Ensamhet och lögner

av **Mats** » 2009-06-21 16:46:38

Alexandra skrev:Är det så fruktansvärt jobbigt att läsa en jippi-nu-ska-jag-få-barn-tråd, så får man nog faktiskt ta och hoppa över den. Oftast antyder ju rubriken vad diskussionstråden handlar om, finner jag en trådrubrik stötande eller ointressant, så hoppar jag över den.

Förlåt att jag lägger mig i men du läste nog inte Helioras inlägg ordentligt. Här kommer delar av det igen med en extra fetmarkering:

Heliora skrev:"Val" 1: jag är ute på landet och fram till mig kommer en lyckad parmänniska som berättar att hon skall ha barn igen. Jag har inte valt att hon skall komma fram och berätta detta för mig! Annan situation: jag är inne på aspergerforum och läser en tråd som handlar om något helt annat än familjelycka och in kommer ett inlägg från någon lycklig människa här som säger att h*n väntar barn eller skall gifta sig. Jag har inte valt att få detta upptryckt i ansiktet!

Utan att gå in på detaljer kan jag säga att jag känner igen mig. Jag tycker att Heliora i den här tråden ska kunna få berätta hur hon känner utan att behöva utmålas som en dålig människa.

Man kan inte göra så mycket åt vad man känner. Däremot kan man påverka hur man agerar på känslan. Att skriva av sig i en sån här tråd tycker jag är BRA. Att skriva av sig i en jippi-nu-ska-jag-få-barn-tråd är däremot inte bra.

Så tycker jag.

EDIT: Såg nu att Heliora och Alexandra han posta före mig.

av **Heliora** » 2009-06-21 16:54:48

Mats skrev:Jag tycker att Heliora i den här tråden ska kunna få berätta hur hon känner utan att behöva utmålas som en dålig människa.

Tja, fast problemet är ju att det bara är i min egen tråd som jag får vara ärlig. Jag får inte vara ärlig mot folk, där måste jag ljuga. Och det är det som känns jobbigt.

av **Heliora** » 2009-06-21 16:57:50

Alexandra skrev:Ah, ok. Jag skulle ju själv gärna vilja ha barn, men jag reagerar inte som du, och kan därmed inte sätta mig in i din situation.

Du kanske har fler år på dig och därmed inte känner samma stress? Jag är 35+ och tiden börjar rinna ut, därför känns det jobbigt för mig.

av **Mats** » 2009-06-21 17:03:15

Heliora skrev:Tja, fast problemet är ju att det bara är i min egen tråd som jag får vara ärlig. Jag får inte vara ärlig mot folk, där måste jag ljuga. Och det är det som känns jobbigt.

Eller hålla tyst. Det är så jag oftast gör.

Men ibland går det inte. Jag vet...

av **Heliora** » 2009-06-21 17:24:04

Mats skrev:
Heliora skrev:Tja, fast problemet är ju att det bara är i min egen tråd som jag får vara ärlig. Jag får inte vara ärlig mot folk, där måste jag ljuga. Och det är det som känns jobbigt.

Eller hålla tyst. Det är så jag oftast gör.

Men ibland går det inte. Jag vet...

I vissa situationer går det inte att bara hålla tyst, då förväntas man säga något. Och då tvingas man gratulera och ha sig. På ett forum är det ibland lättare att inte säga något, men den lyckliga människan förväntar sig ju ändå att bli gratulerad, och hur som helst så ljuger man ju mot sig själv även när man håller tyst.

av **barracuber** » 2009-06-21 17:25:49

Heliora,

Ärlighet skakar om folk. På ett positivt sätt.

Ingen är van vid det. Tvärtom är de rädda för det.

Men alla längtar efter det egentligen.

Även om du förlorar på det kortsiktigt tror jag du vinner på det långsiktigt.

Finns för mycket oärlighet.

av **Mats** » 2009-06-21 17:35:42

Om man ska skaka om folk bör man välja rätt tid och rätt plats. Annars kan man råka illa ut.

