Är ny här på sidan sedan igår. Har ingen diagnos, men börjar allvarligt misstänka att...

Skulle vara intressant att höra hur ni som finns här på sidan har lyckats hänga kvar på arbetsmarknaden eller vilka omständigheter som gjorde att ni inte kunde vara kvar där längre.

Själv har jag arbetat inom skolan. Periodvis "lyckats" bra men alla krav gjorde att jag inte redde ut det till slut. Blev utbränd flera gånger. Under ett omskolningsförsök fann jag ett specialintresse, skulle man kunna säga. Detta har jag vidareutvecklat och under de första 10 åren blandade jag utvecklingen av det med lönearbete - tack vare en mycket bra arbetsgivare - men nu försöker jag finna min försörjning i mitt eget företag.

Det är inte enkelt och finanskrisen gör allt så mycket svårare. Och jag vet verkligen inte hur det kommer att gå, men jag försöker uppfinna nya sätt inom området som kan vara inkomstbringande.

Jag vet att jag inte skulle klara av att vara kvar inom skolan. Kan inte heller ta vilket jobb som helst. Somliga kan ta ett enkelt jobb bara för att rädda sin försörjning men för mig skulle det inte funka. Jag skulle bli sjuk, helt enkelt.

Är det någon som känner igen sig i något av detta?

Jag har jobbat lite hit och dit som yngre. Det absolut längsta jobbet varade i 2,5 år, lönebidrag och praktikarbete i en butik inom mitt dåvarande specialintresse. Med ägare som också var lite "knepiga" på gott och ont.

Alla jobb har slutat med att jag har blivit sjuk (utbränd, deprimerad, anorexi) eller att jag fick gå p.g.a. hur jag är socialt. Jag har varit utanför och mobbad eller mer eller mindre utstött av övrig personal.

Jag kan tyvärr inte skaffa mig ett jobb inom ett specialintresse, eftersom det blir "döden" att jobba med när jag ändrar intresse. Men jag har försökt hitta "röda trådar" som går igenom alla intressen, men det var kanske för sent. Nu är jag mest utmattad och orkar inte ens mina specialintressen.

Jag kan tyvärr inte skaffa mig ett jobb inom ett specialintresse, eftersom det blir "döden" att jobba med när jag ändrar intresse. Men jag har försökt hitta "röda trådar" som går igenom alla intressen, men det var kanske för sent. Nu är jag mest utmattad och orkar inte ens mina specialintressen.

Intressant det där med "röda trådar" som går genom alla intressen. Det borde finnas.

Ja, det är tufft det där. Att bli utbränd och utfryst - att tvingas lämna olika typer av sammanhang.

Att inte ha något kraft är det värsta för alla människor. Vad är det som behöver hända för att ett specialintresse ska få nytt liv?

Jag arbetar med ett specialintresse, vilket är det som motiverar mig att jobba. Har varit yrkesverksam med detta sedan 1995. Har bytt arbetsgivare ett tre gånger på eget initiativ, och på så sätt fått intressantare material att arbeta med, men i stort sett samma arbetsuppgifter.

Jobbet/yrket/arbetsplatsen är i stort sett mitt liv sedan några år tillbaka. Förväxla inte detta med arbetsnarkomani - jag skulle gärna slippa arbeta för att dra in lön, men jag har inte något vidare intressant liv utanför arbetet.

lotteva skrev:Under ett omskolningsförsök fann jag ett specialintresse, skulle man kunna säga. Detta har jag vidareutvecklat och under de första 10 åren blandade jag utvecklingen av det med lönearbete - tack vare en mycket bra arbetsgivare - men nu försöker jag finna min försörjning i mitt eget företag.

Det är inte enkelt och finanskrisen gör allt så mycket svårare. Och jag vet verkligen inte hur det kommer att gå, men jag försöker uppfinna nya sätt inom området som kan vara inkomstbringande.

Är det någon som känner igen sig i något av detta?

Ja, jag har erfarenheter som företagare. Man kan lite grrovt dela in företagare i två grupper, dels uppfinnare och dels entreprenörer. Uppfinnaren konstruerar och entreprenören bygger.

För bägge krävs kreativitet för att lyckas, men det är vanligen entreprenören som tjänar de största pengarna (tyvärr).

Vet inte hur det är med dig, men om du hör till uppfinnargruppen bör du kanske ta hjälp med entreprenörskapet. Konkret kan det helt enket handla om försäljningen.

Alla drabbas också av motgångar då och då även om själva Produkten är lysande. I ett sånt läge kan ex.vis bokföring och myndighetskontakter kännas extremt jobbiga varför man bör ta hjälp med detta redan från början.

Svårigheten som asp kan dock vara att lita på folk. Gör dom verkligen det dom ska till ett rimligt pris? Är dom verkligen intresserade av mig och min produkt eller försöker dom bara krama ut en massa pengar?

Jag har jobbat med lite av varje, men inte fått "förlängt", har jobbat inom skolan litet, men det var mkt stressande, då jag såg barnen som blev mobbade men jag hade fortfarande inga lösningar på hur man skulle hjölpa dem, precis som när jag gick i skolan, krackelerar.

Helt ärligt så verkar det finnas ett rätt stort oförstånd av vad AS/HFA är i jobbväg och bland myndigheter. I alla fall där jag bor. Ingen vet riktigt vad dom ska göra med mig och hur fan ska jag själv kunna veta det då?

Att alla inte är funtade på samma sak är folk överlag faktiskt rätt oförstående av.

