Hej

Jag skriver för att jag behöver hjälp. Jag har tre stycken neuropsykiatriska diagnoser; aspergers, add och adhd samt fibromyalgi och hyperreaktiva luftvägar. Jag har stora problem med försäkringskassan. De vill "rehabilitera" mig nu under ett år, annars förlorar jag min sjukersättning. Jag har varit "förtidspensionär" i snart tio år, jag fick min neuropsykiatriska diagnos för två år sen.

Jag håller nu på och kämpar för att få en varaktig, riktig pensionering iom att man fått ansöka två år i stöten. Något som är fruktansvärt psykiskt jobbigt. Nu har de sänkt det till bara ett år. Jag ska alltså bli "frisk" på ett år och ut på arbetsmarknaden. De kallar det skyddat arbete men det är inget annat än tvång.

Jag har försökt att "självhabilitera" mig och det tolkar Försäkringskassan som att jag ska rehabiliteras in på arbetsmarknaden. De gjorde samma sak för två år sen då jag fick diagnosen. För två år sen så fick min utredande läkare stoppa Försäkringskassan från att tvinga ut mig på regulära arbetsmarknaden. De tänkte tvinga ut mig trots LSS och att de tillämpar en myndighetsmakt som helt klart kränker funktionshindrade och skadar dem.

Ska jag behöva gå igenom det här vartenda år? Att jag ska utsättas för arbetstester, rehabiliteringskrav och behöva "bevisa" mitt handikapp gång efter gång. Jag tycker inte det är mänskligt. Det är omänskligt, cyniskt och grymt. Jag har gått igenom EN utredning. Det BORDE räcka. Jag ska inte behöva bevisa mer för dem. Det är inte rätt. Innan min diagnos gick jag igenom ALLT vad de krävde av mig. Nu säger jag ifrån för rimligtvis ska jag inte behöva genomlida mer.

Jag tycker det här har skötts väldigt dåligt också pga att min handläggare inte varit tillgänglig. Jag har pratat med henne EN gång och efter det har hon varit otillgänglig. Jag har lämnat hur mycket meddelanden som helst både via telefon och mail, jag har bett henne ringa upp men hon har inte skött den biten alls. Enligt deras regler har jag rätt att bli uppringd inom två dagar. Det har inte skett. Nu är hon på semester. Lägligt va?

Jag vill överklaga beslutet och vill ha hjälp med det och vart jag ska vända mig.

Det går inte att "rehabilitera" ett medfött handikapp. De behandlar funktionshindrade människor efter samma mall som fullt normala, friska. Eller ja, normala människor som är sjuka och som kan gå att rehabilitera. De förstår inte skillnaden på handikapp och sjukdom /rehabilitering och habilitering. Men deras orimliga krav gör mig sjuk, de knäcker mig.

Hur har ni gjort? Jag tänker säga till min läkare att jag vägrar ställa upp på nånting annat än en permanent pensionering och sen habilitering på det. Jag vägrar att slänga mig ut på nån slags "rehabilitering" där de sedan kan rycka bort sjukersättningen när de anser mig vara tillräckligt "frisk" eller inte samarbeta tillräckligt mycket.

Jag vill inte hamna i en rävsax. Vad för rättigheter har jag? Bryter de mot lagen? Det borde väl vara så att jag har rätt till habilitering och inte rehabilitering?

Mvh Chikara

Jag vet, sådär är det. De är aldrig tillgängliga när det Verkligen behövs. Vilket skämt! Helt otroligt. *skakar på huvudet*
Men man skämtar tyvärr inte med folks liv. Lågt. Så jäkla lågt.
SÅ jäkla FEGT att tro att man kommer undan med att behandla folk såhär.
Dessutom så har de verkat tolka en del som VILL/KAN börja arbeta som "sjuka" som skall stanna hemma, och de som har verkliga problem sätter de i arbete. Det är ju helt sjukt..

