Ordkunskap.
107 inlägg
• Sida 4 av 5 • 1, 2, 3, 4, 5
Ganesh skrev:
Har någon hört "cooling" användas på detta sätt? Är det kanske rent av något helt nytt? Och är det i så fall något bra?
Ja bortsett från att det givetvis också kan vara ironiskt menat. Eller tvetydigt vilket. Man kan aldrig så noga veta med ungdomar.
Senast redigerad av Bjäbbmonstret 2011-05-04 18:51:27, redigerad totalt 1 gång.
- Bjäbbmonstret
- Inlägg: 10578
- Anslöt: 2007-11-15
- Ort: Mälardalen
Från tråden Manlig/Kvinnlig empati:
Känner ni kunskapare till något liknande ord på någon annan dialekt?
geocache skrev: vad betyder "töla" för något?
Töla = fåna/sjåpa sej, vara barnslig/omogen. Jag har bara hört det i värmländskan. Postar det här inlägget i språktråden också, så kan vi säkert få intressant information från språkexperterna plus att vi slipper gå OT nu. :-D
Känner ni kunskapare till något liknande ord på någon annan dialekt?
Senast redigerad av weasley 2011-05-04 18:51:27, redigerad totalt 1 gång.
Hej weasley! *vinkar glatt*
Här http://enkilojagare.blogspot.com/2008_1 ... chive.html hittade jag att "töla" på värmländska betyder "prata länge och intensivt". Och i södra Dalarna där jag bor har vi uttrycket "tjåla" som betyder samma sak.
Här http://enkilojagare.blogspot.com/2008_1 ... chive.html hittade jag att "töla" på värmländska betyder "prata länge och intensivt". Och i södra Dalarna där jag bor har vi uttrycket "tjåla" som betyder samma sak.
Senast redigerad av geocache 2011-05-04 18:51:32, redigerad totalt 1 gång.
geocache skrev:Hej weasley! *vinkar glatt*
Här http://enkilojagare.blogspot.com/2008_1 ... chive.html hittade jag att "töla" på värmländska betyder "prata länge och intensivt". Och i södra Dalarna där jag bor har vi uttrycket "tjåla" som betyder samma sak.
Ja, töla kan ibland användas i den bemärkelsen du anger, men det hör oftast ihop med att man gör det på ett typiskt tjattervis. Kvitter, helt enkelt.
Sen kan det ju vara regionala skillnader också. Där jag kommer ifrån används uttrycket "stri" om det du skrev: "hô stri:r 'u om?" betyder ungefär "vad pladdrar (pratar) du (länge och intensivt) om?"
Senast redigerad av weasley 2011-05-04 18:51:32, redigerad totalt 1 gång.
Klipper och klistrar ur en annan tråd:
om-manipule ... tml#232315
om-manipule ... 0-238.html
Klina (och sammansättningen lerklina) är vedertaget i rikssvenskan, även om det kanske inte är så känt numera utanför de kretsar som är insatta i byggnadskonst eller arkeologi.
Andra har väl störst chans att möta det antingen i uttryck som "lerklinade hyddor" [på stenåldern, i Afrika och så vidare] eller i att korsvirkeshus ofta har lerklining på flätad risstomme i väggfackverkens fyllningar.
Betydelsen "oärligt smickra, fjäska för" har jag dock inte stött på förut, så den gissar jag är skånsk eller skåneländsk. Men man kan ju jämföra den med "smöra". (Kan det användas som "klina" i den här betydelsen i Sydsverige?)
Ordet kan böjas kliner klinde klint eller klinar klinade klinat.
Jag gissar att det är sydsvenskt från början och att den senare böjningen är nyuppfunnen norröver.
rdos skrev:Ganesh skrev:rdos, vad betyder "kliner"?
Att klina betyder normalt (i skånskan) att man kladdar. Det kan dock oxå betyda att man ställer in sig hos någon genom att ge komplimanger.
om-manipule ... tml#232315
Aspkvinna skrev:rdos skrev:Ganesh skrev:rdos, vad betyder "kliner"?
