Jag samtalar regelbundet med en socionom och han frågade mig om jag förstod innebörden av ordspråket "När räven blir mätt så är rönnbären sura".

För det första så inbillade jag mig att någon står och mäter hur lång räven är och för det andra så undrade jag varför rönnbären var så sura för det.

Kort sagt, jag fattade ingenting och han kunde heller inte förklara för mig vad det betyder. Jag är fortfarande ett jättestort frågetecken (inte bokstavligt talat då, haha).

Jag har inte fått någon som helst diagnos, så om någon för protokoll så kanske mitt exempel inte ska räknas med.

Kanske att man tagit en för mycket? Att man gjort en dum sak för mycket. Min version var fel, så jag googla och fann en blogg:

Alltså: 'Surt, sa räven' (egentligen Surt, sa räven om rönnbären) säger man om någon som från början vill ha något, men sedan börjar förringa värdet av det när han/hon inte kan få det. Säg att din kompis i flera veckar tjatat om hur mycket han vill köpa en speciell bil. Chansen att köpa bilen dyker plötsligt upp, men det visar sig att din kompis inte har råd. När du sedan frågar varför han inte slog till säger han: 'Äh, jag vill inte ha en sån bil, de är så obekväma att köra'. Då passar bra det att säga 'Surt, sa räven' för att beskriva situationen.

Kanske att räven är så listig att den redan fått i sig det den behöver innan maten hinner surna? Kanske. Så jag funderar.
Jag tycker iaf inte man behöver ha nån diagnos.
Jag kan både förstå sånt där och inte. Problemet är att se skillnaden om de verkligen tycker att jag är dum, verkligen på riktigt eller testar om jag fattar att de testar eller nåt.

Tex. tala till handen är den jag fattar minst tror jag, men det är kanske ett "Nej" som åsyftas där? Annat vet jag inte. Hands off eller nåt?
Kan ju va lite vadsomhelst nästan.

Edit: earlydayminers "teori" förstår jag nu när jag ser den.

earlydayminer skrev:Kanske att man tagit en för mycket? Att man gjort en dum sak för mycket. Min version var fel, så jag googla och fann en blogg:

Alltså: 'Surt, sa räven' (egentligen Surt, sa räven om rönnbären) säger man om någon som från början vill ha något, men sedan börjar förringa värdet av det när han/hon inte kan få det. Säg att din kompis i flera veckar tjatat om hur mycket han vill köpa en speciell bil. Chansen att köpa bilen dyker plötsligt upp, men det visar sig att din kompis inte har råd. När du sedan frågar varför han inte slog till säger han: 'Äh, jag vill inte ha en sån bil, de är så obekväma att köra'. Då passar bra det att säga 'Surt, sa räven' för att beskriva situationen.

Ehh.. Jag tycker det är bättre att man inte använder sådana luddiga uttryck överhuvudtaget i så fall. Fy f*n vilken krånglig förklaring! Men jag tror jag förstår... Kanske.

När jag var liten (på 60-talet) fick man lära sig såna talesätt i skolan. De kommer ofta ifrån fabler (som är sedelärande berättelser med djur i rollerna). Kan vara praktiska ibland om man vet vad de betyder. Annars väldigt förvirrande.

Som kompensation för att man inte får lära sig i skolan nuförtiden finns google och wikipedia.

evilmaster skrev:Jag samtalar regelbundet med en socionom och han frågade mig om jag förstod innebörden av ordspråket "När räven blir mätt så är rönnbären sura".

Det var ett konstigt ordspråk.
Ska det betyda samma som "surt sade räven"?

Om jag ska tolka det du blev frågad om, så skulle jag tänka att när räven var hungrig, så gick det bra att äta de sura rönnbären, men när han är mätt, vill han minsann inte ha sådana.
Kan det vara rätt? (Alla får gärna tycka till.)