En grattis-till-barnet-tråd är inte rätt plats att skaka om folk på.

av TK » 2009-06-21 17:44:29

Det kan bli rätt omskakande för en själv att skaka om andra - helt oavsett ärlighet. Det är inte alltid man klarar att ta en sådan omskakande reaktion från andra.

Skillnad råder mellan idealvärldar - som kan te sig rätt olika för olika människor - och den värld som var och en på sitt sätt har att försöka inrätta sig i.

av **barracuber** » 2009-06-21 18:51:05

Mats skrev:En grattis-till-barnet-tråd är inte rätt plats att skaka om folk på.

Jag försvarar inte det som skedde i den tråden. Det var otaktiskt och okänsligt. Om man inte klarar att vara någorlunda finkänslig och fingertoppskänslig är det bättre att tiga i ett sånt läge.

av **Heliora** » 2009-06-21 21:05:08

barracuber skrev:
Mats skrev:En grattis-till-barnet-tråd är inte rätt plats att skaka om folk på.

Jag försvarar inte det som skedde i den tråden. Det var otaktiskt och okänsligt. Om man inte klarar att vara någorlunda finkänslig och fingertoppskänslig är det bättre att tiga i ett sånt läge.

Jag var inte själv med i tråden i fråga, men jag HYLLAR verkligen det som skrevs där. Har man valt att skaffa barn och gå ut och skryta med det på ett forum så får man väl acceptera att folk har lite olika åsikter. Varför skall det gullas och hycklas med parmänniskor hela tiden? De är väl så lyckliga ändå, så de behöver väl inget mer gullgull. Och går man ut med något sådant så får de väl ändå räkna med att det kan sticka folk i ögonen. Jag applåderade verkligen åt det som skrevs, men själv kunde jag ju inte vara helt ärlig och säga vad jag tyckte eftersom jag redan har en varning här (som jag fick för att jag kritiserade admins modereringar i en helt annan tråd förut).

Admin:

Det är inte att visa hänsyn och respekt att uttrycka sig som du gör här. Det handlade om Panikas väntade barn och hon har inte gått ut och skrutit om det på forumet som du påstår ovan. Det är en medveten lögn från din sida. Du måste inte uppskatta att andra får barn men du måste däremot hålla dig till forumreglerna när det gäller vad och hur du uttrycker dig på forumet.

Citerar ur reglerna:

• skriv på ett sådant sätt att du inte medvetet sårar andra
• ta hänsyn till att andra kan uppfatta saker annorlunda än du själv
• använd inte alltför grovt språk eller aggressivt tilltal

Det du skriver ovan ger dig en varning. Sett som ett enstaka övertramp kunde det möjligen passera som en tillsägelse men du är väl medveten om detta och har fått det påpekat för dig förr och upprepade brott mot forumreglerna betraktas strängare. Låt inte din bitterhet straffa ut dig från forumet, det är onödigt.

Meddelas även i PM.

av **Bjäbbmonstret** » 2009-06-21 21:26:04

Äsch....glöm det!

av **Alexandra** » 2009-06-22 0:18:56

Heliora skrev:
Alexandra skrev:Ah, ok. Jag skulle ju själv gärna vilja ha barn, men jag reagerar inte som du, och kan därmed inte sätta mig in i din situation.

Du kanske har fler år på dig och därmed inte känner samma stress? Jag är 35+ och tiden börjar rinna ut, därför känns det jobbigt för mig.

Jag har valt bort barn, mot min vilja. Har inte bara Asperger, utan också bipolär sjukdom.

Detta med att andra människor får barn...jamen så är det ju, helt enkelt. Folk runtomkring en kommer alltid att skaffa barn, även på ett aspergerforum. Men jag är inte heller sån att jag gratulerar per automatik, gratulerar folk gör jag om jag verkligen menar det. Annars kan det vara.

av **nano** » 2009-06-22 4:56:38

Heliora skrev:Jag håller ju fullständigt med om att midsommarfirande är till för 'lyckliga familjer', men egentligen spelar det ingen roll var jag än är någonstans en sådan dag, jag mår ändå dåligt för att jag påminns om mina egna misslyckanden.

