De senaste 10 åren har intresset för AS vuxit världen över och i USA har det blivit enormt. Jag har upptäckt att amerikaner, både läkare och de som själva har AS, föredrar att låsa sig i stereotyper. Personligen upplever jag detta som hotfullt när folk helt plötsligt TROR de vet vad AS är och att de kan säga till andra "om du visste något om AS skulle du inte säga sådär".

Jag blir vansinnig av de numera allmänt accepterade vanföreställningarna om att folk med AS måste vara överlogiska, fyrkantiga vetenskapsnördar.
Inte nog med att USA nu mer eller mindre patenterat allt som rör AS, resten av världen följer efter och sväljer stereotyperna med hull och hår. På YouTube finns oändligt antal vloggers som ser det som sin enda uppgift att sprida stereotypbilden av AS. De flesta är amerikaner och britter. Dessa får tusentals prenumeranter och kommentarer från nyfikna, lärare, föräldrar och andra med AS som inrättar sig i "folkrörelsen".

Personligen känner jag mig inte som en del av denna folkrörelse. Jag ser den rentav som ett hot mot min integritet och rätt till att vara en individ med AS. Min AS är annorlunda från det som amerikanerna och majoriteten menar är "typisk AS".

Kanske borde jag starta en sorts motståndsrörelse för att undvika att det amerikanska monopolet på AS blir den enda sanningen, vilket tyvärr till stor del är fallet idag. Jag kunde börja med att konkurrera med populärsynen av AS som finns överallt, inklusive på YouTube, genom att använda mig av samma kanaler och medier för att föra ut mitt budskap.

Något som gör mig ytterligare förbannad är att många som är som mig har odiagnostiserad AS. De "går fria" medans jag är dömd att hela tiden kämpa mot fördomar om AS. Dessa fördomar är vanliga i Sverige men i USA är de etsade i sten, närmast en religion. Denna syn sprider sig mer och mer. Det framstår nästan som att amerikanerna nu anser att de vet så bra vad AS är att alla andra, speciellt folk från ett obetydligt land som Sverige, inte har någon talan i sammanhanget.

Jag känner ett starkt behov av att helt enkelt ändra bilden av hur AS manifesterar sig.

Jag lever som vanligt under en sten och kan inte bedöma USA:s dominans just här eller hur respektive version av "AS" klarar sig i den internationella betongblandaren. Men schablonen känner jag ju till.

Kanske finns det inget hopp om någon snar insikt i att det finns minst två sidor av det här myntet? Eller kanske det rentav inte är samma mynt? Och diagnosen borde i båda fallen delas för att inte en massa människor ska fortsätta vara hänvisade till att skylla sig själva för funktionshinder de inte rår för. Men i så fall måste ju höga vederbörande komma till insikt om det.

Skapa en motrörelse på youtube? Jag vet inte hur man gör iofs men... altså med datorns inbyggda kamera på windowsdatorn... (krånglig apparat jfr med macen).

Förhoppningsvis skrivs det och ges ut fler självbiografiska böcker i stil med Pretending to be normal, av Liane Holliday Willey, så att folk fattar att AS drabbar såväl män som kvinnor, och att alla med AS inte är datanördar, och inte minst att många av oss är väldigt bra på att dölja vår problematik.

Jag tror jag förstår hur du menar!

http://www.youtube.com/watch?v=yKKJiq8Y_58 < Menar du som henne?

Jag delar uppfattningen att det finns en aspergerstereotyp. Själv har jag känt mig som en katt bland hermelinerna när jag träffat andra aspergare. Naturligtvis finns det de jag känner igen mig i, men de är mer lätträknade.
Jag skiter inte i hur jag ser ut.
Jag är inte mjäkig.
Jag har aldrig gillat Star Trek.
Jag accepterar inte nedlåtande behandling.

earlydayminer skrev:Jag tror jag förstår hur du menar!

http://www.youtube.com/watch?v=yKKJiq8Y_58 < Menar du som henne?