Överklagan verkar ofta leda till att inget mer händer sedan, men visst är det bra om du kan göra något sådant så man kan visa hur vidrigt de behandlar folk.
Någon här som vet hur man överklagade nu igen?
Jag undrar vilka som har tolkningsproblem och problem överhuvudtaget. Mänskliga rättigheter verkar som bortblåsta. Antingen är man "nöjd med tillvaron" med att sitta och niga och bocka, eller så är man en "besvärlig patient" som de vill bli av med. SÅ känns det.
Jaså, är man besvärlig för att man vill trivas och må bra utan stress? Ok då, men det är helt sinnesvridet.
Om du känner dig omänskligt behandlad, det finns flera ska du veta.

Jag är måttligt förbannad på dem och det kan de inte ändra på med någonting. Jag ändrar mig inte.
De (byråkrater, vet inte några specifika exempel nu) behandlar folk som kräk. Oacceptabelt. Vidrigt. Skrattretande.

Hahaha. Kan inte annat än att skratta åt de där. De är lustiga. Fegt att dra till med semester just då. Så lågt att dra sig undan då. Även om de nu skulle behöva semester, så brukar det ju finnas flera personer i en del av sådant där, men alltid när man just skall be om något viktigt, när man börjar inse vad man vill och så, är de som bortflugna. Herregud. Det är allt vad de kan, så känns det för mig. Att skylla ifrån sig på varandra, DET är vad de där kan, om jag får säga min mening.
Tror de kan lura folk men det går inte så lätt.
Är så förbannad. För vi är ju sdana här idioter som inte fattar någonting eller kan tänka själva eller vet något om någonting, men det gör vi visst.
Otroligt att man kan komma undan med att behandla folk så.
Så dumma är tyvärr inte vi inom de här diagnoserna heller, det som de verkar vilja få oss till.
Är jag förbannad?
Vem tror på regler?
Man ser att de där ljuger så in i norden om man får uttrycka sig fritt.
Det räcker nu tycker jag. De borde skärpa sig, om de nu behöver buga sig för oss andra..(klassens medborgare).
Mig tystar man iaf inte, om man tror det.

Sådana där har ofta brutit mot lagen. Flera har drabbats, så det är bara för dem att börja ta människor på allvar, det är ju helt SJUKT.

Jag accepterar inte deras sätt som några goda ursäkter.
Jag är förbannad och de kan försöka tysta mig men det går inte, se.
Jag tolererar inte dessa ständiga omänskliga handlingar. Vi är faktiskt människor, inte maskiner.
Herregud.
De verkar vilja komma undan med att sitta på sina a*slen med att göra INGENTING.
Skandal.
Det är underligt att inte det här är klassat som brott.
Behandla folk såhär illa.
De verkar vilja att man skall knäckas så man aldrig skall få må bra och komma vidare. Det tror de vi är nöjda med dårå..
Bra att du tar upp när du känner dig behandlad på det här sättet!
Det är inte bra att vidrigheter skall tillåtas.
Okunskap för inte så mycket gott med sig, det vet vi. Det är bara att ge med sig och börja arbeta mer mänskligt, annars får de nog se på fler besvärliga patienter.

Du har rätt till det som Exakt Du mår bra av.
De kanske tror sig veta, men de vet inte över någon annan.

Man får se till att läkaren skriver rätt saker i sjukintyget. I mitt sjukintyg som ledde till permanent sjukskrivning står: Patienten har inga aktiviteter utöver att gå ut med hunden, och orkar inte mer heller.

Innan dess hade jag lydigt deltagit i allehanda aktiviteter och rehabiliteringsgrejer de hittade på, men jag kraschade mentalt och en dag orkade jag helt enkelt inte delta i BAS-projektet längre (Bedömning Arbete Sysselsättning). Även fast jag fick välja själv hur ofta och hur länge jag skulle sitta och sy kläder till röda korset där, så pallade jag helt enkelt inte, jag blev helt utbränd och gränspsykotisk av all sysselsättning jag påtvingades.

