Jag har extremt dålig allmänbildning och jag vet inte om det har med Asperger att göra... Har för mig att jag läst nånstans att många med Asperger har BRA allmänbildning men min är verkligen dålig. Jag har ojämn be gåvning och normal IQ, något över medel. Det svåraste är nog när det gäller samhället (hur det styrs osv), nyheter - har knappt koll på vad som händer i världen, historia och geografi... Det känns som jag är oengagerad i samhället! Och t.ex. mina föräldrar tjatar på mig att jag ska engagera mig i omvärlden. Men det fastnar inte. Alla tusen olika ord och innebörden av dem man ska lägga på minnet, som riksdagen, regeringen, kommun, län, landsting, staten, statsdelsförvaltning, myndighet, nämnd, departement, komunism, kapitalism, marxism.. etc etc etc! Det finns miljarder olika slags samhällsord som man SKA kunna. Man ska veta vad som händer i världen så man kan diskutera med folk. Men allt är en enda röra i huvudet och det känns som jag inte fattar nånting! Folk höjer ju på ögonbrynen när man inte hört om nån stor nyhet! Hur inne i sin egen värld får man vara egentligen? Är det helt fel? Det känns som jag måste läsa på för andras skull. Jag ägnar mig mest åt specialintressen som är totalt meningslösa skulle jag tro. Jag måste anstränga mig för att lära mig saker som andra automatiskt lär sig! För mig tar det massor av energi och jag är inte ens intresserad. Det som förstås skulle kunna vara bra att veta är vad alla gator i stan heter så man hittar, det är också en svaghet - lokalsinnet! Själv är jag bra på detaljer och på att minnas saker som andra tycker är helt meningslösa att komma ihåg. Är det nån här som är likadan? Eller är jag helt bakom flötet?

Ja, vadå? Klart jag ser förundrat besviken ut när en påstådd "PLC-programmerare" inte vet vad en array är för nåt.
*skämtåsido*


Bara lämna det. Prova vända det till något positivt! Då du inte vet så frågar man och vips så kanske du uppfattas som jättetrevlig. Om jag vet att någon ovetande vill veta så berättar jag mer än gärna av det jag vet och uppskattar att få prata ut till den som lyssnade.
Jag tycker det är mest lamt att folk förväntar sig att alla kan en massa allmänna saker och sen ser ner på den som inte vet. Devisen Det man inte vet har man ingen aning om tycker jag ska respekteras lite bättre av de flesta.
Iaf gör jag det, såvida jag inte snackar med såna som är utbildade på samma område jag numera vill vara verksam inom. (det sista var undantaget som bekräftar regeln)

Jag har bra allmänbildning och järnkoll på allt som händer i världen. Läser flera dagstidningar varje dag, följer med nyhetsrapporteringen på internet och gillar att diskutera politik etc. Däremot har jag ingen formell utbildning. Hade alltid inlärningssvårigheter och problem med att jag blev socialt utbränd i skolan.

NT människor generellt uppfattar mig som smart och bildad, men det är ändå inte kul att inte ha ens grundläggande utbildning när de frågar vad man gör. Folk har svårt att koppla hur jag kan vara så allmänbildad men samtidigt helt outbildad och icke-arbetande.

Ja, det är jobbigt med förväntningar om man inte ens vet.
De kan väl bara koppla det så att man har fått en ojämn bildning kanske då. Vet mer här än där som de kanske vet mer i.

Jag blir bara deprimerad om jag läser dumma kommentarer i tidningen eller samma gamla nyheter så jag brukar undvika att läsa men ibland så orkar jag med det och försöker ändå.
Alla samhällsorden kan vara svåra att hålla reda på ibland.

Nyheterna på tv är enklare än tidningar att ta in. Tidningar är mer detaljerade, tv-nyheter har bara de absoluta högsta rubrikerna. Tv generellt, tidningar mer i detalj. Se gärna på olika nyheter och olika tidningar tex en lokal och en nationell.

Jag är nog också bakom flötet. Hade nästan kunnat skriva det du skrev själv, det att jag inte kan gatorna i min hemstad t.ex är rätt pinsamt.

Inbillar mig att jag lade all energi på att undra över varför jag mådde dåligt under lång tid (skoltiden) under vilken jag ifall jag sluppit undra över det istället hade kunnat banka in lite mer vett i skallen.

Det känns som jag har rudimentära kunskaper om hur samhället funkar och dylikt. Hursomhelst är jag inte så förtjust i samhället vi lever i och överväger alternativen. Men dum är ju inte bra att vara ändå.

Sen lever jag också i tron att det är rätt svårt att veta vad som egentligen händer i världen, dolda agendor och allt möjligt. Tv-nyheterna består väl till 50% av fotboll - jätteintressant verkligen! (ironi). Men lite paranoia tror jag bara är hälsosamt.

