KrigarSjäl skrev:

sommar skrev:Jag vet att alla med As. är mjäkiga. Det kan man ju se här på forumet + när man träffar många med As.

Nja, inte riktigt alla.

Hmm Jag har skrivit fel. För att jag vet att alla med As. inte är mjäkiga tex. jag själv. Barracuber har upptäckt felet. Han förstod det av sammanhanget, vilket han själv också skrev.

barracuber skrev:

sommar skrev:Som svar på frågan kan jag säga att jag inte är mjäkig men snäll ibland.För mig är det två skilda saker och skillnaden är likdan för mig som för Weasley. Jag vet att alla med As. är mjäkiga. Det kan man ju se här på forumet + när man träffar många med As. men många med As är det och det tror jag beror på att man blivit "trampad" och har dålig självkänsla = tror man är inget värd och hamnar man hos fel personer inom vården lär det bli värre.

I meningen jag fetat har du säkert glömt ett 'inte'. Det misstänker jag av sammanhanget.

Ja. Tack så mycket.

nano skrev:

sommar skrev:Jag vet att alla med As. är mjäkiga. Det kan man ju se här på forumet + när man träffar många med As. men många med As är det och det tror jag beror på att man blivit "trampad" och har dålig självkänsla

Jag är snäll för att jag tycker det är rätt sätt o behandla folk på.
Behandla andra på så sätt som man själv vill bli behandlad på....

Uppsnappat från DrPhil show: "To find a good friend, be a good friend...."

Jovisst, klart ska man vara snäll och behandla andra som man själv vill bli behandlad men samtidigt har man rätt att säga till när man blir illa behandlad eller när man inte vill något som man inte måste. Säger man inte till vinner man inte respekt utan blir behandlad som typ en "dörmatta" av många människor. Jag vet det av egen erfarenhet.
I en del situationer har man rätt att sätta sig själv först utan att vara egoist.

Håller med Sommar. Självklart måste det finnas en balans mellan att vara hygglig mot andra och att sätta rimliga gränser så att man inte blir utnyttjad eller illa behandlad.

deadpoet skrev:Jag har blivit respekterad mest när jag varit självisk o överjävlig.

Man får respekt för när man slutar säga Ja hela tiden och är tyst och mesig jämt. Lättare sagt än gjort men det är ett måste i detta sammanhanget och det känns nog bättre för de flesta att våga säga till ibland. Jag tycker helt klart det känns bättre sedan jag började våga säga ifrån. Ofta behöver man inte vara självisk och överj*lig för att bli respekterad men det förekommer uppenbarligen eftersom du skriver det och jag har hört något liknande. Trist men sant.

Som flera redan har skrivit i tråden, så innebär inte snäll att ställa upp på allt som andra ber en om. Var och en står sig själv närmast, och så måste det få vara. Man ska inte behöva gå under själv, för att hjälpa andra.

Jag har aldrig haft svårt att säga nej, om jag tycker att nån ber om nåt jag känner är för mycket. Men det har jag också många gånger fått skit för, för det finns själviska idioter som inte kan ta ett nej. Men jag låter mig inte avskräckas för det! Bara konstaterar att den personen var ingen riktig vän, som jag trodde...

"Med såna "vänner" behöver man inga fiender..."

sommar skrev:Säger man inte till vinner man inte respekt utan blir behandlad som typ en "dörmatta" av många människor. Jag vet det av egen erfarenhet.
I en del situationer har man rätt att sätta sig själv först utan att vara egoist.

Gillar inte när en del aktivt letar efter dörrmattor, finns även folk som hjälper folk att inte bli dörrmattor med varierande framgång.
De gillar jag bättre.

Dessbättre finns det som sagt folk man kan vara snäll mot utan att bli dörrmatta med, dem gillar jag skarpt

Man får respekt för när man slutar säga Ja hela tiden och är tyst och mesig jämt.

Jag är ganska omesig. Jag har nog lite narcissism i mig. Jag önskar att jag bara kunde vara helt rättvis o få respekt. Att bara säga nej har inte funkat, eller ja, det funkar rätt bra med kompisarna. Men vad gäller andra så har de ofta respekterat mig mest när jag faktiskt kört över dem. Jag vill inte vara sån dock. Det känns fel att få positiv input när man är elak.

Jag har lyckats, fast det finns de som försöker utnyttja snällheten och då får man "ta betalt" för snällheten.
Altså man sätter upp villkor på ett eller annat sätt som är relaterat till vad denne har gjort mot sin omgivning tidigare, funkar utmärkt.
Roligast när man inte behöver "ta betalt" dock.

deadpoet skrev:

Man får respekt för när man slutar säga Ja hela tiden och är tyst och mesig jämt.

Jag är ganska omesig. Jag har nog lite narcissism i mig. Jag önskar att jag bara kunde vara helt rättvis o få respekt. Att bara säga nej har inte funkat, eller ja, det funkar rätt bra med kompisarna. Men vad gäller andra så har de ofta respekterat mig mest när jag faktiskt kört över dem. Jag vill inte vara sån dock. Det känns fel att få positiv input när man är elak.

"Kört över" för att du säger nej? Om de inte respekterar dig första gången du säger nej, så att du tvingas "köra över" dem, så är det ju inte du som är "elak", utan de...

nano skrev:

sommar skrev:Säger man inte till vinner man inte respekt utan blir behandlad som typ en "dörmatta" av många människor. Jag vet det av egen erfarenhet.
I en del situationer har man rätt att sätta sig själv först utan att vara egoist.

