.

Samtidigt tycker jag inte det är rätt att personer som skulle klara av att ha en egen lägenhet tycker att en lägenhet med särskilt stöd är ett bra alternativ medan man letar efter en ny lägenhet, framför att bo i andra hand under en period.

Dessa personer gör även sig själva en björntjänst på lång sikt, eftersom en stödlägenhet inte har någon reell besittningsrätt och du kan aldrig byta lägenheten mot en annan lägenhet. Du fastnar helt enkelt på samma ruta i den s.k. bostadskarriären.

Jag förstår inte riktigt. Varför behöver man en särskild lägenhet för att få tillgång till boendestödjare? Kan man inte bo var som helst och ändå få det (efter ansökan)? Iofs hjälper det ju inte mot bostadsbristen.

Vad är det för särskilda "LSS-lägenheter" som "fel" personer får, är det något slags gruppbostäder? Där borde väl någon handläggare prioritera, så de med störst behov får lägenheterna.

Hej!

En gissning är att det rör sig om stödlägenheter med tillgång till personal dygnet runt. Man kan välja hur ofta man vill ha hjälp från personalen och vad de ska göra. Personalen kan komma allt från varje dag till mer sällan. Ofta behöver man hjälp varje dag, mer hjälp än vad boendestöd kan ge.

En del av dem som bor där behöver väldigt lite hjälp. De bor där bara för att de inte har någon annan stans att bo. De kan sköta lägenheten själva och vill inte att personalen blandar sig i, ibland kan de vilja att personalen följer med när de ska köpa en TV eller liknande "eftersom 'TV:n är för tung för att transportera kollektivt och jag har ju fakttiskt inget körkort, så jag behöver verkligen den här hjälpen". Jag tycker att man i stället skulle ha gett lägenheten till en person som inte klarar av att städa, tvätta och liknande.

Men det här är bara svammel från min sida.

Hälsningar

Lilla Gumman

Hej Henrik, tack för senast.

Mycket bra artikel!!!

Vi har samma problematik i Jönköping. I mitt fall var det min LSS handläggare som föreslog en anvisad lägenhet eftersom jag inte kan uttrycka mig för en bostadsförmedling. Det var den bästa tänkbara LSS handläggare, det var precis som hon läste mina tankar och sa att jag behöver inte göra något mer än att komma till mötet som hon ordnade med bostadsförvaltaren. (Jag saknar henne jättemycket.) Ovanstående mening skrev jag som motargument till

Ragnevi skrev:För som i andra fall kan vi nog utgå från att den som är mest verbal och mest påstridig också är den som får en av dessa lägenheter först, vilket de med störst hjälpbehov sällan är.

Nu har det blivit mycket hårdare ton i kommunen, så fort min drivande LSS handläggare slutade så genomförde Kommunen förändringar och jag misstänker att de faktiskt gjordes för att hon slutade och ingen längre talade för de talsvaga individerna.

Det är ett förslag att minska hyreshjälpen från Jan 2010 och om detta går igenom har jag ca 1000 kr mindre varje månad att leva för, (jag ber om ursäkt för detta sidospår).

Tillbaka till Ragnevis artikel:
I den mest ideala av alla världar så skulle de som är så handikappade att de inte klarar jobba men inte mer handikappade att de kan bo i egen bostad kunna flytta från en kommun med bostadsbrist och jobbmöjligheter till en kommun med lediga bostäder men jobbbrist. Förstår ni vad jag menar?

Kanske är det inte den bästa logistiska lösningen att personer som inte kan förvärvsarbeta bor i storstäderna där jobben finns utan får möjlighet och hjälp (ej tvång) att flytta till ett mindre samhälle där det inte finns lediga jobb men där det finns lediga lägenheter. Make sense?

MVH
Robert

Fortsättning: (jag måste dela upp mina tankar på två inlägg, så förvirrad är jag)

1) För att den svenska välfärden skall behållas så måste staten och kommuner få in skatt. (Alltså mer människor i arbete)
2) Personer med jobb på en given ort borde få lägenhet före personer utan jobb på given ort.
3) Personer med handikapp som hindrar jobb kan flytta till ort utan lediga jobb.
4) Kommunen som handikappad flyttar får därför in mer skattepengar (dels för ett jobb kan fyllas och dels för att mindre resurser till handikappad krävs)
5) Kommunen som handikappad flyttar till förlorar resurser att lägga på den handikappade
6) Kommunen som handikappad flyttar från måste därför skicka med resurser till kommun som handikappad flyttar till.

Och nej, jag är inte borgerlig väljare utan använder ren logik och logistik.

"Make sense?"

MVH
Robert

msitua skrev:Tillbaka till Ragnevis artikel:
I den mest ideala av alla världar så skulle de som är så handikappade att de inte klarar jobba men inte mer handikappade att de kan bo i egen bostad kunna flytta från en kommun med bostadsbrist och jobbmöjligheter till en kommun med lediga bostäder men jobbbrist. Förstår ni vad jag menar?

Kanske är det inte den bästa logistiska lösningen att personer som inte kan förvärvsarbeta bor i storstäderna där jobben finns utan får möjlighet och hjälp (ej tvång) att flytta till ett mindre samhälle där det inte finns lediga jobb men där det finns lediga lägenheter. Make sense?

MVH
Robert

Ska man behöva lämna vänner och den trygghet man har i den stad man är van att bo i, bara för att man är handikappad och inte behöver konkurrera om jobben? Ett fruktansvärt förslag! Det är ju inte bara jobb det finns mer av i storstäderna, utan andra möjligheter. Träffar, om inte annat... Jag flyttar INTE från Stockholm! Jag har redan provat på att bo i en småstad, och jag höll på att ruttna där!

Fast då skulle förmodligen jag också bli tvångsdeporterad till Arjeplog eftersom 25 procent förmodligen inte skulle räcka…

Ändå till Arjeplog behöver vi nog inte flytta.

Jag har svårt att tänka mig att min lösning blir sanning eftersom det skulle krävas samarbete kommuner emellan. Jag tycker inte min lösning är så vidare bra ur mänsklig synpunkt utan i en marknadsekonomisk synpunkt.

Om jag tvingas välja mellan att vara bostadslös i en storstad eller bosatt i en byhåla så väljer jag bosatt. (Så länge det finns internet i byhålan.)

Nu är inte det aktuellt i mitt liv att flytta, det är så tråkigt att flytta.

Människorna på planeten Jorden står inför många svåra beslut.
1) ekonomisk tillväxt kan inte fortsätta i en evighet eller till den sista människan dör, vi måste ibland acceptera en inkomstsänkning även att det känns hårt
2) det föds mer människor än vad som dör på jorden vid varje tidsenhet vilket leder till en befolkningsökning och någonstans tar resurserna på jorden slut
3) bostandsbrist i storstäder
4) globala temperaturhöjningar

Jag är rätt så tacksam att jag slipper fatta några beslut om de här frågorna!!!