Jag har inte direkt förknippat sättet man är på med misslyckanden så ofta.
Man lyckas med en massa saker också, min observation är att folk bara inte berättar om misslyckanden, upptäckte det genom att jag berättade om mina misslyckanden för att jag dels tyckte det var en hel del roliga misslyckanden jag skapat och dels för att folk skulle slippa göra samma misstag igen.

Skulle du vilja berätta vad du ser som misslyckanden så berättar jag gärna vad jag tycker om det hela och jämför med mina egna och hur jag gör med misslyckanden.
Hmm, vilken reklamtext det där blev

Nåja, garanterar inte att jag lyckas få dig på gott humör men jag hoppas det och att du får ett alternativt sätt att att se på saker.

av **nano** » 2009-06-22 5:14:14

Heliora skrev:Och när jag någon enstaka gång haft tillfälle att kunna få ihop det så har jag ändå inte lyckats pga svårigheter med det fysiska intima.

Kanske du har samma sak inbyggd i dig som jag, en vilja att vara säker på vad som händer och inte göra överilade beslut.
När du kommer till det intima kan ni inte bara ligga o kramas då, känna på varann.
Kanske lätt o säga att man inte måste ha sex bara för att det är tillgängligt.
Personligen vill jag se det som ett beslut, ett väl underbyggt sådant och att jag vill vara säker på att jag vill ha sex när så sker.
Man får ibland för sig att alla har sex med alla jämt men jag läste någon undersökning att det var runt 20% av mänskliheten som gör så, 60 som är selektiva i sitt sexbruk och 20% som är väldigt selektiva till helt sexfri.

Heliora skrev:Tja, tyvärr har det liksom blivit så att jag har kommit att missunna folk sådant som jag har misslyckats med. Och därför blir det svårt att gratulera och ha sig. Det är ju förstås ingen trevlig egenskap att missunna folk familjelycka, men tyvärr är det så det har kommit att bli för mig. Hur mycket jag än anstränger mig kan jag inte uppamma några "så roligt för dig"-känslor.

Men det är ju det som är grejen, det är roligt för dem och samtidigt ett exempel på vad man "kan göra".
Hur man hamnar där är nog någolunda individuellt.

av **nano** » 2009-06-22 5:31:39

Heliora skrev:I vissa situationer går det inte att bara hålla tyst, då förväntas man säga något. Och då tvingas man gratulera och ha sig. På ett forum är det ibland lättare att inte säga något, men den lyckliga människan förväntar sig ju ändå att bli gratulerad, och hur som helst så ljuger man ju mot sig själv även när man håller tyst.

Skulle man inte i det läget kunna berätta vad du längtar efter?
Antar att det är just denna familjelycka?
Förmodligen kommer majoriteten människor vilja ge något råd på vägen så att säga och ibland ge bra iabland mindra bra råd och ideer.
Kanske någon arrangerar promenad med en eller flera just för att ge dig och någon annan de känner chansen att träffa varandra och förhoppningsvis få intresse av varandra.
Ni kommer båda vara varsina personer

av **nano** » 2009-06-22 5:42:29

Heliora skrev:Har man valt att skaffa barn och gå ut och skryta med det på ett forum så får man väl acceptera att folk har lite olika åsikter.

Man får helt klart acceptera att folk har olika åsikter, åsikter är ens egna och ingen annans, men jag kan inte se att det skulle vara skryt att berätta att man är glad och tex i detta fall att man kommer att få barn.
Och jag vet från att ha blivit insatt i olika pars meningsskiljaktigheter förstått att det inte är friktionsfritt att vara par heller.
Kan bli riktigt illa på sina håll trots att det är en ganska fin yta, det har vi väl dessutom sett en del av på forumet med.

av **Altus** » 2009-06-23 5:21:12

barracuber skrev:Men jag vet många som inte orkar med det pga mindre tålamod än mitt och kallar det självömkan. De påstår att de slits ned psykiskt - till och med blir psykiskt sjuka - av att lyssna på en annan människas klagan.