Så se till att det framgår av läkarintyget att du inte orkar med att bli jagad med blåslampa något mer, bränn deras broar, ta makten ifrån dem!

Jag orkar inte ens att gå och träna längre, vilket var en aktivitet som jag gjort då och då. Jag har försökt komma iväg några gånger i veckan, nu orkar jag inte. Jag äter inte, jag ligger i sängen och sover bort dagarna och är vaken nätterna. Jag har minskat ca två kilo i vikt bara den här veckan. Jag är tillbaka på ruta ett.

Jag går inte ut, det här är det enda jag tänker på. Jag mår så ruttet att jag har övervägt självmord.

Får se när jag träffar läkaren på tisdag då får jag väl säga att de lyckats förstöra allt jag arbetat upp de här två åren. Jag vägrar att gå nån korkad rehabilitering för jag vet att det är lika med friskförklaring.

I värsta fall så får hon lägga in mig på psyk. Iom att jag är självmordsbenägen (har två självmordsförsök i ryggsäcken, varav det sista är F-kassans fel) så hänger väldigt mycket på vad hon kommer att säga.

En kompis till mig har en advokat och jag ska försöka få honom att titta på mitt ärende. Jag vill sätta dit dom jävlarna. De orsakade att jag nästan tog livet av mig förra gången och jag har en massa ärr på armarna tack vare dem och jag har varit bra nära nu.

Det är bra att höra hur ni har gjort. Tydligen verkar det som att jag måste stå som totalt jävla imobiliserad för att få de jävlarna att fatta. Jag kommer aldrig mer våga säga ett ord om vad jag göra på min fritid för de tolkar det som jag är arbetsför.


På nåt sätt vill jag att de åker dit för vad de har gjort mot mig.

Fan vad tragiskt, tyvärr är det vanligt att folk blir ihjälstressade av deras aktivitetsfrenzy .

Men jag tycker du ska säga det du skriver i inlägget ovan, att du mår skitdåligt av hur de håller på och verkligen framhålla hur ditt liv förstörs av att allt man gör tolkas som att man är redo för arbetslivet. Att man rentav inte vågar ha kul som sjukskriven, för att man inte känner sig unnad det av myndigheterna.

Du uttrycker dig väl, du kanske rentav skulle skriva ner några punkter på ett papper och överlämna till läkaren. Det är ju lätt att man glömmer någonting när man sitter där och ska prata, läkaren har ju sådan tidspress också. Och tyvärr leker vissa läkare arbetsförmedling de med, och pratar bara om huruvida man är redo för arbetslivet eller inte.

Den här gången ska det inte snackas om sådant i ditt fall tycker jag, det är ditt mående och eventuella behov av habilitering som ska stå i fokus, inte deras arbets och sysselsättningshysteri .

Jag har skrivit ett ganska långt brev till henne och verkligen försökt förklara hur man känner sig. Jag har även skrivit ett brev till min utredande läkare och med tanke på att bägge är överläkare så hoppas man att de ska kunna sätta stopp för det här. Annars lär jag hamna på hispan eller ta livet av mig.

De lyckas verkligen med att ta ifrån en all jävla livsglädje som finns. Jag går runt som en zombie här hemma.

Den här läkaren jag har nu började prata om rehabilitering först men jag har hårdnackat vägrat. Jag har ingen aning om vad hon kan ha skrivit till F-kassan så jag har begärt hem min journal. Ska bli intressant att se vad de har baserat beslutet på. Har läkaren gått bakom ryggen på mig kommer jag bli vansinnig.

jag är även på gång med personligt ombud. Bara så jobbigt att försöka vara effektiv samtidigt som man mår urdåligt. jag är rätt bra på att skriva men ibland tror jag det är min förbannelse också, för tom det tolkar de som om jag är frisk. Bara för att jag kan skriva och uttrycka mig så tror de jag är redo för arbete och bara simulerar ihop allt det här (verkar det som).

