nallen skrev:Det går ju inte att undgå att bli förbannad när folk krånglar för krånglandets egen skull. Det har varit nära slagsmål på möten på jobbet emellanåt av just såna anledningar.
Har man fel så är det väl bara bra att man får reda på det så att man kan korrigera sig och sluta verka som en idiot. Det kräver ju självklart att den som upptäckt felet kan härleda sitt motbevis.
Jag är inte intresserad av fel och dumheter.

Jag tror inte att det här är ett ämne man direkt kan ha "rätt" eller "fel" i, då det är nästan omöjligt att generalisera. Jag kan bara spegla min egen erfarenhet, eller det jag har förstått av att umgås med andra kvinnor som jag har gått på krogen med, samt har fortsatt kontakt med och som lever ett liv där de går ut mycket.

Nu är jag hemskt ledsen, men jag tror att jag insåg att jag måste krångla till det ännu mer i det här sammanhanget....

Beroende på vad man "är ute efter"; så är det inte alltid helt lätt att vara kvinna. Man förhåller sig dels till sitt eget behov men också till hur omvärlden uppfattar en. Tyvärr tror jag att åtminstone min generation har kvar lite av tänkandet att man inte skall vara för lättfotad. Tjejjer som har legat med kreti och pleti står nog inte högt i kurs varken bland kvinnor eller män (jag är 60-talist) och man (åtminstone jag) vill inte vara en av dem. Det där märkliga spelet som bottnar i gamla fördomar och könsroller; jag är inte för det här, men kan ändå inte riktigt släppa det heller.

Det innebär trots allt till syvende och sist, att om jag verkligen har mött en riktigt trevlig och attraktiv kille på krogen, så är han ABSOLUT den sista jag följer med hem, speciellt första kvällen!

Ytterligare: har en kille väckt mitt intresse, han är riktigt trevlig och attraktiv och jag helt plötsligt inser att "shit, han är bara ute efter ett ragg". Då har jag lagt om kursen, kanske blivit besviken och tar upp garden. Jag följer inte med hem. Livrädd för att bli sårad, besviken och olyckligt kär.

Så ibland kan det till och med vara ett tecken på intresse när man inte blir uppraggad eller lyckas med att få med någon hem.

Förlåt, feel like a shit, för nu krånglade jag till det ännu mer, det förstår jag ju.

Krångel.
Vore det inte bättre att skippa hela spelet och skylta upp sig med vad man vill. Eller ännu bättre styra upp ställena så att bara folk med samma intresse gick till ett visst ställe.

tahlia skrev:Jag försökte stoppa eländet innan det körde igång för det föder bara frustration från alla håll.

Tahlia; jag är inte säker på hur du menar här: ville du stoppa det för att andra utomstående som läser inläggen inte skall må dåligt av att vi har en dialog som når högt i tak; för att Nallen inte skulle bli arg; eller av hänsyn till mig för att jag skulle kunna ta illa vid mig när Nallen blir arg? Jag kanske missförstod det, men jag tog det som det sista alternativet, men inser ju att fler kan ta illa upp när man läser hur dialogen går.

Jag kanske är naiv och dum, men jag känner inte att Nallen blir arg på MIG och jag tar inte det personligt så att jag far illa. Jag tolkar det som en långvarit uppdämd frustration, sen är jag inte klar över om det är bra eller inte bra att lyfta på det, men hoppas och tror att Nallen själv kan avgöra det för sin egen del.

Jag tror inte att jag som person kan tillföra några underverk eller förklaringar, men vill tycker inte om att undvika saker för att de är smärtsamma eller känsliga, utan desto känsligare de är, kanske är det ännu mer angeläget att få lufta lite?