Och det där "surt sade räven" det verkar ju feltolkat av mängder av människor. Det brukar förklaras och användas som "det där ville du allt ha, men tji fick du, det var så surt i smaken så".

Eller "surt sade räven" om något som är negativt över huvud taget, ungefär som "det är surt att alltid förlora".

Så som det beskrivs i den text early hittade, det är så jag har fått förklarat att det är den egentliga betydelsen, men som sagt så verkar de flesta använda det fel. Någon förklarade också att det först kom från något italienskt ordspråk där det handlade om druvor. Men när det överförs till rönnbär, så bler det helt fel i betydelsen. Rönnbär ÄR ju sura, det är inget man bara säger för att man inte kan få dem.

Mina höjdare är hur jag tolkade "skåda ej given häst i mun" eller "ropa inte hej förrän du är över bäcken" när jag var barn - LOL
Även köpa grisen i säcken, blev kul tolkat.

Så tänkte även jag.

earlydayminer skrev:Så tänkte även jag.

Frågan är då: Vad är det budskapet så bra för, att man skapar ett ordspråk?
Verkar meningslöst.

Bror Duktig skrev:Mina höjdare är hur jag tolkade "skåda ej given häst i mun" eller "ropa inte hej förrän du är över bäcken" när jag var barn - LOL
Även köpa grisen i säcken, blev kul tolkat.

Berätta gärna! *nyfiken*

Inger skrev:

Bror Duktig skrev:Mina höjdare är hur jag tolkade "skåda ej given häst i mun" eller "ropa inte hej förrän du är över bäcken" när jag var barn - LOL
Även köpa grisen i säcken, blev kul tolkat.

Berätta gärna! *nyfiken*

Ytterligare en nyfiken. Det vågar jag erkänna nu när jag inte är ensam om att avslöja nyfikenhet.

Inger skrev:

Bror Duktig skrev:Mina höjdare är hur jag tolkade "skåda ej given häst i mun" eller "ropa inte hej förrän du är över bäcken" när jag var barn - LOL
Även köpa grisen i säcken, blev kul tolkat.

Berätta gärna! *nyfiken*

Skåda ej given häst i mun: Man ska inte ge en "given häst" tandvård trots att den behöver, eller så ska man åtminstone inte se efter om den behöver tandvård. Och, "given" det var ju en ny omgång i ett kortspel (när man ger ut nya kort). Trots förklaringar så var jag inte riktigt säker, hur vet jag att det verkligen inte handlade om tandvård och kanske något med kortspel (fast vad med kortspel visste jag inte)?

Ropa ej hej innan du är över ån/bäcken": Om man ser någon man känner på andra sidan om en å/bäck, så ska man inte hälsa på den förrän man har hoppat över ån/bäcken. Och "bäcken", kan det vara sådant bäcken de har i sjukvården? Eller kanske kroppsdelen? Trots att jag insåg att det borde vara en rinnande bäck, så var det ju faktiskt inte förklarat rakt ut.

Man ska inte köpa grisen i säcken: Ska man inte köpa en gris i en säck? Eller ska man inte köpa en gris medan man själv är i en säck? Det senare är ju inte bra, då ser man ju inte vad man gör alls. Och, om man köper en slaktad gris, hur ska man få hem den om man inte tar säcken som erbjuds?

Bonus:
Man ska inte gå över ån efter vatten: Om sötvattenkranen är på andra sidan ån, så ska man inte gå över ån för att hämta vattnet??? Hur smart är det? Jag hade ju faktiskt hört att man INTE ska dricka vatten ur åar, så att hämta vatten i själva ån, föll mig aldrig in att man menade.

Bonus 2:
Stämma i bäcken: Tja, vad ska man säga. Vet inte vad det betyder. Men jag vet att jag funderade på stämgaffel och sådant där sjukhusbäcken. Det kanske blir en ton om man håller i ett bäckens handtag och slår till det? Eller kanske att det var "dämma upp bäcken". Jag kunde inte alls räkna ut vad man menade. Jag vet fortfarande inte förresten. Inte ens om det är positivt eller negativt eller bara "bror duktig-aktigt".