Det är mitt aspergersjag som skriver och verkar vara resonabel och framåt, men mitt adhdjag som håller på att fullständigt skära upp armarna, slå sönder Försäkringskassans kontor och har en massa destruktiva fantasier. Det känns som jag är två människor just nu, en som vill slåss och slå dem rent lagligt och en som vill spränga hela världen i luften. Jag är så jävla arg samtidigt som jag känner mig sviken och skitledsen.

Det enda jag egentligen kan säga dig här är: GE INTE UPP! Håll ut! Låt dem inte döda dig! Du har rätt till att leva och att må bra. Sluta inte kämpa! De ska inte få behandla dig såhär! Sök en annan läkare om den första inte lyssnar på dig. GE INTE UPP!

Har du fått någon sorts skriftligt beslut eller avslag eller liknande? Om du har fått det så står det i beslutet hur du skall gå tillväga för att överklaga samt inom vilken tidsperiod överklagan skall vara inne, missa inte den tiden, samt vart du skall skicka din överklagan.

Hur har de motiverat sitt beslut?

Tyvärr kan deras läkare göra en annan bedömning än din egen läkare gör, och ett läkarintyg är inte längre hugget i sten.

Har du fått en utredning med bedömning av din eventuella arbetsförmåga utförd via försäkringskassan? Eller på vilka grunder har de ex bedömt att du är rehabiliteringsbar för återgång till arbetsmarknaden?

Egentligen är jag glad för att säga att diagnoser som ex aspergers och adhd och add inte per automatik innebär att man inte klarar en återgång till arbetslivet, eller att man inte är arbesför etc, missförstå mig rätt när jag säger det här, nu var jag väldigt generell.

Det är ju hur din asbergers eller adhd etc yttrar sig som kan vara bidragande orsak till att du har så pass stora svårigheter att klara av din livsföring, stor avledbarhet, svårigheter med återhämtning, svårigheter med vakenhetsgrad, muskeltonus och liknande, stora behov av vila efter utförd prestation, kort kapacitet till koncentration med påföljd att du tröttas ut etc, etc, etc, som kan vara skäl till att man inte orkar och klarar av att vara i arbetslivet tack vare detta. En del personer responderar gynnsamt på ex medicinering och liknande som minimerar svårigheterna, såpass att man klarar av att arbeta till en viss nivå. Du känner säkert till allt det här så jag behöver inte öda mer ord på det.

Det du behöver är ett läkarintyg som tydligt förklarar hur dina svårigheter på grund av ditt funktionshinder yttrar sig, samt om möjligt en arbetsförmågesbedömning som bekräftar detta, samt väldigt utförlig motiveringar från dig i ansökan eller överklagan. Många läkare skriver tyvärr inte mycket mer på intygen att skälet till sjukskrivning är ex aspergers syndrom, personlighetsstörning, och liknande: utan att motivera hur svårigheterna artar sig.

Det är inte lätt att brottas med försäkringskassan; och det tar ytterst mycket kraft i anspråk, men ge inte upp. Du vet bäst själv vilken kapacitet just du har, det som gäller nu är att få dem att komma till samma slutsats!

Kikarn, ursäkta OT men nu stötte jag på något i ditt resonemang som var obekant för mig. Hur hör muskeltonus ihop med sådana här diagnoser?

Bjäbbmonstret skrev:Kikarn, ursäkta OT men nu stötte jag på något i ditt resonemang som var obekant för mig. Hur hör muskeltonus ihop med sådana här diagnoser?

Det kan göra det för många; när man ex har låg muskeltonus vid vila eller har koncentrerat sig mycket eller för mycket på en sak kan man bli såpass uttröttad mentalt att man tappar sin kroppshållning och "sjunker ihop" och inte klarar att upprätthålla sittande eller stående ställning, har svårt att sitta stilla, kan tappa sin "handstil" och börjar skriva slarvigt och liknande. Hänger ofta ihop med exempelvis motoriska svårigheter och liknande som kan vara ett problem för många med ex adhd och add.

