Omröstning för att utröna proportionerna mellan språkpoliser och dyslektiker på detta forum. (Svara endast om du har eller misstänker att du har AS eller annat NPF.)

Utmärkt initiativ.
Själv är jag en etta enligt alla mätsätt, vilket är ett handikapp lika mycket som det är en tillgång.

Jag kan mycket enkelt notera stavningsfel. Grammatiken är som den är som den kanske borde vara när man varit som man varit under en tid man borde varit som man är idag.

Inger.. Faktum är att jag vill lära mig, jag vill bli så mycket bättre och jag vill lära mig flera språk. Men jag vet inte var jag skall börja och det får mig att gång på gång flytta fram det hela. Jag har blivit hatad och frånstött i WoW. Varför? För att jag "försöker låta som att jag är någon". Ofta blir väldigt många av de jag spelar tillsammans med förvånade över att jag är från Sverige. Min engelska är säkerligen bättre än min svenska.

"Ganska bra på språk men inget specialintresse" - Fungerar på mig i och med att jag kan skriva på olika sätt och framföra känslor på ett enastående sätt i form av metaforer, när jag vill och inte är blockerad av sådant som stör min begåvning. Mitt ordförråd är tyvärr inte speciellt utvecklat, vilket kanske är orsaken till att jag istället utvecklat en förmåga att använda metaforer. Men mitt ordförråd expanderar fortfarande och det ser jag som ett positivt tecken.

Jag tycker att jag har hyfsat språk. Jag stavar väl inte fel och kan göra mig förstådd ibland. Jag lägger inte märke till stavningsfel, om jag gör dom så är jag blind för vilka det nu är. När andra gör dom så brukar jag filtrera bort dom när jag läser.

Om jag har svårt att läsa inlägg så brukar det handla om problem som att jag inte orkar läsa hela inlägg för att jag är trög, att jag inte orkar när det inte är uppdelat i stycken, att inläggen är för långa och detaljerade på ett sätt som gör att jag inte orkar tolka vad det handlar om. Det stör mig inte på något sätt att folk skriver som dom gör, är det något jag inte orkar läsa så scrollar jag bara vidare.

Jag ligger mittemellan 1:a och 2:a svarsalternativen, men jag klickade i pluppen för 1:an. Någon språkpolis är jag inte, men en språk-Kalle Blomkvist kanske.

Jag rättar andras språk ibland, men bara om det som skrivits ger tvångsmässiga obehag. Eller om det förväntas av mig och jag skall rätta/korrekturläsa något på jobbet. I övrigt håller jag mig till rättningar av typen "det finns inga s i rockärmen".

Skriva är ett intresse för mig. Jag är noga när jag skriver något seriöst. Men när jag skriver på forum, måste jag lägga det åt sidan, den blir för jobbigt annars. Så därför blir mitt språk medvetet slarvigar här. För att jag inte ska fastna i perfektionism. Jag skriver saker som skulle fått mig att rysa för några år sedan.

Är en 3:a på mig, kan vara en 2:a ibland, fast oftare en 4:a.
5:an går fetbort..

Alt. 1. Störs enormt av alla stavfel.

1 är solklart här...

Jag saknar Skiter i-varianten, den finns (tyvärr), både i mer artikulerad form (snobbigt antiintellektuell) och i mer cromagnonsk.

Och jag behöver väl knappast säga att jag är en etta, dock en moderat sån, för jag säger inte till bekanta och obekanta på forum, om det inte är så att man inte begriper vad de säger eller de tidigare skrutit alltför mycket med sin språkliga briljans och det inte finns tillstymmelse till fog för den. Då kan det hända att det går iväg nåt litet petande i sidan, virtuellt.

Att gå in och säga "Det stavas parentes och inte parantes" till folk jag pratar med på nätet, det gör jag inte däremot, även om jag hoppar till inombords.

Skriver glad i hågen till myndigheter eller andra som inte är privatpersoner, och påpekar såna fel som "ha alltid innehållsförteckningen bredvid dej när du läser så du alltid vet vart du befinner dig".

Problemet med alternativen är att man både kan vara språkpolis och lindrig dyslektiker. Dyslexi är inte en motsats till språkpolis.

1:a och SAOL är alltid på en armslängds avstånd. Mina grammatiska kunskaper är minimala och korrekt interpunktion är för mig ett mysterium.

Jag är en 1:a.

Jag vill också vara en etta!

rdos skrev:Problemet med alternativen är att man både kan vara språkpolis och lindrig dyslektiker. Dyslexi är inte en motsats till språkpolis.

Då kan man ange det i tråden.

Sen är det inte alla som är så språkpolisiga att de klagar högt, därför skrev jag inte med det alls bland alternativen utan bara om man brukar notera språkfel.

Beklagar om rubriken därför blev lite missvisande.

Jag ser lätt fel i uppsatser, instruktioner, tidningar mm och lägger märke till saker andra inte lägger ngn större vikt/uppmärksamhet vid. Samtidigt som jag är bra på det förstår jag inte sammanhangen i det jag läser. Jag har troligen hyperlexi och det innebär för mig att jag kan läsa flytande men inte förstår vad det är jag läser. (Det skulle även kunna vara en konsekvens av AD(H)D).