Så, hur går det för er män respektive kvinnor om ni söker kontakt på krogen?

Ett dumt ställe att leta på, men var ska man leta? Internet?: 1000 frågor innan det blir en date, så oftast blir det ingen date. Man känner sig som en begagnad bil på annons i dagspressen, rostig och svårstartad.

Har gått på kurser (inom min intressesfär) och där finns bara kvinnor.

Har gått i kyrkan och där är det flest kvinnor samt avstängda, stela, avsexualiserade typer.

I panik går jag då ibland till krogen: och blir raggningsoffer. Där blir jag ofta just ett offer. Kan inte hantera alla verbala finter, trycket utifrån blir för stort. Är inte där för sex, men för att få kontakt, date etc.

Efter sex kan det möjligtvis bli en dag tillsammans högst, men sedan: papperskorgen.

Att aspergermän har det svårt fattar jag: Ni vågar väl inte alls ta kontakt? Det behöver inte jag som tjej. Jag blir kontaktad. Fler än jag som blir utnyttjade?

<a href="http://www.sweetim.com/s.asp?im=gen&lpver=3&ref=11" target="_blank"><img src="http://cdn.content.sweetim.com/sim/cpie/emoticons/0002006A.gif"></a>

Jag hittade min fästmö (och mamma till våra gemensamma barn) på en BBS för 15 år sedan...

För er som inte vet vad en BBS är, så kan jag berätta att det i princip en föregångare till forum på nätet... så varför inte leta här?

Har du satt in en kontaktannons på Aspergerforum?

Min fästmös 20-åriga dotter hittade sin pojkvän (sen fyra år tillbaka) på nätet... Jag vet fler som har hittat kärleken på det sättet, tror att det är mycket bättre än krogen, tänk att lära känna någon innan man dömer/döms av utseendet.

Miche skrev:Jag hittade min fästmö (och mamma till våra gemensamma barn) på en BBS för 15 år sedan...

För er som inte vet vad en BBS är, så kan jag berätta att det i princip en föregångare till forum på nätet... så varför inte leta här?

Har du satt in en kontaktannons på Aspergerforum?

Min fästmös 20-åriga dotter hittade sin pojkvän (sen fyra år tillbaka) på nätet... Jag vet fler som har hittat kärleken på det sättet, tror att det är mycket bättre än krogen, tänk att lära känna någon innan man dömer/döms av utseendet.

Döm mig gärna, alla gör det: för jag blir inte kär i fula män. Har varit med en rätt så ful man, men snäll och superintelligent. Förälskad blev jag aldrig och saknade det ofta.

Min pappa var mycket vacker och jag antar att bilden av honom spökar i min hjärna. Kan inte göra om mig: lika lite som en homo kan bli hetro. Skönhet är ju en mix av själ och kropp. När man möter någon live tar man in så mycket mer än i skrift.

Vissa män dras enbart till storbystade kvinnor, eller motsatsen, trådsmala eller smällfeta. Ska vi döma ut allt detta? Eller acceptera det?
Har kroppen ingenting med förälskelsen att göra? Eller ska man skita i att bli förälskad och leva med en kompis?

Jag känner till endast en person som funnit kärlek på krogen. Vad gäller resten så är det roliga sammanträffanden... min mamma fann en vettig styvfar tack vare att hon trodde han snott hennes cykel.

Jag söker inte. Har aldrig gjort. Personen dyker upp när som helst eller inte alls. Jag klara leva med den tanken.

Debbido skrev:Döm mig gärna, alla gör det: för jag blir inte kär i fula män.

Jag säger samma sak. Döm mig gärna, alla gör det: för jag blir inte kär i fula kvinnor.

imperativ skrev:Jag söker inte. Har aldrig gjort. Personen dyker upp när som helst eller inte alls. Jag klara leva med den tanken.

Men om man vill ha ett jobb så kan man ju inte bara sitta hemma i soffan och drömma om ett, man måste ligga i som en rem för att få det?

