weasley skrev:Det kanske är så att genom att diagnosticera det avvikande skapar "de normala" en värld där de fortfarande kan få leva trygga i tanken på att ingen "normal" någonsin skulle kunna utföra brott. Och skulle brott inträffa är det per definition av en icke normal. Och icke normala har ju inte samma värde som de som ingår i den normala gemenskapen.... i förlängningen.

Intressant iakttagelse men skrämmande framtidsvision.

Skrämmande ända tills ALLA får en egen diagnos. Först då kanske de tillbommade Normala Människorna inser att diagnoser inte säger ett jäkla dugg om vem och hur man är... *sucka*

Spännande frågeställning, är det så att man inte kan vara "normal" per definition, om man begår, initierar eller ligger bakom svåra brott/illdåd?
Är det inte ett tecken på att man har någon form av störning och saknar spärrar om man begår åtminstonde grova brott?

Märkligt är att i krig SKA man ju döda andra människor, man kan till med få medaljer och uppnå hög social prestige om man lyckas med det som i fredstid skulle betyda en enkelbiljett till finkan eller dårhuset.
Egenskaper och störningar som psykopati kan i vissa situationer som tex i krig vändas till ens fördel och göra att man blir mycket uppskattad.
Är det kanske så att det är att bryta mot den rådande normen som är det största brottet?
Det ena glider omärkligt in i det andra i en odefinibar filosofisk gråzon..

Och psyko/neuro/fysiologisk. Ty vad kan fel sorts uppmuntran, trauman, berömmelse, massuggestion och så vidare ställa till med? Jag är ingalunda säker på att man kan skapa en rimlig definition av "normal" som utesluter att man blir så skadad av sådant att man blir ett "monster". Större eller mindre "monster", det beror också på.

Därmed utesluter jag alltså inte att man kan bli ett "monster" av att vara "onormal" från början också. Kanske oftast ett värre. Kanske. Men tittar man, exempelvis, på megakändisar och stora makthavare kan man se mycket som kan tolkas som att människan fullt "normalt" inte tål så extremt "gynnsamma" livssituationer som deras.

Garum skrev:... är det så att man inte kan vara "normal" per definition, om man begår, initierar eller ligger bakom svåra brott/illdåd?

Främst tror jag att det är "normalt" att definiera sådant man inte vill vara som onormalt och sådant man vill vara som normalt.

Vi har nog alla en motvilja mot att acceptera att vi skulle vara sådana som vi inte vill vara.

Desto större avstånd det är mellan hur vi tror/uppfattar att vi är, till beteenden vi ser hos andra som vi tycker riktigt illa om desto större benägenhet att definiera det andra som sjukt/onormalt.

Vi värnar alla om en positiv självbild. I den mån vi ser egenskaper och beteenden hos oss själva som vi inte tycker om är det plågsamt. Och desto sämre vi tycker om saker hos oss själva, desto plågsammare är det.

Därför är det viktigt att upprätthålla en skarp gräns mellan en själv (god, solidarisk etc ) och det onda (sjukt, onormalt, ont).

Eftersom det onda måste förgöras ägnar vi oss åt att bränna häxor. Dvs öka avståndet mellan dem och oss. (Alltid en fåfäng sysselsättning.)

Man glider in lite på naturrättens område med dessa resonemang, att det finns en "högre" rätt än den juridiska, som man kan hänvisa till när de mänskliga lagarna fallerar.

Det som är mest otäckt är vetskapen att även i vanliga fall de mest normala vanliga skötsamma laglydiga människor är kapabla att begå de mest monstruösa illdåd när omständigheterna så tillåter.
Tror att ondskan tyvärr bor i oss alla, det finns ett och annat enstaka helgon, men de är försvinnande få.
I mitt tycke det handlar inte bara om enskilda individers ondska utan lika mycket om, från hela samhällsystem ner till enskilda små organisationer som har inbyggda systemfel och saknar spärrar mot destruktiva tendenser som annars inte skulle få fritt utlopp.

KrigarSjäl skrev:Det är som jag säger: antingen ska vi vara potentiella massmördare eller så ska vi vara muppar.

Jag håller med om att det är precis så och att båda varianterna är irriterande. Jag ser dock ytterligare en aspekt som gör att jag är tveksam till att protestera allt för höljutt så fort AS nämns i samband med mass mord eller dylikt.

Nämligen just det att protester mot sådant råder det ingen som helst brist på från de föreningar vars brister ledde fram till OAs bildande. De krafter som är allra flitigast på att framställa oss som muppar, dvs RFA och Attention protesterar hela tiden mot TV3:s Ondska och dylikt med argument som ofta leder fram till slutsatser att vi inte kan vara mördare eftersom vi ju oskyldiga små harmlösa muppar.