Jag är troligen mycket ojämn i min så kallade allmänbildning - jag har uppenbarligen bara lärt in det som intresserar mig genom åren. Politik och sådant där statsvetenskapligt är fullständigt ointressant för mig - fast jag är väl medveten om att det är något som en (hel) del förväntar sig att man ska ha en åsikt om eller t.o.m. engagera sig i.
Nyheter tar jag heller inte aktivt del i, vare sig genom tidningar eller tv. Det allra viktigaste som händer når väl fram till mig vad det lider i alla fall, resonerar jag. Mycket går ju inte ens att undvika.

Jag varken kan eller vill stressa upp mig för att någon annan tycker att jag borde veta än det ena, än det andra...
Jag har svårt att få min vardag att gå ihop som det är, varför ska jag lägga någon energi på att uppfylla någon allmän norm???

Kanske är nyheterna enklare att ta in, men jag tycker samtidigt att de kan låta lite dramatiska och samtidigt neutrala. Jag tycker mer de borde säga: Vem f-n har dödat ännu en person?
De låter nästan som att de inte bryr sig. "Jaa, ännu en civil person dödad och en annan mördad och dessutom så är det fel att ha dialekt på tv..etc" (iofs inte kollat på ett tag).

Jag vet, de måste vara neutrala men ändå. Tröttsamt efter ett tag. Låter så onaturligt på ett sätt. Men jag förstår vad du menar, MsTibbs. Det är nog så med tidningarna och tv:n.
Sen har jag hört att de inte visar hela sanningen ändå så det känns onödigt att titta när jag inte vet vad det är som de döljer då. Plus då att det är samma upprepade nyheter, bara att det är med nya personer.

Tycker alla nyheterna är bara eländiga och fan vad alla kommer att lida nu när det blir grått väder och allt, det är inte bra, alla kommer att vara invalida i sina hem nu när det börjat regna tre droppar och allt.

Så jag kan va lite trött. Det är så likadant hela tiden på nåt sätt.

Kan förstå dig, TS!
(Läste ditt inlägg och registrerade mig för att svara. Detta är alltså mitt första inlägg!)

Är ganska grym på programmering och håller koll på omvärlden ganska bra. Ogillar människor som inte kan låta okunskap gå förbi obehindrat. Antagligen är jag väl en av dem du pratar om, de som anmärker, som gör att ditt självförtroende sjunker "långt ner i skorna".

Men jag vet precis vad du menar. Ogillar den här typen av "oprocesserad kunskap", sånt man verkligen bara lär sig på 10 sekunder, till exempel Vad heter statsministern? och dylikt.
Det finns en ganska ingrodd tipspromenadsmentalitet här i Sverige. Och kan man inte svara så får man ta på sig dumstruten "och ställa sig i hörnet resten av tiden".

I mitt fall, till exempel, har jag alltid varit och ÄR fortfarande grymt ointresserad av naturen/biologi. Jag var bokstavligen 18 innan jag kunde peka ut diverse trädsorter (ek, alm, rönn.. och andra jag inte kommer ihåg namnet på).
Däremot kunde jag programmera (enkla program) innan puberteten... Och det intresset har jag utvecklat vidare mer eller mindre ofrivilligt


Vet inte vart jag vill komma riktigt. Men mitt mål i livet är i alla fall att anpassa mig, och då behöver man kunna normala grejer. Det är bara tråkigt om du intalar dig själv det...
Dessutom är du ju blessed med insikt i vad du inte kan.


Må väl!

TS, jag har också fått höra att jag borde intressera mig mer för vad som händer här o där, jag tycker oftast att det är ointressant.
Och jag kan inte särskilt många gator i de städer jag bott, som liten visste jag att gatan jag bodde på hette Hammarvägen, senare lärde jag mig några till.
Men jag hade järnkoll på var alla gator låg och hur allt såg ut så jag kunde ta mig från ena platsen till den andra än fast jag inte visste vad gatorna hette.
Samma sak idag, kan nog namnet på ett trettiotal olika gator i hela Sverige och jag har nog bott på 7 av dem.

Jag vet inte vad gatorna i Australien heter heller men vill jag veta det köper jag en karta, samma sak i min egen stad eller så kollar jag på skyltar.
Släpper man av mig i Australien så lär jag mig omedelbart hur gatorna ser ut och var de ligger i förhållande till varandra, kännns faktiskt mer användbart än o veta vad de heter.
Min pappa verkade förvänta sig ända tills för några år sedan att "det bara var o intressera sig" men mig veteligen kan man inte ändra intresse på beställning.
Iaf har jag inte lyckats med det ännu.

Intressanta saker lär jag mig automatiskt, annat lär jag mig sällan.