Jag har fibromyalgi också, samt hyperreaktiva luftvägar så jag är fysiskt handikappad också. Nu har jag väl åkt på den värsta depressionen jag haft på år och dagar och jag är rädd för att åka in i en psykos om jag får ett nervsammanbrott.

Det var ett beslut och de ansåg att alla rehabilitionsvägar är inte prövade ännu. Ställer mig fortfarande frågande hur i h-e de tänkt bota mina handikapp? Jag läser faktiskt rehabilitering och inte habilitering, det är en avsevärd skillnad. Ska försöka påpeka det för min läkare på tisdag.

Hade de pratat om habilitering så hade det varit en annan femma, LSS habilitering är faktiskt frivillig så jag kommer hävda att jag hamnar under LSS och nekar mig de det så torde de väl bryta mot lagen? Jag har väl rättigheter också?

Jag är rädd för att de här "rehabiliteringsåtgärderna" inte är nåt annat än ett försök att tvinga mig ut på regulära arbetsmarkanden och ta ifrån mig sjukersättningen på ena sättet eller det andra.

Mvh C

Chikara72 skrev:Jag har fibromyalgi också, samt hyperreaktiva luftvägar så jag är fysiskt handikappad också. Nu har jag väl åkt på den värsta depressionen jag haft på år och dagar och jag är rädd för att åka in i en psykos om jag får ett nervsammanbrott.

Det var ett beslut och de ansåg att alla rehabilitionsvägar är inte prövade ännu. Ställer mig fortfarande frågande hur i h-e de tänkt bota mina handikapp? Jag läser faktiskt rehabilitering och inte habilitering, det är en avsevärd skillnad. Ska försöka påpeka det för min läkare på tisdag.

Hade de pratat om habilitering så hade det varit en annan femma, LSS habilitering är faktiskt frivillig så jag kommer hävda att jag hamnar under LSS och nekar mig de det så torde de väl bryta mot lagen? Jag har väl rättigheter också?

Jag är rädd för att de här "rehabiliteringsåtgärderna" inte är nåt annat än ett försök att tvinga mig ut på regulära arbetsmarkanden och ta ifrån mig sjukersättningen på ena sättet eller det andra.

Mvh C

Som reaktion på din uttalade oro: javisst, det pågår ett stort arbete i samhället idag att minska kostnaderna för sjukersättnignar, minska olika samhällskostnader, "få ut människor i arbete" och liknande, så ja, risken finns att resultatet blir det du befarar. Just därför är en arbetsförmågesbedömning och tydligt läkarintyg som beskriver problematik av yttersta vikt.

Jag påstår att vi har en stor lagstiftning som utformar individens rätt (riksförsäkringsverkets eget regelverk ex) men en ännu större apparat som skall verka för att individen inte skall kunna nyttja den.

Huruvida de bryter mot lagen eller ej hoppas jag att någon annan kan svara på, för jag vet inte alls hur det fungerar med det.

Det här är saxat ur de mänskliga rättigheterna:

Så här säger lagen om de mänskliga rättigheterna om det:

"Skydd mot diskriminering och stöd för social trygghet
I första kapitlet regeringsformen (RF) slås fast att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet samt att det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Vidare anges att det allmänna särskilt ska trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö."

Det står funktionshinder och jag tycker att de mycket väl använder sig av ett maktmissbruk som bryter emot lagen. Saken är den att jag försöker komma ut i media och berätta min historia, så om några fler har blivit illa behandlade så är de välkomna att komma med.

Jag anser att nån eller några måste försöka stoppa dem. Det är ju inte bara jag utan tusentals människor som far illa. Min bror har samma handikapp som jag och han far illa, sitter i samma klämma som jag. Så jag ser det som att om jag överlever det här så kommer jag börjar bråka politiskt med dem. Just bara för att jag känner att jag måste.

Mvh Chikara

Chikara72 skrev:Det står funktionshinder och jag tycker att de mycket väl använder sig av ett maktmissbruk som bryter emot lagen. Saken är den att jag försöker komma ut i media och berätta min historia, så om några fler har blivit illa behandlade så är de välkomna att komma med.