Att klina betyder normalt (i skånskan) att man kladdar. Det kan dock oxå betyda att man ställer in sig hos någon genom att ge komplimanger.Hörby. Här var icke ett enda trädhus. Nu alt af lera och krokiga stickor. Bruket i Skåne är att klina och smeta, äfven som naturens härvarande sed är att alldrig gjöra annan måsa än brunmåsa..
http://arqivariet.no-ip.info/Arkivmater ... kaane.html
Ok, att använda ett ord som knappast är sökbart på nätet ens och det jag hittar är helt klart gammelsvenska........
rdos skrev:Det är nog inte gammelsvenska, utan skånska. Jag har hört folk i min generation använda det för att beskriva (falsk) inställsamhet.
Förresten så förklarade jag det här: om-manipule ... tml#232245
om-manipule ... 0-238.html
Klina (och sammansättningen lerklina) är vedertaget i rikssvenskan, även om det kanske inte är så känt numera utanför de kretsar som är insatta i byggnadskonst eller arkeologi.
Andra har väl störst chans att möta det antingen i uttryck som "lerklinade hyddor" [på stenåldern, i Afrika och så vidare] eller i att korsvirkeshus ofta har lerklining på flätad risstomme i väggfackverkens fyllningar.
Betydelsen "oärligt smickra, fjäska för" har jag dock inte stött på förut, så den gissar jag är skånsk eller skåneländsk. Men man kan ju jämföra den med "smöra". (Kan det användas som "klina" i den här betydelsen i Sydsverige?)
Ordet kan böjas kliner klinde klint eller klinar klinade klinat.
Jag gissar att det är sydsvenskt från början och att den senare böjningen är nyuppfunnen norröver.
Senast redigerad av Zombie 2011-05-04 18:51:32, redigerad totalt 3 gånger.
Tack.
"Lerklinade" kunde jag ju, minns jag nu.
"Kliner" var en ny bekantskap. Intressant, men ligger inte bra i min mun, kommer nog inte att använda det.
I valet mellan klina och smöra kommer jag nog att fortsätta använda smöra.
"Lerklinade" kunde jag ju, minns jag nu.
"Kliner" var en ny bekantskap. Intressant, men ligger inte bra i min mun, kommer nog inte att använda det.
I valet mellan klina och smöra kommer jag nog att fortsätta använda smöra.
Senast redigerad av Ganesh 2011-05-04 18:51:32, redigerad totalt 1 gång.
Jag vet inte var jag annars skall fråga denna fråga.
NEDERVÄRDERA, är det godkänt? Är det ett gammalt ord?
NEDERVÄRDERA, är det godkänt? Är det ett gammalt ord?
Senast redigerad av earlydayminer 2011-05-04 18:51:32, redigerad totalt 1 gång.
- earlydayminer
- Inlägg: 12419
- Anslöt: 2008-03-11
- Ort: Wermland
Ganesh skrev:Solskenshistoria
Idag var det solsken över västkusten. I alla fall över mellersta Halland. Riktigt skönt faktiskt. Rent underbart om sanningen nödvändigtvis ska fram.
Vid middagstid kommer en lärare gående i en kårridår på väg till matsalen. Vid korridorens slut finns ytterdörren. Från den ytterdörren är det 25 meter till byggnaden där matsalen finns. Solskenet kastar sig litet aggressivt över läraren, vi kan kalla h*n NN, som genast börjar gräva i fickorna och hittar sina Ray Bans. NN mår genast mycket bättre, ni vet ju hur vass vårsolen kan vara, i synnerhet för de litet sensoriskt känsliga.
Där ute i solskenet ser NN nästan genast en av sina elever som pekar på NN med ett jätteleende på läpparna, ja hela ansiktet strålar. Detta är litet konstigt för NN är inte riktigt van vid att elever, jätteglada, nästan skrattande, pekar på vederbörande. Och då kommer det:
[Paus; detta handlar alltså inte om solsken och Ray Bans. Det handlar om kreativt ordnyskapande och vad det heter. Heter det neologism eller novism? Och om man tar det utrymme som ett utdött ord lämnat och skapar ett nytt som låter likadant - har samma uttal men annan stavning, vad är det då? Finns det någon beteckning för det?]