Om det är obehagligt för någon, och om Nallen vill flyttar jag gärna över dialogen till inbox.
Nallen, är det så att du känner att du gärna för en dialog trots att du blir arg på mig så sitter jag här. Kommer inte att vara här så länge ikväll men imorgon förmiddag är jag på hugget igen och har lite tid över.

nallen skrev:Krångel.
Vore det inte bättre att skippa hela spelet och skylta upp sig med vad man vill. Eller ännu bättre styra upp ställena så att bara folk med samma intresse gick till ett visst ställe.

Jomen absolut. Det finns ju ganska många olika typer av spel och förhållningssätt i omlopp, vilket nog är ett av skälen till att just krogen är ett svårare ställe att orientera sig på. De flesta för att inte säga alla vill ha kontakt, men frågan är VILKEN typ av kontakt man vill ha och med vem. Men visst finns det många både medvetna och omedvetna spel som förssiggår, det kan man nog inte komma undan...

Va fan svamlar du om. Hade jag önskat prata om nåt privat hade jag väl knappast tagit upp det på forumet, eller hur? Men, å andra sidan, kan du inte leverera nåt konkret kan du lika gärna hålla käften.

EDIT: krogeninlägget var tolkbart, även om det inte innehöll nåt användbart.

För att återgå till vad jag själv önskar mig att bli bemött med när jag är på krogen och träffar en trevlig man som väcker min nyfikenhet så är det nog till syvende och sist:
ragga inte på mig,
fråga efter mitt telefonnummer och lämna ditt
får du mitt så ring
får jag ditt och jag ringer, så låt inte besvärad.

Men det är ju hiskligt ineffektivt! Då måste det ju gå flera dagar innan man får nuppa... ska man ha 5 såna på grejer på gång parallellt då, eller hur har du tänkt dig det?

Kikarn skrev:

nallen skrev:Krångel.
Vore det inte bättre att skippa hela spelet och skylta upp sig med vad man vill. Eller ännu bättre styra upp ställena så att bara folk med samma intresse gick till ett visst ställe.

Jomen absolut. Det finns ju ganska många olika typer av spel och förhållningssätt i omlopp, vilket nog är ett av skälen till att just krogen är ett svårare ställe att orientera sig på. De flesta för att inte säga alla vill ha kontakt, men frågan är VILKEN typ av kontakt man vill ha och med vem. Men visst finns det många både medvetna och omedvetna spel som förssiggår, det kan man nog inte komma undan...

Det kanske handlar om karta och terräng. Så länge man har en karta som korrekt beskriver terrängen kan man lätt orientera sig.

Olika spel, olika förhållningssätt, olika mål för aftonen. Dvs det finns olika terränger. Och ska man kunna orientera sig måste man ha rätt karta.

En sak som definitivt inte fungerar är att ha sin egen favoritkarta och försöka orientera sig i en helt annan terräng. Har man en karta över Åland (som man gillar) hjälper den inte ett dugg om man befinner sig i Trollhättan. Man blir bara ännu mer vilsen.

nallen skrev:Men det är ju hiskligt ineffektivt! Då måste det ju gå flera dagar innan man får nuppa... ska man ha 5 såna på grejer på gång parallellt då, eller hur har du tänkt dig det?

Sexualitet är trots allt något som är både inkonsekvent och saknar effektivitetsuppföljning eller resultatsuppföljning, kanske skiljer det på manligt/kvinnligt tänkande eller vad man är ute efter eller behöver? Skall jag tolka mig och de tjejjer jag känner/har kännt, efter behov; så är det närhet, kuddsnack, intimitet och känslor som är det som efterfrågas och eftersöks i första hand; men att ha någon att dela tillvaron med små och stora bekymmer, glädjeämnet och allt det där är det som saknas när det inte finns någon där. Sexualiteten är sällan det primära, utom i de perioder av livet som känns som öken, ungefär. Sedan tror jag att många - i likhet med mig - kan tänkas att tacka nej till sex av två skäl.
1. för att man inte vill.
2. för att man vill.