Jag anser att nån eller några måste försöka stoppa dem. Det är ju inte bara jag utan tusentals människor som far illa. Min bror har samma handikapp som jag och han far illa, sitter i samma klämma som jag. Så jag ser det som att om jag överlever det här så kommer jag börjar bråka politiskt med dem. Just bara för att jag känner att jag måste.

Mvh Chikara

Nu tenderar jag att hamna i en ideologisk diskussion, snarare än i en dialog med dig utifrån din situation och det blir inte riktigt lyckat eftersom jag lätt skulle kunna missförstås.

Jag hoppas verkligen att du lyckas att uppnå det du känner är rätt!

Sätt dit dem! På dem!
Ingen j*vel är väl intresserad av vad f*n det kostar dem, ursäkta uttrycket. Det finns annat här i livet än vad de tjatar om.
Du skall veta att det finns andra som också lider/har lidit.
Och tiderna är just nu svåra för mig också.
Har också varit med och överklagat och sådant där, men det enda de behöver göra efteråt är tydligen att sitta kvar och skämta med folk.
Löjligt.
Så du är inte ensam.
Hang in there.
Det finns fler som önskar samma sak.
Ingen med vett bryr sig om vad det kostar nån jäkla kassa nånting. Det är inget liv. Undrar hur de tolkar saker och ting. Vet det där själv, med att inte våga prata mer med sådana där, som de sk. "tolkar". Kan ju inte säga någonting till slut. Någon gång var jag sarkastisk eller ironisk eller så, men det tolkade de med allvar och när jag var allvarlig och ville komma någon vart, så var det locket för örat. Att jag blir ärligt förbannad.

Herregud säger jag. Helt fel metoder många gånger.
Man hjälper inte människor med omänskliga metoder.
Mm, hysteriska är vad de är. Helt sanslöst.
Ett svek är vad det är, absolut.
Byråkrati tar livsglädje från allt och alla. Tom. de själva verkar tomma på liv, så snälla kämpa på! Livet handlar inte om dumma regler som är stöpta efter stereotyper ändå. Vi alla är ändå individer. Det är ju helt otroligt om man inte kan fatta det om man "jobbar" med sånt. Herrejösses. Kan de skärpa sig nån gång?

Ta inte livet av dig pga. några jävlar allafall! Inte pga. nåt då, men folk har dött förr pga. sådan där fullkomlig idioti. Det är inte kul för de efterlevande, om man så "bara" läser om dem i tidningen. Det enda man blir, är blir förbannad på de där s*tarna och saknar dem som dog och blir så ledsen. Så, snälla, hang in there.
Det är bara mänskliga reaktioner du har. Byråkrati är inte mänskligt.
Det är stundtals jättejättejobbigt. *vet*

Så ska det låta! Jag vill också vara med och medverka i sådant. Jag har tänkt på det där SÅ mycket på innan. Jag vill också verkligen sätta dit dem. Det är totalt oacceptabelt det de håller på med, och missbrukar makt mot vanliga människor. Det är så man mår illa. Om vanliga människor får betala för idioti, kan de nog minsann börja betala tillbaka.
Eller är hjälp lika med idioti? Nä, jösses.
Men det är absolut rätt att visa att det är fel det de håller på med.
Man missbrukar f*n inte folks liv utan konsekvens. Då får man f*n ta och skämmas i något hörn tycker jag. Så tycker jag. Faktiskt riktigt omoget. Oförskämt och respektlöst mot oss "vanliga".
Krossar man enskilda, vanligt folk, och försöker köra över dem hellre än nåt annat, så är man Feg. Man har ju ändå ett ansvar..

(Ursäkta mina uttryck för dem som kanske är känsliga eller så).

Jag känner verkligen med dig med den empati jag har.

Jag känner igen de argument som du listar.