-Cooling!
Och där står NN och tänker, och tittar på grabben, 17 år. Och funderar. Första tanke: Grabben har aldrig läst Albert Engström. NN misstänker att killen aldrig ens har hört talas om Albert. Eller sett en teckning där Kolingen förekommer. Kolingen/koling är med all säkerhet en helt okänd företeelse för den unge mannen. Alltså kan inte grabben ha sagt "Kolingen". Vilket ju inte varit så kul för NN, kanske. Det måste ha varit "cooling". En person som är cool = en cooling. I alla fall enligt halländskt språkbruk. Vilket då måste ha varit menat som en komplimang. Denna tanke gjorde gjorde NN glad eftersom NN är en ganska fåfäng person som dock skulle förneka att så är fallet, skulle någon drista sig att påstå det. I själva verket räddade den här händelsen NNs dag. NN fick dels något skoj att fundera på, dela så höjdes stämningsläget hos NN avsevärt. (Komplimanger har den effekten på NN.) Gladare blev också ett flertal av NNs arbetskamrater. Här pratar vi ringar på vattnet och sånt.
Har någon hört "cooling" användas på detta sätt? Är det kanske rent av något helt nytt? Och är det i så fall något bra?
Ja, det var verkligen en solskenshistoria. Vet inte om jag hört ordet användas men det känns helt rätt, skulle själv inte tveka att använda det om någon jag tyckte var cool, precis som man säger snygging om nån som är ser bra ut.
Senast redigerad av Inger 2011-05-04 18:51:32, redigerad totalt 1 gång.
Ordet klina hänvisas i Svenska Akademiens ordbok (SAOB) till verbet klena, med betydelsen smeta/stryka något (klibbigt) på någonting. Formen klena är den äldre av de båda.
Jag kan tillägga att vi inom landskapsekologin använder ordet klin i betydelsen övergångszon (t.ex. mellan skog och åker).
Jag kan tillägga att vi inom landskapsekologin använder ordet klin i betydelsen övergångszon (t.ex. mellan skog och åker).
Senast redigerad av Lakrits 2011-05-04 18:51:32, redigerad totalt 1 gång.
earlydayminer skrev:Jag vet inte var jag annars skall fråga denna fråga.
NEDERVÄRDERA, är det godkänt? Är det ett gammalt ord?
Nix, tror inte det, sorry edm!
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ skrev:NED-VÄRDERA, -ing. åsätta (ngt) ett lägre värde, sänka värdet på (ngt); äv.: devalvera (myntsort); äv. bildl.
Den svenska kronans starka nedvärdering. NDA(A) 1932, nr 267, s. 3.
Senast redigerad av earlydayminer 2011-05-04 18:51:32, redigerad totalt 1 gång.
- earlydayminer
- Inlägg: 12419
- Anslöt: 2008-03-11
- Ort: Wermland
Savanten Svante skrev:Albulena skrev:Jag blir bara irriterad över att jag förväntas veta såna saker som brax eller vad det kallas, så jag kan svara typ "vad fan är braxen för nåt?" utan att skämmas.
Abramis brama. Förutom brax så är det en bra rockgrupp! *vägrar säga braxen i obestämd form*
Braxen i singularis har jag lärt mig ^_^. Heter inte brax vad jag har lärt mig....
Senast redigerad av Koboshi 2011-05-04 18:51:32, redigerad totalt 1 gång.
Koboshi skrev:Savanten Svante skrev:Albulena skrev:Jag blir bara irriterad över att jag förväntas veta såna saker som brax eller vad det kallas, så jag kan svara typ "vad fan är braxen för nåt?" utan att skämmas.
Abramis brama. Förutom brax så är det en bra rockgrupp! *vägrar säga braxen i obestämd form*
Braxen i singularis har jag lärt mig ^_^. Heter inte brax vad jag har lärt mig....