Debbido skrev:

imperativ skrev:Jag söker inte. Har aldrig gjort. Personen dyker upp när som helst eller inte alls. Jag klara leva med den tanken.

Men om man vill ha ett jobb så kan man ju inte bara sitta hemma i soffan och drömma om ett, man måste ligga i som en rem för att få det?

Söka ett jobb och söka en kärlek är inte samma sak.
Det ena är mycket konkret, det andra är mycket abstrakt.

Miche skrev:Har du satt in en kontaktannons på Aspergerforum?

Nej. Frågan är: Kan det funka bra med två aspergare ihop? Är det bäst, eller bättre med någon som hjälper en att bli lite "normaliserad"?

En aspergervän till mig är tacksam för de 30 år med en NT-fru han fick. Hon lärde honom en hel del basalt socialt beteende.

imperativ skrev:

Debbido skrev:

imperativ skrev:Jag söker inte. Har aldrig gjort. Personen dyker upp när som helst eller inte alls. Jag klara leva med den tanken.

Men om man vill ha ett jobb så kan man ju inte bara sitta hemma i soffan och drömma om ett, man måste ligga i som en rem för att få det?

Söka ett jobb och söka en kärlek är inte samma sak.
Det ena är mycket konkret, det andra är mycket abstrakt.

Är kärlek abstrakt Det visste jag inte. Jo, den högre kärleken, Gud, men den kärlek vi människor kan ge varandra är väl ändå ofta rätt konkret? Om jag vill hitta en människa så måste jag aktivt söka kontakt med människor.

imperativ skrev:

Debbido skrev:Döm mig gärna, alla gör det: för jag blir inte kär i fula män.

Jag säger samma sak. Döm mig gärna, alla gör det: för jag blir inte kär i fula kvinnor.

Jag hoppas du inte ironiserar över mig? För mig är det här ett problem. Fulsnygg går också, men inte ens det finns att finna i min ålder, dvs det är ju mest äldre män som är intresserade, äldre än mig.

imperativ skrev:

Debbido skrev:

imperativ skrev:Jag söker inte. Har aldrig gjort. Personen dyker upp när som helst eller inte alls. Jag klara leva med den tanken.

Men om man vill ha ett jobb så kan man ju inte bara sitta hemma i soffan och drömma om ett, man måste ligga i som en rem för att få det?

Söka ett jobb och söka en kärlek är inte samma sak.
Det ena är mycket konkret, det andra är mycket abstrakt.

Debbido skrev:Är kärlek abstrakt Det visste jag inte. Jo, den högre kärleken, Gud, men den kärlek vi människor kan ge varandra är väl ändå ofta rätt konkret? Om jag vill hitta en människa så måste jag aktivt söka kontakt med människor.

Kärlek är abstrakt. Iom att jag aldrig fått den positivt besvarad. Inte många kemiska snedsteg min hjärna gjort. Men 100% av fallen slutade i total förnedring, pinsamhet och/eller förvirring med tillhörande felagerande som slutade i elakartade rykten om mig som person osv som ställde till det för mig i resterande tonår. Bidragande orsak till många destruktiva beteenden.

Känslokylan för min favvokatt samt familj och annat löst folk är total. Väldigt abstrakt för mig och därför litar jag inte på mig själv när det kommer till "kärlek", jag får helt enkelt passa den biten till den någon som ev känner nåt för mig och sen får jag gott utnyttja den personens affektion till något positivt.

Debbido skrev:

imperativ skrev:

Debbido skrev:Döm mig gärna, alla gör det: för jag blir inte kär i fula män.

Jag säger samma sak. Döm mig gärna, alla gör det: för jag blir inte kär i fula kvinnor.

Jag hoppas du inte ironiserar över mig? För mig är det här ett problem. Fulsnygg går också, men inte ens det finns att finna i min ålder, dvs det är ju mest äldre män som är intresserade, äldre än mig.