1. tyvärr kan du inte hävda att du skall få sjukersättning för att du ingår i LSS. (I Jönköpings kommun är det så att man måste ha aktivitets eller sjukersättning för att få daglig verksamhet. Men daglig verksamhet hjälper inte för att få sjukersättning. )

2. har du en somatisk läkare för din fibromyalgi? Det kan vara lättare att sätta någon kroppslig sjukdom som grund för din ansökan. Min erfarenhet är att FK tar kroppsliga besvär på större allvar än psykiska/NPF besvär.

Får jag fråga hur gammal då är?
Tidsbegränsad sjukersättning kommer att tas bort - det kan vara anledningen till att du bara får söka på ett år.

Sjukersättning är för personer över 30år, aktivitetsersättning är för personer 19-29 år.

Många hälsningar
Robert

Chikara72, saken är den att du kan inte re-habiliteras. Rehabilitering handlar om att återställa funktioner som man haft men förlorat i sjukdom eller skada.

Att rehabilitera en person med Asperger är för mig som att göra en katt av en människa - helt omöjligt.

Habilitering är däremot möjligt men då handlar det om något helt annat.

Jag har tyvärr inga råd att ge dig men jag blir så fruktansvärt upprörd när jag läser hur du blir behandlad och bemött.

Jag undrar om du kanske skulle kuna få hjälp av HO, handikappombudsmannen. http://www.ho.se

(Som en liten notis här på slutet undrar jag om inte detta skulle kunna vara något för OA att fundera över. Hoppas det är ok för admin att jag nämner det.)

Admin: Det är helt ok

serpentin skrev:
Jag undrar om du kanske skulle kuna få hjälp av HO, handikappombudsmannen. http://www.ho.se

Finns inte längre, har gått upp i Diskrimineringsombudsmannen.

alfapetsmamma skrev:

serpentin skrev:
Jag undrar om du kanske skulle kuna få hjälp av HO, handikappombudsmannen. http://www.ho.se

Finns inte längre, har gått upp i Diskrimineringsombudsmannen.

Tack alfapetsmamma. Detta visste inte jag men ser jag att det står så på hemsidan också.

Ser att jag stavat fel (kuna ist f kunna). Ber om ursäkt för det slarvet.

Jag ska försöka svara lite.

Msitua:

Jag har min husläkare samt en utredning på fibromyalgin.

Jag är 36 år.

Jo, jag vet att det ska väck.


Serpentin:

Jag försöker nu hävda att de är ute i fel ordning. Det är ju habilitering som gäller för en person som jag, inte rehabilitering.

Jag ska träffa min neuroläkare i morgon samt att en advokat ska titta på mitt ärende så fort jag fått hem alla journaler. Jag tänker bråka- absolut.

Till alla:

Jag har också en intervju på gång med Expressen eventuellt nån gång nästa månad. Jag har kontakt med en journalist där som jag känner. De är inne på att göra nånting av det här, kanske en artikelserie beträffande dels om våra handikapp, hur Försäkringskassan beter sig. Så om fler är i samma sits som jag, hör av er. Det här är viktigt.

Mvh C

Har mailat DO nu också. Lika bra att försöka vända sig till alla som på nåt sätt kan hjälpa en.

Jo, jag tycker det är diskriminering emot mitt handikapp. Får se om de anser det vara det också.

Hej Chikara

Då är det sjukersättning som gäller för din del.
Sjukersättning ges till personer som har handikapp eller sjukdom som gäller för överskådelig tid, alltså inte kan bli bättre. Förut så har FK givit sjukersättning tidsbegränsad men inte längre - nu måste man vara "sjuk" för all framtid eller arbeta för att få sjukersättning.

Förr så togs inte fibromyalgi på allvar av samhället men jag hoppas verkligen att FK tar hänsyn till det hos dig.

Väl mött
Robert

Och just nu tas inte sjukdomar och funktionsnedsättningar som inte syns utåt på tillräckligt allvar längre. Det kändes som att det var på väg åt rätt håll, men de här nya riktlinjerna hos Försäkringskassan är ett jättefall bakåt.