...och braxnar i plural. Men det är i nya SAOL-utgåvor. I äldre utgåvor finns brax med som ett (ovanligt) alternativ till braxen. Eller så kan man använda det lite mindre uttalsmässigt hårdsmälta namnet björkna
Senast redigerad av Lakrits 2011-05-04 18:51:32, redigerad totalt 1 gång.
Trodde det var två olika sorter.
Senast redigerad av earlydayminer 2011-05-04 18:51:32, redigerad totalt 1 gång.
- earlydayminer
- Inlägg: 12419
- Anslöt: 2008-03-11
- Ort: Wermland
Ytterligare litet OT om braxen och brax:
Enligt SAOB:
Kan även lägga in ett citat från 1645:
Enligt SAOB:
Formen brax har uppkommit af braxen därigm att denna form uppfattats ss. sg. best.
fsv. braxn; jfr sv. dial. bras, brasen, brasm, brasma, brasme, d. brasen (ä. d. äfv. brasem), fsax. bressemo, mnt. brassen, brassem, bresme (hvaraf fr. brême, hvaraf eng. bream), holl. brasem, mht. brabsem, t. brachs(en), brassen; besläktadt med isl. brjá, glänsa. Fsv. braxn år möjl. att betrakta ss. lån från t.
Kan även lägga in ett citat från 1645:
Braxnen leeker tå Enebusken ryker. I. ERICI Colerus 1: 136 (c. 1645).
Senast redigerad av TK 2011-05-04 18:51:32, redigerad totalt 1 gång.
TK skrev:Ytterligare litet OT om braxen och brax:
Enligt SAOB:Formen brax har uppkommit af braxen därigm att denna form uppfattats ss. sg. best.fsv. braxn; jfr sv. dial. bras, brasen, brasm, brasma, brasme, d. brasen (ä. d. äfv. brasem), fsax. bressemo, mnt. brassen, brassem, bresme (hvaraf fr. brême, hvaraf eng. bream), holl. brasem, mht. brabsem, t. brachs(en), brassen; besläktadt med isl. brjá, glänsa. Fsv. braxn år möjl. att betrakta ss. lån från t.
Men det står under huvudordet braxen, såg jag nu när jag tittade efter.
earlydayminer skrev:Trodde det var två olika sorter.
Det är det nog, jag är en usel iktyolog
Olika arter, men samma släkte, skulle jag tro.
Senast redigerad av Lakrits 2011-05-04 18:51:32, redigerad totalt 1 gång.
Lakrits skrev:TK skrev:Ytterligare litet OT om braxen och brax:
Enligt SAOB:Formen brax har uppkommit af braxen därigm att denna form uppfattats ss. sg. best.fsv. braxn; jfr sv. dial. bras, brasen, brasm, brasma, brasme, d. brasen (ä. d. äfv. brasem), fsax. bressemo, mnt. brassen, brassem, bresme (hvaraf fr. brême, hvaraf eng. bream), holl. brasem, mht. brabsem, t. brachs(en), brassen; besläktadt med isl. brjá, glänsa. Fsv. braxn år möjl. att betrakta ss. lån från t.
Men det står under huvudordet braxen, såg jag nu när jag tittade efter.
Jo, jag glömde få med att endast BRAXEN finns med i SAOB. Information om BRAX får man under huvudordet BRAXEN, enligt citatet.
Länken på SAOB är för övrigt:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.ph ... /9746.html
Senast redigerad av TK 2011-05-04 18:51:32, redigerad totalt 1 gång.
Men ska "braxen" som obestämt ord uttalas med grav eller akut ordaccent? Akut accent innebär melodiförloppet i t.ex. "laxen" och "tomt-en" (bestämd form av "tomt"), medan grav accent innebär det i t.ex. "oxen" och "tomte-n" (bestämd fom av "tomte").
Senast redigerad av Tallerger 2011-05-04 18:51:32, redigerad totalt 1 gång.