Ineffektivt? Javisst.
Flera dagar? Testa veckor eller månader, (i vissa fall om jag skall gå till min egen erfarenhet) för det är den tid det tar att avgöra om en kille bara är ute efter en sak eller ej. FÖRST skall man/jag avgöra om han är ett relationsobjekt eller ej. Är han inte det så blir det inget alls....

(men visst, jag har vid få tillfällen gått förbi allt det här krånglet, dvs, varit inställd på ett ONS redan från första stund).

Ganesh skrev:Så länge man har en karta som korrekt beskriver terrängen kan man lätt orientera sig.

Precis!
Det svåra är att det ibland blir krockar mellan kartorna, och det är då det blir komplicerat.
Vet bägge att det här är ett ONS, så är läget både grönt och enkelt, men vill en det ena och en det andra, det är då det blir komplicerat. Inte minst när det visar sig att bägge är överens om att "det här är ett ONS" och sedan visar det sig att den ena egentligen ville ha en relation. Det är då det börjar göra ont...

Vem har sagt att det sku va lätt å va männska´.

Då kan jag faktiskt ställa en klar och enkel konkret fråga. Hur tar man reda på om en brud är sugen på ett ONS utan att hon märker det om hon inte är intresserad? Givetvis får ingen annan märka nåt heller.

Kikarn skrev:Sexualiteten är sällan det primära, utom i de perioder av livet som känns som öken, ungefär.

Vilket till stor del kommer sig av sexbristen. Ond cirkel, någon?

Kikarn skrev:FÖRST skall man/jag avgöra om han är ett relationsobjekt eller ej. Är han inte det så blir det inget alls....

Man måste alltså ljuga hejvilt för att få nåt alls? Fy fan.

nallen skrev:Då kan jag faktiskt ställa en klar och enkel konkret fråga. Hur tar man reda på om en brud är sugen på ett ONS utan att hon märker det om hon inte är intresserad? Givetvis får ingen annan märka nåt heller.

Vill du ha ett enkelt och konkret svar?
Det kan man inte.

Man kan ta reda på om en brud är sugen på ett ONS om man är tydlig med det.
Men inte så att hon inte märker det om hon inte är intresserad.

Ingen annan behöver dock upptäcka den här tydligheten, det är det minsta problemet.

Suck *går och letar efter rep*

nallen skrev:Suck *går och letar efter rep*

Hope not!

Det är nu du skall fråga hur man gör istället? Och det är då jag svarar att allt blir enklare med rak kommunikation, även när det kommer till ONS.

Testa:
"jag tycker att du är attraktiv. Vad skulle du säga om jag frågade om du vill följa med hem?".

Då har du frågat utan att fråga.

(får man ett nej i det läget, så kan man alltid bara svara något i stil med:
-vad synd, jag tror vi hade kunnat haft kul!
så behöver man inte förlora ansiktet i alla fall.).

Det kan jag inte göra om jag inte är 99.9% säker på att hon kommer att svara ja. Förutsättningen för att kunna hantera ett nej är just att det bara är jag själv som vet om att felet begåtts.

nallen skrev:Det kan jag inte göra om jag inte är 99.9% säker på att hon kommer att svara ja. Förutsättningen för att kunna hantera ett nej är just att det bara är jag själv som vet om att felet begåtts.

Notera gärna att jag editerade och la ett förslag vid ett nej.

När det gäller ragg, attraktion och allt det där, så finns det aldrig några garantier på förhand. Chansar man inte på att få nej, så får man inte heller ett ja de gånger det hade gått hem.

Vilka signaler finns det när man är intresserad av en man?

Jag vänder mig gärna och mycket mot personen
försöker få uppmärksamhet,
frågar om vi skall dansa
pratar eller berättar gärna något
blicken dröjjer sig kvar, och jag byter nog lite intensitet ibland just i blicken,
leendet sitter lite kvar lite längre
jag grejjar kanske med håret på något sätt, omedvetet
och det sägs att en kvinnas pupiller blir större när hon betraktar en man som attraherar henne.