Nano, det låter rätt likt mig.
Jag visste inte ens vad granngatan hette när jag var barn, men jag tog reda på hur jag skulle ta mig dit jag ville.

Däremot så har jag dåligt lokalsinne, och tycker att vägen tillbaka är helt olik vägen dit.
Men kanske min strategi är kompenserande för detta, genom att memorera detaljer. Jag har väldigt svårt för att hitta när jag kommer från ett annat håll och så vidare.

Där jag bor nu, har jag lärt mig en hel del namn, men då är det inte massor av dönickenamn, utan några enkla som har ovanliga och ålderdomliga namn.

Men jag har också bott i Åby lägenhetsområde, och då hade gatorna namn som "kallblodsgatan" och "varmblodsgatan". Då tyckte jag det var intressant att kolla de olika hästkategorierna, var de slutade, var en ny typ av hästgatunamn började Då finns något slags intressant system.
Fast första bästa gata utanför hästgatorna, visste jag inte vad den hette.

********

Ett annat liknande exempel är när jag lärde mig göra hemsidor.
Jag hade en fungerande hemsida med frames o.s.v. men ingen aning om hur man fick ut den på internet.
Jag kunde inte söka på det heller, eftersom jag inte visste vad jag skulle söka efter. "få hemsida från datorn till internet"

Sedan fick jag något problem, och frågade om problemet på webforum eller liknande.
Någon skrev "kolla webbläsaren" men det visste jag inte vad det var. Svaret från de på forumet var att jag skulle sluta jävlas, sedan svarade de inte mer. ALLA som vet hur man gör en hemsida och kan ändra hej vilt i given kod, vet vad webbläsare är...

Det blir väldigt ofta så, jag vet hur man gör saker, men inte vad de heter eller vad det jag gör benämns som.

Samma här och mitt lokalsinne är väldigt bra. Jag var tvungen att göra en karta till där mitt nya jobb ligger, heh, tog en titt på kartan på Eniro.se och skissade sen fram en karta. Sen satt jag och tänkte på den i bussen, helt plötsligt började jag känna igen mig och det var som att kartan var ovanifrån fast att jag ser framåt. Och när jag lär mig något lär jag mig det för alltid.

Tyvärr så lär jag mig inte om jag är ointresserad eller någon säger det och jag inte bryr mig.

Jag lär mig mycket med färger, former och genom ögonen.

Om jag skall vara ärlig så skiter jag lite i vad folk tänker om mig, jag vet vad jag är kapabel till, jag vet att jag kommer klara av att göra det som krävs när situationen kräver det lilla extra, jag vet vad jag alltid tänker på, hur jag tänker och det jag får fram ur mina tankar. Jag släpper kanske ut 10% av allt jag tänker, maximalt 10% - till någon. Fast jag själv är lite fixerad på att jag måste ha en utbildning för att jag tror det utvecklar mig på ett sätt som t o m jag själv blir förvånad över.

Tyvärr måste man ha allt på papper nu för tiden, och det är på papper jag måste fixa det så jag kan göra något spektakulärt med mitt liv, en dag, kanske, i en framtid, hoppas jag.

Vi har så mycket krav på oss själva. Inte alls bra.

Jag har dåligt lokalsinne, men har lätt för kartor och att följa dem. Jag måste dock oftast ha med kartan.
Det svåra med kartor är när det har uteslutits vissa vägar, skalan inte stämmer på vägbredder, eller vägarna på kartan ritas lika breda fast det är STOOOR skillnad ibland. Ibland är vägar enkeltriktade utan att man kan se det på kartan, det ställer också till.

Jag är alltid inställd på att det kommer bli något fel. Försök med det, det underlättar. Jag har alltid karta med mig, men jag ritar den själv. På så viss gör jag en karta efter det jag ser = Lär mig kartan så mycket bättre.

Bror Duktig skrev:Det blir väldigt ofta så, jag vet hur man gör saker, men inte vad de heter eller vad det jag gör benämns som.

Jag vet inte ens hur man gör saker men det beror just på att jag känner igen mig såå i att inte kunna gängse termer. De där trevande samtalen som jag skriver om i ner-som-en- ... 10547.html ...skulle jag verkligen behöva, inte alls bara socialt.

Jag vill börja hjälpsökarsamtal med ett tankebrus med svaga färgskiftningar d.v.s. allmänna termer (exempelvis "tankebrus med svaga förgskiftningar").

Innehållsrikt brus är det, bruset består alltid av en eller annan brusande fyllig tanke som jag försöker hitta maximalt med fast form i. Det... får man... sällan.......
hjälp. med.

Nån gång skriver jag kanske om tankebrus i ett så långt inlägg att det kanske blir begripligt för åtminstone hyfsat många.