Gillar inte när en del aktivt letar efter dörrmattor, finns även folk som hjälper folk att inte bli dörrmattor med varierande framgång.
De gillar jag bättre.

Dessbättre finns det som sagt folk man kan vara snäll mot utan att bli dörrmatta med, dem gillar jag skarpt

Nej, det är trist med folk som letar efter "dörrmattor. De personerna har i regel problem själva och mår ofta inte bra men det är ingen ursäkt för att bära sig dumt åt mot andra men bra att känna till. Ja, det är kul när folk hjälper andra att inte bli "dörrmattor".

Ja, det är trevligt och det gillar jag också. Men tyvärr sker det inte så ofta.

Här känner jag också igen mej.
Snäll..för snäll och ibland "mjäkig".

Jag tror att det handlar lite om en "primitiv" överlevnads-strategi. Om vi inte är snälla så finns det helt enkelt inte så många som tycker om oss, eftersom vi saknar många andra sociala förmågor.

Pemer skrev:Råkar man vara snäll över en viss nivå kan många andra bedömare inte skilja snällheten från mjäkighet, det är min erfarenhet. Själv ser jag mig definitivt som snäll, men inte mjäkig, men vet ju att jag i många avgörande sammanhang avfärdas som snarare mjäkig ändå.

Föredrar att kalla mig själv för VÄNLIG istället för snäll, för det ordet har en underton av just lite mjäkighet i sig..

Integritet handlar om att veta hur jag ska agera i en given situation för att må acceptabelt efteråt. Integritet kräver alltså självinsikt och självrespekt.

Det går inte att ligga kvar där på golvet och undra varför det är fotspår i ansiktet (offermentalitet).

Bli drabbad av livet eller våga vara du. Belöningen kommer. "Nej!" är en hel mening. Det är enkelt, men inte lätt.

Nog med snodda uttryck...

Inget fel i att vara snäll så länge man inte är FÖR snäll.
En del med AS kan vara för snälla då de är konflikträdda, inte vill sabotera ett redan dåligt självförtroende och söker sig till de mest snälla och accepterande individerna, de som inte mobbar/utnyttjar osv.
Som aspergare kan man ibland också framstå som godtrogen då man har svårt att förstå att andra kan ljuga. Man tar saker på allvar, mer bokstavligt, och förväntar sig kanske att andra är lika konkreta i sitt tänkande/handlande som en själv.

Inte alla med AS som är ovanligt snälla, men många med AS jag mött har varit det. Eller har åtminstone verkat vara det i mina ögon iaf.
Har hört en gång att den typiska aspergaren ska vara den typiska psykopatens motsats, vilket på sätt och vis kan stämma;
Den typiska psykopaten har stort ego, mindre rädsla, stor social kompetens och är medvetet falsk rakt igenom.

Aspergaren har oftast svagt ego (ofta pga mobbning/utanförskap), mer rädsla samt kämpar/strävar efter sanning till varje pris i brist på att naturligt förstå saker som alla andra fattar av sig själv.

Intressant tråd.

missbutterfly skrev:Varför är alla med AS (nåja, många menar jag) så himla snälla och välvilliga jämt? Har ni inte blivit spottade på, nedvärderade, mobbade, släpade i skiten, felbehandlade, fel"habiliterade", orättvist behandlade/ bemötta..osv..
Själv är jag född väldigt snäll men ibland tappar jag helt lusten att vara vänlig, snäll och förstående efter allt skit jag fått utstå.
(Den enda jag alltid är snäll och förstående emot är min dotter. Och hon är också den enda som alltid är det mot mig.)

Det finns ingen lag som säger att man måste vara vänlig eller snäll. Du ska agera utifrån vad du känner!

BMW skrev:

Pemer skrev:Råkar man vara snäll över en viss nivå kan många andra bedömare inte skilja snällheten från mjäkighet, det är min erfarenhet. Själv ser jag mig definitivt som snäll, men inte mjäkig, men vet ju att jag i många avgörande sammanhang avfärdas som snarare mjäkig ändå.

Föredrar att kalla mig själv för VÄNLIG istället för snäll, för det ordet har en underton av just lite mjäkighet i sig..

Det var ingen dum idé!

Om någon till äventyrs har missat Stefan Einhorns bestseller
"Konsten att vara snäll" så rekommenderAS den varmt härmed. Många intressanta tankar och kniviga infallsvinklar.

Jag kontrar det boktipset med Sonny Barger's Freedom - Credos From The Road.

regnif skrev:Intressant tråd.

Hej regnif! Long time, läget? Ska du gå 17 nov i Sthlm?

Pemer skrev:

BMW skrev:

Pemer skrev:Råkar man vara snäll över en viss nivå kan många andra bedömare inte skilja snällheten från mjäkighet, det är min erfarenhet. Själv ser jag mig definitivt som snäll, men inte mjäkig, men vet ju att jag i många avgörande sammanhang avfärdas som snarare mjäkig ändå.

Föredrar att kalla mig själv för VÄNLIG istället för snäll, för det ordet har en underton av just lite mjäkighet i sig..

Det var ingen dum idé!

Eller välvillig. Att man önskar andra gott, gärna räcker en hand om man kan, och blir glad när det går bra för andra.

Jaha där kom det: konflikträdd..antagligen därför så är jag så "snäll".
Jag hatar konflikter, jag vet inte hur man ska bära sej åt helt enkelt!! Det känns ytterst obehagligt!

Visst kan jag vara rak o ärlig också, så att det blir höjda ögonbryn o öppna munnar..

Ja, hur är man funtad egentligen??