Kanske är det sådana signaler man skall identifiera?

Vad säger ni andra, hur signalerar ni till nogon när ni är intresserade?

Ditt förslag är fullständigt meningslöst eftersom huvudproblemet är just faktumet att jag försökt mig på nåt som jag uppenbarligin inte klarade av. Risken för att bli utskrattad och liknande gör bara det hela värre.

jag hoppas att du verkligen upplever att jag försöker vara konkret. (fast att jag är en otroligt svamlig person!).

Jag gissar att "tja, ska vi gå hem och knulla" skulle fungera utmärkt med 8 av 10 killar och dessutom att de sista 2 inte skulle skratta åt det eller berätta det för sina vänner.

Du flummar nästan lika mycket som folk brukar göra.

Kikarn skrev:

nallen skrev:Krångel.
Vore det inte bättre att skippa hela spelet och skylta upp sig med vad man vill. Eller ännu bättre styra upp ställena så att bara folk med samma intresse gick till ett visst ställe.

Jomen absolut. Det finns ju ganska många olika typer av spel och förhållningssätt i omlopp, vilket nog är ett av skälen till att just krogen är ett svårare ställe att orientera sig på. De flesta för att inte säga alla vill ha kontakt, men frågan är VILKEN typ av kontakt man vill ha och med vem. Men visst finns det många både medvetna och omedvetna spel som förssiggår, det kan man nog inte komma undan...

Jo, precis. Alla ytor där alla kan ha om så bara marginellt olika intentioner med sin närvaro är ju ett vågspel att ge sig in i.

Och tyvärr tillåts ju nu inte ens sådana kontaktytor som verkligen skapas för att få vara till för seriöst kontaktsökande att vara just det. Så det blir alltid stor spridning på alla närvarandes intentioner. Överallt.

Helgalna män dyker upp med sina onyanserade "Hej sötnos puss puss knulla?" till alla kvinnliga medlemmar på sajter som är uttryckligen till för seriösa kontakter. Och det dyker garanterat upp kvinnor som bara söker vänner...

Och allt för få är alls seriösa, eftersom det rent allmänt är för få som ens fattar verkliga sammanhang kring KÄRLEK om det nu FAKTISKT är det man söker. De flesta har svalt en modern myt om att våldsam attraktion vid första kontaktögonblicket är någon slags grundläggande förutsättning för att någon man möter skulle kunna vara en tänkbar passande partner i en SERIÖS relation. Alltför många kan helt enkelt aldrig släppa instinkterna som bara är effektiva för ONS i sökandet efter det seriösa.

Kärlek är något diametralt annat än förälskelse. Förälskelse hänger ihop med åtrå och kättja och är ett slags psykos. Kärlek när man finner den är en förnuftsmässig känsla som växer fram ur en samhörighet som redan finns. Om man har tur genom att man har blivit attraherade/förälskade och kastat sig huvudstupa in i något och sedan verkligen passar bra ihop så att det också uppstår en vänskap som växer till sig till kärlek. Men det är långt ifrån alltid säkert. Snarare tyder väl våra tiders separations- och skilsmässosiffror på något totalt annat.

Än troligare är just att kärlek uppstår lite som den känner för, ur just en vänskap de gånger man har känt just att någon funkar som vän, men man inte har tyckt sig känna någon attraktion och inte haft några tankar kring att något annat kan vara aktuellt.

Det är då det gäller att vara kapabel att fatta att det är kärlek man är på väg att hitta och vara redo att ta chansen. Men det är där jag har så himla många erfarenheter av att massor av kvinnor jag nått till just det stadiet med slår ifrån sig och aktivt kämpar emot. För de hade ju redan bestämt sig för att det var som kompis jag passade, inget annat.