Josef1 skrev:NT människor generellt uppfattar mig som smart och bildad, men det är ändå inte kul att inte ha ens grundläggande utbildning när de frågar vad man gör. Folk har svårt att koppla hur jag kan vara så allmänbildad men samtidigt helt outbildad och icke-arbetande.

Alla har ingen utbildning, det är nog inget ovanligt tror jag. Var glad att du uppfattas som smart och bildad. Jag har det motsatta problemet: folk undrar hur jag kan vara så oallmänbildad när jag har så hög utbildniing.

Varför skall vi egentligen behöva bli erkänd av en persontyp vi inte ens tycker om?

regnif skrev:Kanske är nyheterna enklare att ta in, men jag tycker samtidigt att de kan låta lite dramatiska och samtidigt neutrala. Jag tycker mer de borde säga: Vem f-n har dödat ännu en person?
De låter nästan som att de inte bryr sig. "Jaa, ännu en civil person dödad och en annan mördad och dessutom så är det fel att ha dialekt på tv..etc" (iofs inte kollat på ett tag).

Jag hade nog störts mer om nyheterna låtit: "Tre civila dödade i bombattack i mellanöstern.. buuhhuuu, vad hemskt, stackars oskyldiga människor buuuhuhuhu.... En misstänkt har gripits.... jaaa, sätt åt den jäveln bara, bura in honom på livstid. Vidare nyheter, fyraårig flicka påkörd av bil... åh, stackars barn, så liten åhhh snyft..."

earlydayminer skrev:Varför skall vi egentligen behöva bli erkänd av en persontyp vi inte ens tycker om?

För att vi lever i NT-världen och inte skulle må så bra om vi blev helt utstötta därifrån. Och vad gäller sista delen av din mening så får nog var och en tala för sig själv. Jag tycker inte illa om NTs.

Precis. Helt utstött därifrån....det är ett helvete kan jag säga när det är så det känns så det vill man inte. Iaf om man vill ha av båda världarna. Måste man utesluta? Jag säger också, alla NTs måste inte vara likadana, och alla kan lära sig, om de vill
Lära sig förstå varandra bättre.

Mitt lokalsinne är också kasst! Dock så har jag lyckades utveckla det något till det bättre, delvis eftersom att hitta till nya platser och adresser är något som i hög grad ingår i mitt yrke. Trots att jag växt upp så nära storstaden har jag bara lyckats lära något mer än som vilken småstadsbo som helst kunnat namnge. Har helt enkelt inte varit intresserad. Pinsamt när man träffar storstadsbor som känner tycks känna till till varenda litet hak och precis hur man utnyttjar kollektivtrafiken maximalt. När flyttade tillbaka från studieorten klarade jag mig i princip bara att ta mig in till city.

Så, ja, jag hamnar lite i samma dilemma som dig. Bara de saker genuint intresserar mig fastnar. Sitter jag och läser igenom någon politisk debattartikel i valfri dagstidning så kommer jag inte ihåg vad jag läst när jag kommit till slutet. Jag kan verkligen försöka engagera mig i aktuella händelser som ALLA verkar insatta i men många gånger förgäves. När det kommer till kritan och någon för upp frågan per diskussion kan jag ändå bara sammanfatta det i några få ord eller, i bästa fall, meningar. Vräker ur mig floskler och fullkomligt uppenbara grejer ibland bara för att hålla igång samtalen och inte verka otrevlig. Kommer ändå bara ihåg bråkdelen av den här personen sagt, om han eller hon nu inte lyckas hitta en väldigt intressant infallsvinkel på det hela.

Ett knep jag brukar använda mig utav när det gäller dagstidningar, så samtalen åtminstone handlar om något jag känner till, är att börja med det intressantaste först. Dvs serierna. Nemi for the win! sen arbetar jag mig inåt; filmer, musik, tekniska eller vetenskapliga genombrott. Och där är man sen igång och kan fortsätta med resten av tidningen. Tips är ju att börja läsa bildtexter och fetstilt. Skulle något fånga mitt intresse kan jag läsa vidare. Men aldrig traggla mig igenom någonting bara för sakens skull eller för att jag borde, tjänar ändå ingenting till- jag blir inte något klokare för det. Allt som skrivs om omvärldens och landets ekonomi exempelvis är mest bla bla finanskris och uppköp hit och dit just nu så jag knappt bry mig alls längre.

TACK för alla era svar! Skönt att jag inte är den enda som känner så här... Intressant läsning! Kram på er alla!!

earlydayminer skrev:Varför skall vi egentligen behöva bli erkänd av en persontyp vi inte ens tycker om?

Byt ut "vi" mot "jag".

Ja, åtminstone om det är "NT" du menar och inte kanske "sådana som bara räknar det yttre".