Däremot kunde jag räkna ut vad sådant som Liten tuva stjälper ofta stort lass betyder.
Och ofta (eller ja...) så kunde jag räkna ut om det var något positivt eller negativt. Man fick analysera lite vad som sagts. Men på vilket sätt visste jag ju aldrig. Och vissa liknelser, metaforer och ordspråk gick inte att veta om de var positiva eller negativa.
Mammas "peppar peppar" visste jag vad det betydde (konstigt nog, eller så förklarade hon, minns inte just detta), men jag tyckte att det var väldigt löjligt att säga en sådan sak och inte något mer talande.

Bonus 2:
Stämma i bäcken: Tja, vad ska man säga. Vet inte vad det betyder.

Det är ungefär samma sak som att "Mota Olle i grind" tror jag. Men då uppkommer frågan varför Olle inte får komma in genom grinden. Speciellt då jag alltid kommer att tänka på skolfröken som säger "Ni ska vara snälla mot lille Olle för han kan inte rå för att han är dum i huvet" Men varför ska nån som är dum i huvet hållas utanför grinden kan man undra.

Däremot kunde jag räkna ut vad sådant som Liten tuva stjälper ofta stort lass betyder.

Ja, där går det att se en inre bild av det hela. Men jag undrade ofta hur stor eller liten tuva som krävs. Det räcker ju inte med en pytteliten tuva för i så fall är det alltför stort lass och/eller en dålig vagn och i så fall får den som kör vagnen skylla sig själv.

Duras skrev:

Bonus 2:
Stämma i bäcken: Tja, vad ska man säga. Vet inte vad det betyder.

Det är ungefär samma sak som att "Mota Olle i grind" tror jag. Men då uppkommer frågan varför Olle inte får komma in genom grinden. Speciellt då jag alltid kommer att tänka på skolfröken som säger "Ni ska vara snälla mot lille Olle för han kan inte rå för att han är dum i huvet" Men varför ska nån som är dum i huvet hållas utanför grinden kan man undra.

Jag antar att den där Olle i grinden är en person som man inte vill ha att göra med. Inte för att han heter Olle, det namnet råkade han väl bara få.

Men vad är "stämma i bäcken"? Är det ngn uppdämning?

Duras skrev:

Däremot kunde jag räkna ut vad sådant som Liten tuva stjälper ofta stort lass betyder.

Ja, där går det att se en inre bild av det hela. Men jag undrade ofta hur stor eller liten tuva som krävs. Det räcker ju inte med en pytteliten tuva för i så fall är det alltför stort lass och/eller en dålig vagn och i så fall får den som kör vagnen skylla sig själv.

Jag har åkt i en bil som fick bredsladd och åkte på snedden i diket. Plötsligt träffade den en tuvgrej, och kastades upp på vägen igen ^_^
Fast där var det mer "liten tuva hjälper ofta stort lass". LOL

Angående ordspråks betydelse hittade jag en sida på nätet om detta:

Pärlemorsan - Ordspråk, kloka ord osv..

Om just stämma i bäcken:

"Bättre stämma i bäcken än i ån"
Talesättet syftar på att man bör ta itu med potentiella
problem på ett tidigt stadium, innan de hunnit växa sig stora.

Stämma betyder här just dämma, hämma, hejda, stoppa ... (olika ord anges i olika ordböcker).

Just rönnbären är ju rätt misslyckade. Rönnbär är sura. I orginal (Aisopos) är det fråga om druvor.

Jonte skrev:Just rönnbären är ju rätt misslyckade. Rönnbär är sura. I orginal (Aisopos) är det fråga om druvor.

Ja, varför har man översatt det på det viset... LOL

Troligen därför att människor i gemen inte visste vad druvor var för något. Import av matvaror är ett ganska nytt påfund.