Det är ingen ironi. Det är fakta taget från verkliga livet. Jag blir ständigt utdömd "ensam livet ut" av folk i min familj för att jag "tänker" så. Det yttre måste locka mig helt enkelt. Det jag finner fult lockar mig inte, hur trevlig personens inre än är.

Ändrat: Tog bort min tankeförvirring.

Imperativ: Det där med känslokylan? Är den permanent eller tillfällig beroende på depression?

Jag har tränat mig på att älska flera rätt så fula män och misslyckats. Har målat väldigt vackra tavlor och gjort låtar med vackra melodier och har ett vackert vardagsrum med vackra möbler. Har haft ett par sällsynt vackra katter (enligt veterinär bl a). Har en mycket vacker son. Själv är jag väl ingen skönhet men rätt söt tycker många, kan klä mig och måla mig snyggt.

Sedan får man svar på internet: en skallig gubbe med flera dubbelhakor och enorm ölmage (män bantar aldrig). Han är såååå förtjust i mig eller mitt foto och jag är sååååå äcklad av han. Men det säger jag ju inte. Jag bara klickar bort honom?

Kan denna fixering vid visst utseende ha med AS att göra?

Debbido skrev:Imperativ: Det där med känslokylan? Är den permanent eller tillfällig beroende på depression?

Det tillfälliga blev permanent i samband med uppgången.
Tack vare att jag stängde ute känslor så kunde jag komma upp från en otroligt djup och väl dold depression. Kylan är permanent.

Som jag sa tidigare:
Jag söker inte på krogen. Jag har aldrig sökt på krogen. Jag kommer aldrig söka på krogen. Dock utesluter jag inte att någon människa hittar mig på krogen.

imperativ skrev:

Debbido skrev:Imperativ: Det där med känslokylan? Är den permanent eller tillfällig beroende på depression?

Det tillfälliga blev permanent i samband med uppgången.
Tack vare att jag stängde ute känslor så kunde jag komma upp från en otroligt djup och väl dold depression. Kylan är permanent.

Bra lösning?

<a href="http://www.sweetim.com/s.asp?im=gen&lpver=3&ref=11" target="_blank"><img src="http://cdn.content.sweetim.com/sim/cpie/emoticons/0002017D.gif"></a>

Åååh! Krogen är fint... Om man letar efter sex.

Många aspergertjejer jag träffat har varit otroligt lättfotade. Jag menar, bara för att killen säger att du är söt så går du genast ner och suger av honom? Stuuupid.
Iallafall. Ni som tror att ni kan hitta en partner på krogen är helt ute och cyklar. Visst, man KAN hitta en blivande, men det är typ som att leta en nål i en höstack. Det man däremot får till 100% är ett billigt lösknull som lämnar dig geggig dagen efter.

Jag tror inte att krogen är något vidare bra sätt att träffa en partner på. Majoriteten på krogen är ju trots allt (tyvärr) mer eller mindre berusade och då är det lätt att det blir fel och man blir sårad och besviken senare. Precis som någon redan skrivit så tror jag att internet är ett bättre alternativ. Om man kan träffa många fina vänner här så kan man säkert träffa en partner.

Debbido skrev:Bra lösning?

Vad som är bra och vad som är dåligt vet ingen. Men det var en lösning som gjorde att jag blev friskare.

Hannah skrev:Åååh! Krogen är fint... Om man letar efter sex.

Många aspergertjejer jag träffat har varit otroligt lättfotade. Jag menar, bara för att killen säger att du är söt så går du genast ner och suger av honom? Stuuupid.
Iallafall. Ni som tror att ni kan hitta en partner på krogen är helt ute och cyklar. Visst, man KAN hitta en blivande, men det är typ som att leta en nål i en höstack. Det man däremot får till 100% är ett billigt lösknull som lämnar dig geggig dagen efter.