Ska OA protestera mot bilden av aspergare som massmördare måste vi protestera lika mycket mot bilden av aspergare som muppar, annars går vi RFAs ärenden genom att bekräfta deras utsagor och indirekt ge sitt stöd åt framställningen av oss som muppar.

Jag håller med dig i din uppfattning om de organisationerna, men jag ser inget direkt samband i att påtala FAs felaktigheter och att debattera emot massmördarvarianterna.

Varför så upphetsade alltd? Hehe

Vem bryr sig om nån med AS äter kattungar. Jag har AS och äter inte kattungar bara får nån annan med AS gör det.

Tycker ni är lite barnsliga.

treeman skrev:Varför så upphetsade alltd? Hehe

Vem bryr sig om nån med AS äter kattungar. Jag har AS och äter inte kattungar bara får nån annan med AS gör det.

Tycker ni är lite barnsliga.

Nej du sitter väl och leker med Märklintåg hemma hos mamma istället för att bry dig om vad som händer i världen.

LOL

Nej jag är troligtvis mer "tuff/rå" än dej.
Fast vem vet.

Om Hitler hade AS. Då hade han väl AS.
Enligt min bedömning hade han AS. Inget jag gråter över. Vi kommer inte bli hängda i träd, tror jag, av allmänheten.
De flesta av dom leker ju med skit hos sina morsor. Merklintåg och annat.
LOL

treeman skrev:LOL

Nej jag är troligtvis mer "tuff/rå" än dej.

Hahaha, varför skulle du vara det?
Du får hänga med på testosteronträffen så vi kan jämföra hårdhet.

Bryta arm... Gyttjebrottning...

Jag menar bara att om Hitler nu hade AS. Då hade han väl det. Om nån snackar skit om AS generellt och jag är i närheten så fixar jag det. Så ingen behöver oroa sig.

Hitler gjorde det han gjorde pga andra personlighetsdrag än AS dragen.

treeman skrev:Bryta arm... Gyttjebrottning...

Jag menar bara att om Hitler nu hade AS. Då hade han väl det. Om nån snackar skit om AS generellt och jag är i närheten så fixar jag det. Så ingen behöver oroa sig.

Hitler gjorde det han gjorde pga andra personlighetsdrag än AS dragen.

Ok, då är jag med på ditt resonemang.

Gyttjebrottning?
Gyttjebrottning är sånt stringklädda strippor sysslar med på sunkiga amerikanska barer.

-Jag säger asfaltsbrottning.

Riktiga män löser sina konflikter med eldkastare.

KrigarSjäl skrev:Jag håller med dig i din uppfattning om de organisationerna, men jag ser inget direkt samband i att påtala FAs felaktigheter och att debattera emot massmördarvarianterna.

Tyvärr ser jag ett sådant samband. Ska OA ha som sin huvudfråga vara att debattera emot massmördarvarianterna blir vi en liten papegoja på FAs axel. Vi måste profilera oss i frågor där de stora anhörigorganisationerna inte redan driver en identisk linje, annars blir vi just deras papegoja.

För övrigt skulle jag önska att fler kunde skaffa sig ett mer nyanserat och sakligt förhållningssätt till "massmördarvarianterna" istället för att bara kräva dementier och protester. Jag tycker exempelvis inte att det är ett dugg konstigt att aspergare skulle vara överrepresenterade bland våldsbrottslingar, liksom andra marginaliserade grupper.

Tänk om man kunde diskutera AS och våld fast alla med AS inte är våldsamma, precis som man dikuterar AS och depresivitet fast inte alla med AS är depresiva eller AS och savantförmågor, fast alla med AS inte heller har det.

Vad trådämnet beträffar så tycker jag att ska vi godta att det spekuleras kring Einstein, Newton och DaVinci (vilket vi oftast gör) tycker jag att vi i konsekvensens namn får finna oss i att det även spekuleras kring en sådan som Hitler.

Altus skrev:Riktiga män löser sina konflikter med eldkastare.

Var har du fått det ifrån, dataspelen?

KrigarSjäl skrev:

Altus skrev:Riktiga män löser sina konflikter med eldkastare.

Var har du fått det ifrån, dataspelen?

Jag var inte allvarlig. Annars hade jag härmed varit tvungen att utmana dig på eldkastarduell, eftersom vi då hade varit i konflikt angående konfliktlösning.

http://www.archive.org/download/TheYoun ... KnewJr.pdf
https://archive.org/stream/TheYoungHitl ... r_djvu.txt

En rätt objektiv hitlerbiografi skriven av Hitlers ende ungdomskamrat. Förordet är skrivet av nån Hitlersympatisör så ignorera det.

Jag läste biografin om Hitler förra sommaren. Det slog mig då att han kunde ha aspberger. Pinsamt nog var det mycket i honom som jag kände i gen från mig själv. Fast inte ”ondskan”.

Även om han nu hade aspberger så är det så, att om man säger det, så kommer det öka fördomarna mot aspies.