Jag läste på Pärlemorsans sida som TK länkade till, riktigt bra förklaringar på det mesta och hon har tagit upp ett antal ordspråk som diskuterats här!

Miche skrev:Troligen därför att människor i gemen inte visste vad druvor var för något. Import av matvaror är ett ganska nytt påfund.

Jag läste på Pärlemorsans sida som TK länkade till, riktigt bra förklaringar på det mesta och hon har tagit upp ett antal ordspråk som diskuterats här!

Men importera ett obegripligt ordspråk gick bra? Det verkar konstigt att anamma ett ordspråk som egentligen blir helt fel.

Bror Duktig skrev:

Jonte skrev:Just rönnbären är ju rätt misslyckade. Rönnbär är sura. I orginal (Aisopos) är det fråga om druvor.

Ja, varför har man översatt det på det viset... LOL

Alitteration på Räv och Rönnbär?

"Lägg inte lök på laxen" är liknande i uppbyggnad och fullständigt obegripligt. (Jag vet vad det betyder men det är ändå obegripligt).

Jag förstår stående metaforer och vanliga liknelser utan problem. En följd av att läsa mycket och leva länge.

Men samtidigt så kan jag s a s se bilden framför mig. Vilket gör att ordet "jätteliten" bara är såå fel.

Svårare har jag för att förstå andras sarkasmer och ironi. Dem förstår man genom den talandes ansiktssuttryck el tonfall, något som jag har svårt att tolka. På nätet finns inte ens den möjligheten, så då är jag beroende av smilies.

Visserligen kan jag själv vara ironisk ibland, men då är det förstås självklart vad jag menar.

Folk brukar inte fatta när jag är ironisk... Jag fattar inte att de inte fattar. Men kanske faller det på tonfall eller nåt. Beats me

Jag har försökt analysera lite mer vad det är som gör om jag fattar ett talesätt/pordspråk eller ej.

På den där sidan det länkades till, tyckte jag att en del ordspråk/talesätt verkar förklara sig själva bättre än med den förklaring som gavs.

Men jag tror att för att jag ska förstå IRL, så krävs det att jag förstår att det är ett talesätt/ordspråk över huvud taget (det går ibland att lista ut även om det inte är klart, men det tar längre tid och jag kan fastna i "bilden" av det som sägs).
Sedan så krävs det att det som sägs är något som går att förstå, som det där med tuvan och lasset. Att gå över ån efter vatten är svårare, kanske omöjligt, eftersom man nu för tiden inte alls hämtar vatten i någon å.

Ibland kan också personen som säger ordspråket/talesättet vara på rätt våglängd så att jag förstår, eller sammanhanget är VÄLDIGT klart.

De flesta gånger retar jag mig på ordspråk/talesätt, om de inte används som en sorts skämt. Jag har alltid retat mig på att nyheterna använder sådant väldigt mycket, och retar upp mig i allmänhet när folk har mycket av talesätt i sitt sätt att tala (och inte skojar).

Första gången jag hörde "bara döda fiskar flyter medströms" så skrattade jag. Jag hade precis beklagat mig över att andra är konstiga och gillar konstiga saker, medan jag verkar vara knasig och den enda som tänker på vissa saker.
Då sade personen jag talade med "ja men du vet väl att bara döda fiskar flyter medströms". Det hade jag aldrig hört förut, men förstod direkt.

*****

Jag har också erfarenhet av att NT:ar inte förstår min ironi. Samtidigt som jag har svårt att förstå deras när alla andra (NT) fattar.
Jag tror att det handlar om "på sig själv känner man andra" (:D).

Nu har jag läst TK:s länk men hittar inte "Man ska inte kasta yxan i sjön". Jag vet att det betyder ungefär att man inte ska ge upp i onödan, men förstår ändå inte. Det har väl aldrig varit vanligt att folk verkligen kastar yxor i sjöar. Har aldrig vare sig sett eller hört talas om nåt sånt.