För hundra år sedan hade man i princip ögonen öppna, och tog de chanser som gavs. Var Kalle, 19, dräng i gården, och Anna, 18, var piga i samma gård så var det naturligt att man sökte sig till varandra, och nog fan växte det fram äkta kärlek och man fann beständiga relationer.

Idag har världen blivit en annan och de flesta har i den utvecklingen tappat fotfästet och kan inte se skogen för bara trän. Utbudet är så stort att det är en konstart i sig att faktiskt fatta att någon man en gång har mött och har i sin bekantskapskrets och som är singel och ledig kan tänkas vara den kanske allra finaste man någonsin skulle kunna möta.

I stället har det kommit att handla om att vara beredd att söka mer och mer för sökandets egen skull, alltid hellre utmåla någon som att han/hon bara var "första bästa" snarare än något att ha, och det kan ju finnas någon mycket bättre om jag ratar den här och letar vidare, så kanske jag hittar någon "perfekt" om tio år.

Själv sitter jag övertygad om att jag är kärleksfull och romantisk som få och med alla mina sådana sidor kommer att bli en kanonpartner väl i en relation. Jag har intrycket att de flesta kvinnor som jag får kontakt med och som lär känna mig håller med om att jag borde kunna bli en väldigt fin partner till den som väl en dag lyckas med konststycket att falla för mig och vilja hamna i den relationen.

Men det räcker inte att upptäcka att här sitter en sådan man och är singel och ledig för att man ska bli intresserad av att träffa honom med öppna sinnen och kanske vilja kunna bli den som hamnar i den relatoinen med honom. I vår tid är alltför många alltför präglade på en massa helt andra saker för att kunna tillåta sig utveckla den sortens intresse från start. Då är det helt egalt vad man förstår av hur någon skulle vara väl som färdig partner. Det måste vara tillräckligt spännande, det måste finnas tillräckligt mycket av den där häftiga leken kring kontaktsökandet... den man ska kunna falla för måste behärska de lekarna och spelen för att kunna vara intressant, det är viktigare än vad som än framgår om vederbörandes personlighet...

Och har man då för mycket av fel fina sidor, men ingenting av vad det nu är som de ska kunna falla för hos en först, då sitter man här... försöker jag tona ned de varma kärleksfulla sidorna först blir jag en självklar killkompistyp och sedan förblir jag det när jag släpper fram dem. Och försöker jag inte ens tona ner dem är jag bara "för mycket".

Rationellt, logiskt, rimligt.... jo tjenare...

"Man vill ju inte få veta för mycket om så fina goa sidor hos någon först, det ska bli en ren bonus när man redan har fallit för honom..." ...har jag ofta hört beskrivas.

...jo, men grattis! Så faller också på tok för många inte minst kvinnor för de grymma och elaka männen och anar ingenting förrän för sent. Liksom även män faller för elaka och misshandlande kvinnor, ett sammanhang där det råder desto än större mörkertal...

Så tänk vilken skillnad det kunde göra att tillåta sig se det som attraktivt och lockande och mest av allt ett enormt PLUS att få för mycket klart för sig om varma sidor.

Själv kan jag inte förstå hur man kan resonera så. Är det några tjejer jag blir nyfiken och intresserad av så är det just de jag får klart för mig att de precis som jag är kramiga, gillar mycket närhet och ömhet, och delar mina tankar kring hur man ska trivas tillsammans. Men där är det alltså jag som är konstig och väldigt avvikande. Just dem skulle jag snarare slå ifrån mig och akta mig för om jag funkade som de flesta faktiskt gör idag.

Pemer skrev:... män dyker upp med sina onyanserade "Hej sötnos puss puss knulla?" till alla kvinnliga medlemmar på sajter som är uttryckligen till för seriösa kontakter.

Har du också trillat i den där fällan och tror att det är oseriöst att vilja knulla? Var kommer det ifrån egentligen???
Att säga vad man vill och tycker är seriöst, att spela spelet är det inte.