Där emot kan man vara övertygad om att de flesta av Hitlers mördare var NT folk. Ett exempel är poliskåren i Hamburg. Pensionerade poliser, helt vanliga män kallades in för att skjuta judar. Att delta i själva skjutandet var dock frivilligt. Men inte en enda en avstod. Detta kan förklaras med gruppkänslan hos NT folk. Ingen ville svika kamraterna. Om andra mördade så blir det ok att jag också gör det. Om det anses normalt att mörda så gör dom det, anas inte. Det viktiga är att vara normal och att vara en i gruppen.

Baggen skrev:Även om han nu hade aspberger så är det så, att om man säger det, så kommer det öka fördomarna mot aspies.

Kanske, men inte alla fördomar. En del tror tydligen att AS innebär en utvecklingsstörning (låg begåvning med mera), och just den myten stärks nog inte av hitlerkopplingen.

När det däremot gäller egenskaper (myter) som 'känslokyla' så kan vi utgå från att vi inte gynnas av Hitlers eventuella AS.

Och så heter det ju Asperger. *ryser över b:et*

Jag tror inte att Hitler hade Asperger. Och jag är relativt påläst vad som gäller Hitler. Nån personlighetsstörning antagligen, lite blandat, både narcissism och paranoia finns där. Det finns ju också schizofreni i släkten.

Det som jag tycker talar mot Asperger är hans förmåga att manipulera och påverka andra människor. Han knöt en hel del kontakter, charmade andra för att de skulle sponsra honom och hans parti. Det klarar man inte så bra om man har Asperger. Just det här med att påverka andra människor så att de gör som man själv vill... det kan psykopater, men Aspies brukar ha väldigt svårt med det.

Toblerone skrev:Jag tror inte att Hitler hade Asperger. Och jag är relativt påläst vad som gäller Hitler. Nån personlighetsstörning antagligen, lite blandat, både narcissism och paranoia finns där. Det finns ju också schizofreni i släkten.

Det som jag tycker talar mot Asperger är hans förmåga att manipulera och påverka andra människor. Han knöt en hel del kontakter, charmade andra för att de skulle sponsra honom och hans parti. Det klarar man inte så bra om man har Asperger. Just det här med att påverka andra människor så att de gör som man själv vill... det kan psykopater, men Aspies brukar ha väldigt svårt med det.

Hitler var en självklar aspergare, allt talar för det.

Aspergare kan bli extremt duktiga på att manipulera andra människor. Aspergare har brist på social intuition (rättare sagt implicit mentalisering), och vissa med hög intelligens använder den för att se mönster i hur människor beter sig och reagerar på det man själv gör, då kan man bli en mästare på att manipulera på en enkelt men likväl kraftfull och effektivt sätt. Vissa aspergare kompenserar alltså sin bristfälliga sociala intuition med en extrem förmåga till social reflektion (explicit mentalisering).

Hitler var väldigt teatralisk i sin manipulation och lärde sig väldigt mycket av sin talekonst genom att se på opera. Vissa aspergare är väldigt svåra att upptäcka eftersom de lärt sig imitation som kompensatorisk strategi och vissa kan bli väldigt duktiga på att veta vilken personlighetstyp som kan lyckas bäst i en viss situation. Det finns flera aspergare som är oerhört framgångsrika skådespelare. Asperger är en diagnos som utgår från individers brister men brister kan kompenseras och desto större brist desto större kompensation, vissa aspergare kan extrema förmågor tack vare sin kompensation för en brist eftersom de övat på denna kompensationsförmåga varje dag hela sitt liv.

Det är en väldigt komplicerad procedur att göra en väl genomförd AS-utredning eftersom det är så många faktorer som måste vägas in och så mycket som kan döljas av kompensatoriska strategier. Det finns en anledning till varför en AS-utredning är bland de mest komplicerade och längsta utredningarna som psykvården har idag.

KourosGould skrev:Aspergare kan bli extremt duktiga på att manipulera andra människor.

I undantagsfall möjligen, det typiska är att man inte alls försöker manipulera eller kanske gör ihärdiga men tafatta försök.

Det verkar som att du vill misskreditera människor med AS, "Hitler var en självklar aspergare, allt talar för det." Inte någonting talar för det, och om det gjorde det så vore det fortfarande mycket vanskligt att uttala sig om någon som man aldrig ens kunnat undersöka.

Ska man spekulera så är det om han var psykopat, närmast motsatsen till AS, de kan vara väldigt skickliga på att manipulera. Den sammanblandningen lever vi dagligen med och det är inget som behöver späs på ytterligare.

KourosGould skrev:Hitler var väldigt teatralisk i sin manipulation och lärde sig väldigt mycket av sin talekonst genom att se på opera.

Han sägs ha sovit sig igenom Wagners operor:

http://www.aspergerforum.se/post1056828.html#p1056828