Tja, den gränsen har jag passerat: jag tror inte på smickret. Om han säger: Du verkar trevlig typ så kan man tro på det, men starkare ord tror jag inte på. Det krävs att jag också får möjlighet att prata med en människa som har en stark personlighet, och sådana förekommer. Svårt bara att bli av med sexet. Jag menar: att få skjuta upp det.

imperativ skrev:

Debbido skrev:Bra lösning?

Vad som är bra och vad som är dåligt vet ingen. Men det var en lösning som gjorde att jag blev friskare.

Kan du ändå ha nära, vettiga relationer med några människor?

Debbido skrev:

imperativ skrev:

Debbido skrev:Bra lösning?

Vad som är bra och vad som är dåligt vet ingen. Men det var en lösning som gjorde att jag blev friskare.

Kan du ändå ha nära, vettiga relationer med några människor?

Vad är en vettig relation? Mitt synsätt eller andras synsätt? Jag är nöjd över rådande relationssituationer... min mamma uttrycker sin oro varenda dag.

Jag har varit mer eller mindre 100% ensam sen jag var 11 år. Det är mer än halva min livstid.

MissNervvrak skrev:Jag tror inte att krogen är något vidare bra sätt att träffa en partner på. Majoriteten på krogen är ju trots allt (tyvärr) mer eller mindre berusade och då är det lätt att det blir fel och man blir sårad och besviken senare.

Ditt statement är ju riktigt men jag kan inte acceptera det!!! En hel nation med olyckliga, ensamma singlar, varav vissa tar livet av sig under semestern för att de känner sig såååååå ensamma.

SVERIGE - gör om puben till ett allmänt hus för gemenskap - PUB! Man kan dricka, man behöver inte supa. Det är så d...la svenskt att supa sig aspackad! När ska vi globaliseras? Svenskarna reser ju. Kan de inte se hur man umgås i andra länder på Puben, genom att zippa ölet i lagom takt. Man kan både stå, gå och prata.

Jag har haft några förhållanden med män från andra nationer i västvärlden och det kunde råka bli sex för tidigt men efteråt möttes jag inte av förakt, men ömhet och ett förhållande. Vi har väl rätt till fri sex? Varför då förakta kvinnan? Varför gör den svenska mannen det? Varför gör han allt för att få kvinnan i säng (även via internet) fast han vet att han då kommer att förakta henne? Sedan är hans så ensam igen...
....ett land med sååå ensamma människor. Kvinnans rätt till fri kärlek är bara skitsnack - det har aldrig hänt - hon har aldrig fått den rätten!!!Grrrrr!

imperativ skrev:Vad är en vettig relation? Mitt synsätt eller andras synsätt? Jag är nöjd över rådande relationssituationer... min mamma uttrycker sin oro varenda dag.

Jag har varit mer eller mindre 100% ensam sen jag var 11 år. Det är mer än halva min livstid.

För mig innebär en bra relation att jag ofta kan känna värme i hjärtat när vi pratar och skrattar tillsammans, eller delar varandras sorg.

Men aspergare är ju hur olika som helst. Det finns de som inte kan/vill vara ensamma och det finns de som vill vara ensamma. Om man valt det så är det ju okey.

Jag har ungerskt blod i ådrorna, (nudge nudge) know what i mean, know what i mean?

Skämt åsido. Ser absolut inget fel i att du vill ha en man som du finner attraktiv fysiskt. Angående annonser jag tror att det går att skriva i kontakt annonser att skalliga gubbar med ölmage över 40 ej skall göra sig besvär.

Sedan är det bara att hoppas, man vet ju aldrig vad som finns därute.

Själv raggar jag inte på krogen längre, dels för att det är för mycket fylla på dessa ställen och dels för att jag är så dålig på det.

Viggen skrev:Jag har ungerskt blod i ådrorna, (nudge nudge) know what i mean, know what i mean?

[OT]Say no mooore!! [/OT]

[OT]Are you insinuating something? [/OT]