Vad tror ni? Kan man bli psykiskt sjuk av att lyssna på en annan människas klagan?

Det låter ganska orimligt, men kanske om man är väldigt svag och känslig, typ redan är nästan psykiskt sjuk från början.

Hur jag reagerar på klagande beror nog mest på hur mycket jag kan identifiera mig med det. Om det är något jag själv är missnöjd med så kan det kännas rätt bra att dela det med någon och klaga tillsammans. Ibland kan jag känna ett mindre behov av att klaga själv om någon annan gör det, som om den personen fungerar som en slags ersättare för mig.

av **Altus** » 2009-06-23 5:36:12

nano skrev:
Kristofer skrev:
nano skrev:Måste man det då?

Tydligen måste man det. Jag förstår din fråga. Jag vet inte varför och jag hittar inget logiskt i det jag heller. Men tydligen är det så man ska göra...
Ljug till ordenkligt o säg att du var på saturnus o spelade bowling med venusianer på arbetstid.
Sedan frågar du om någon toppar det.
Endera får du ett stort garv eller så kommer folk o börja ljuga ännu mer.
Kanske någon träffat en sjöjungfru

Jag brukade komma med sådana svar en gång i tiden, skrev en lång lista med kreativa svar att välja från och kombinera på olika sätt. Mest att ge till en viss person som alltid frågade mig vad jag hade gjort trots att hon visste att jag (typ) aldrig gör något. Hon skrattade några gånger men började sedan att klaga på att jag aldrig svarade allvarligt. En annan person reagerade negativt direkt.

av **Altus** » 2009-06-23 6:08:54

barracuber skrev:Ärlighet skakar om folk. På ett positivt sätt.

Ingen är van vid det. Tvärtom är de rädda för det.

Men alla längtar efter det egentligen.

Jag föreställer mig följande:

Lycklig person: "Jag är så lycklig med min familj. Andra barnet är på väg!"

Ärlig person: "Hoppas att barnet blir dödfött och att din man tar livet av sig av sorg."

Lycklig person: "Jag känner mig positivt omskakad."

En del oväntad ärlighet kan nog uppfattas positivt, men missunsamhet är nog för det mesta ganska opopulärt. Fast jag skulle iofs vilja höra det också, om inte annat för att veta vilka som tänker så.

av **nano** » 2009-06-23 6:32:35

Altus skrev:Jag brukade komma med sådana svar en gång i tiden, skrev en lång lista med kreativa svar att välja från och kombinera på olika sätt. Mest att ge till en viss person som alltid frågade mig vad jag hade gjort trots att hon visste att jag (typ) aldrig gör något. Hon skrattade några gånger men började sedan att klaga på att jag aldrig svarade allvarligt. En annan person reagerade negativt direkt.

Min första tanke är att hon ville få med dig på något vis liksom.
Låter det sannolikt?

av **sommar** » 2009-06-23 9:38:08

Jag mår inte dåligt av när jag ser barnvagnar, familjer osv tack och lov. Däremot kan jag tycka det är jobbigt att lyssna på för länge. När jag jobbade med barn och det var barnvagnar, barnprat, osv. kunde jag känna så någon gång men nu har jag insett mitt människovärde i högre grad och är nöjd med mitt liv som det är idag men det kan hända att jag om något går kommer känna som du Heliora dvs. om känslan hinner kommer innan jag hunnit till nästa steg. Tyvärr tror jag det kommer bli så. Jag hoppas innerligt att jag slipper. Har som sagt känt känslan och det är inte kul.