Jag har tidigare inte varit medveten om att denna typ av material finns på youtube. Ja, vad kan jag säga, annat än att jag hoppas att den som söker info på nätet inte bara ser sånt... Alla måste vi ju få skildra vår upplevelse av hur det är att ha AS, men jag hoppas verkligen att folk kan förstå hur otroligt olika sinsemellan vi med AS är.

Som jag upplever det i stort (alla är ju individer trots allt), att amerikaner ofta verkar mindre utbildade och har ett mer gammaldags tänkande. De vill ha saker i kategorier, svart och vitt. Jag har svårt för dem i både AS och NT-form.

deadpoet skrev:Som jag upplever det i stort (alla är ju individer trots allt), att amerikaner ofta verkar mindre utbildade och har ett mer gammaldags tänkande. De vill ha saker i kategorier, svart och vitt. Jag har svårt för dem i både AS och NT-form.

Så känner jag också. Amerikaner är jobbiga oavsett neurotyp men amerikanska aspergare är i dagsläget de som hörs mest vad gäller AS. De överskuggar allt annat och fortsätter det såhär kommer amerikanernas omoderna, kategoriska tänkande ha blivit fullständig norm i hur man ser på AS, världen över.

Amerikaner kände inte ens till AS när jag diagnostiserades, 1995. Sen mitten av 2000-talet har man däremot sett en explosion av amerikanska aspergerresurser på nätet. Böcker, föreläsningar, konferenser... Allt byggt på stereotyper. Amerikaner med AS anser i hög grad att de har rätt att diktera för oss mindre kunniga, som trots allt känt till syndromets existens tio år längre än dem, vad som är "riktig" AS och hur det ska yttra sig.

Om den amerikanska synen skulle ta över totalt skulle jag göra allt för att tvätta bort/ändra min diagnos trots att jag faktiskt har AS.

Vad sägs om Europeisk Högfungerande Autism?

Skämt åsido, känner samma sak för amerikaner även jag, de lyckas ofta dra ner saker i skiten.

Det är ganska naturligt att ett lands kultur färgar av sig även på en så disparat grupp som aspergare. Jag tycker inte vi ska döma ut jänkarna helt, de är rätt uppfriskande om man jämför med svensk jantelag.

Alexandra skrev:Skämt åsido, känner samma sak för amerikaner även jag, de lyckas ofta dra ner saker i skiten.

Inte nog med det, de försöker också patentera allt från mode till psykiatri. Amerikanerna vill att alla vägar ska mötas i USA. De vill bestämma och diktera allt åt alla. En amerikan anser sig ha den medfödda rätten att lära fransmän prata franska, ungefär.

Amerikanerna håller på att monopolisera Aspergers Syndrom.

Som tur var rör jag mig i kretsar på nätet där vi är från skandinavien och storbritannien mest, så jag har inte sett mycket av den amerikanska modellen.

Kika på http://aspergersquare8.blogspot.com

Något jag har märkt när jag har pratat med amerikaner är att de i allmänhet:
1. Tycker att det förekommer en överdiagnostisering; många är egentligen bara skitungar som skulle må bra av lite stryk
2. Tror att alla aspergare är som Christopher i Den besynnerliga händelsen med hunden om natten
3. Tror att man är elak och totalt socialt inkompetent

Jag tillhör ett forum som inte har med asperger att göra. Det har mest amerikaner. Om asperger och ADD kommer upp, så tycker hälften att man ska lösa det genom att slå den lata, jobbiga ungen. Det enda man borde göra är att skärpa sig och bli normal!

Bor de i urskogen eller?

deadpoet skrev:Bor de i urskogen eller?

Eller stadsdjungeln? I förortsmattorna? I urskogen kan de nog ha bättre koll på sådant - intuitivt. Eller? En helt omöjlig fråga, som det väl knappast finns några undersökningar på. Eller?