Vissa högtider (midsommar, nyår, påsken lite grann) däremot kan jag tycka är jobbiga innan jag vet om jag får plats på ett hörn någonstans men det brukar jag få. Numera kan jag iofs. fråga mina nära vän för vi känner varandra väl eller så blir det med släkt och familj. Det är okej.

av **rottis30** » 2009-06-23 12:55:13

Heliora skrev:Jag har precis kommit hem från landet och jag vill bara gråta. En sådan här helg som midsommar är till för familjer. Dans kring stången och lyckliga familjer och skratt och sång. Och själv är jag ultrasingel, utan barn, och utan möjlighet att öht få barn eftersom jag inte lyckas få någon kille och tiden börjar rinna ut. Jag mår så dåligt så jag bara gråter och tänker på döden.

Mina föräldrar har ett sommarställe som vi alltid är vid på midsommar. Midsommarstång och sånt finns precis i närheten av vår lilla stuga och därför har det blivit så att vi alltid har varit med vid lövningen av stången och resningen. Och den delen gillar jag också, man känner sig betydelsefull. Men i detta måste man också ta det andra: se alla lyckliga familjer med barn...

Det är alltid lika jobbigt varje gång. Man skall dessutom tvingas hälsa på och vara artig och trevlig mot sommargrannarna som är i min ålder och har partner och barn. Man frågar hur den andra har det och dyl. "Jo, tack bra", tvingas jag ljuga och säga. Och klistra på ett falskt leende. Och svaret tillbaka "Här är det sååå bra, vi skall ha nytt barn snart och bl a bl a". Och då tvingas man åter sätta på ett falskt leende och ljuga och säga "grattis, vad roligt" när man egentligen helst av allt vill slå dem på käften och säga att jag är jätteledsen och att jag blir deprimerad och vill ta livet av mig bara jag ser dem.

Alltid dessa lögner! Och här inne på aspergerforum är det precis likadant! Någon säger att den skall få barn eller gifta sig och förväntar sig att man skall gratulera och ha sig. När jag egentligen helst av allt vill svara att "Det gör mig deprimerad att höra. Jag vill ta livet av mig bara jag ser dina inlägg". Men skriver jag så och är ärlig mot mig själv och andra så får man ju bara utskällningar och skit och kanske varningar.

Det känns bara så jävla jobbigt med alla dessa lögner hela tiden! Jag känner mig som en falsk människa, en bedragare. Och detta TVINGAS jag alltså vara, både i det sociala IRL-livet och på forumet.

Jag orkar inte med detta falska och tråkiga liv.

Det är trist att du känner dig så men jag säger bara en sak världen är inte alltid trist och tråkig. Det finns även ärliga människor och jag är en bland dom även om vissa påstår att jag är falsk och ljuger så är det absolut inte sant. Den människan måste slagit i huvudet rejält.
Jag är lyckligt förlovad men jag är ledsen att jag inte har haft så mycket tid för forumet. Jag arbetar häcken av mig.

av **rottis30** » 2009-06-23 12:59:36

Sen måste jag bara säga en sak.Det finns människor som inte vill vara min vän längre. Jag förstår inte varför.Jag har förlorat många människor i mitt liv men jag försöker ändå hålla gnistan vid liv. Jag har minst sagt blandade känslor just nu. Det är därför jag inte har tagit något inisativ till någon träff här i malmö.

av **sommar** » 2009-06-23 13:15:50

Falskhet och lögner kan uppfattas på många olika sätt - nog lika många sätt som det finns människor.

Falskhet och lögner kan utövas på flera olika sätt - kanske lika många sätt som det finns människor. Människan som utövar det förstår inte alltid att den utövar det och gör andra ledsna. Visst har man tex. As. har man större problem att förstå det i regel men man får försöka för att inte såra andra. Vissa däribland jag tål inte falskhet och lögner och ger igen mer eller mindre brutalt, vilket också är fel istället för att prata men prata och förklara hjälper tyvärr inte alltid.

Ensamhet och lögner

Re: Ensamhet och lögner

Re: Ensamhet och lögner

Re: Ensamhet och lögner

Re: Ensamhet och lögner

Re: Ensamhet och lögner

Re: Ensamhet och lögner

Re: Ensamhet och lögner

Vilka är online

Om AspergerForum

Logga in