Arbetar inte, och kan inte göra det pga mina svårigheter (inte i första hand AS). Har en utbildning inom datavetenskap så jag skulle ändå ha ganska goda chanser att få ett arbete jag vill ha, men jag skulle inte klara det.

Altus skrev:Arbetar inte, och kan inte göra det pga mina svårigheter (inte i första hand AS). Har en utbildning inom datavetenskap så jag skulle ändå ha ganska goda chanser att få ett arbete jag vill ha, men jag skulle inte klara det.

Får man fråga varför?

Jag har trivts väldigt bra på de flesta arbeten jag haft (nästan alla inom programmering som är mitt specialintresse), men med tiden har det skurit sig med arbetsgivaren/chefen pga vi inte förstått varandra (eller att chefen borde haft en diagnos...).
De flesta arbeten jag haft har jag skaffat själv via referenser, några genom arbetsförmedlingen (vilket jag INTE rekommenderar för det är väldigt svårt att hitta rätt).
Jag har försökt att arbeta som egen företagare, men det fungerade inte, troligen därför att jag inte förstod att jag behövde hjälp med ekonomi och administration.

Miche skrev:

Altus skrev:Arbetar inte, och kan inte göra det pga mina svårigheter (inte i första hand AS). Har en utbildning inom datavetenskap så jag skulle ändå ha ganska goda chanser att få ett arbete jag vill ha, men jag skulle inte klara det.

Får man fråga varför?

Svår fysisk och mental utmattning orsakat av en (icke-psykisk) sjukdom. Har ingen lust att gå in på detaljer.

Hade det bara varit för AS så hade det varit svårt nog, men då skulle jag säkert ändå kunnat hitta någon hörna i samhället där jag kan fungera. Men nu har jag svårt att bara klara min vardag, så arbete är uteslutet.

Aj då, låter inget vidare! Jag hoppas att det kn ordna upp sig så småningom!

Tack. Jag är rätt optimistisk faktiskt, den medicinska vetenskapen gör ständigt nya framsteg, både med kunskap och teknik. Snart kommer det gå att bota vad som helst.

Jag undrar varför det inte finns fler jobb för folk som är hemma och kanske inte kan ta sig iväg av olika anledningar.

T.ex. långtidssjuka eller andra sjuka/handikappade där resa och/eller tillvaro på arbetsplats hindrar mycket.

En idé är att man skulle kunna göra relativt enkla jobb som att föra in data i databaser och liknande. Sådant som ändå anses tråkigt av många andra.
Det skulle kunna passa utmärkt för de som är trötta och inte kan engagera sig i ständig problemlösning eller sociala kontakter.

Många jobb över internet skulle kunna göras utan att man behöver lämna sängen ens.

För mig är det nu över 10 år sedan jag jobbade senaste.
Då på en fabrik där jag skadade ryggen. Även där utstött (fast inte lika kraftigt som i andra fall, kanske eftersom ingen orkade någonting och alla hade fullt upp med att klara för hög arbetsbelastning). Jag jobbade bara 3 månader innan jag skadade ryggen.

Jobbet innan dess var halvtid på natten (21-01). Det var ensamjobb och det som fungerat bäst, trots att jag då hade börjat bli trött/utmattad.
Men som alltid (!) blir man hunsad/körd med av arbetsgivare, de ville inte betala ut sjukpenning, de ville helst ge svart lön under miniminivå, de skapar system som gör att de bästa får minst betalt o.s.v. De säger att de ska hjälpa till en fullbokad natt, men orkar inte för de ville festa.
Sådant är påfrestande.
Jag råkade också låsa mig ute 2 gånger, så jag fick ringa och väcka dem för att de skulle komma och låsa upp LOL

Några år innan caféjobbet, jobbade jag i en specialbutik. Det fungerade rätt bra med vissa saker, sämre med andra. Vi var som tre kufar som jobbade där. Men, de två andra var ju ägarna, så de där problemen med lön och semester fanns där också. Jag fick betald rast, så att jag kunde tvingas att inte ta någon om det var fullt upp. Att tjafsa om rättigheter på sådana små ställen, kan göra mer skada för en själv, än nytta. Ägarna hade ett annat ställe där en anställd hade tjafsat om rättigheter och säkerhet, och hon hade det inte kul i bemötandet.

Bror Duktig skrev:Många jobb över internet skulle kunna göras utan att man behöver lämna sängen ens.

Så FK hade rätt hela tiden, angående denne latmask:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2015947.ab

Lite cancer, cellgifter, operationer och svåra muskelsmärtor ska väl inte vara ett hinder.

(OBS, jag vet att du inte menade så, kom bara att tänka på honom och kunde inte låta bli att ta upp det. Hehe.)

EDIT: För övrigt håller jag med, arbete över internet skulle vara en frälsning för många. Och jag tror att det kommer att dyka upp allt mer.

Tillbaka till egenföretagande då, eller leta rätt på de sajter där man söker folk för olika uppdrag att utföras hemma.
Jag läste för ett par år sedan om en rysk tonåring som tjänade bra med pengar genom att sitta hemma hos sin mamma och jobba med att lösa programmeringstekniska problem på hög nivå. Arbetsgivaren ställde inga krav på förkunskaper eller ålder, det viktiga var att man levererade en fungerande lösning på föreskriven tid.

Sätt igång och Googla!

Jag skulle vilja slå ett slag för egenanställning/självanställning (istället för egenföretagande). Bäst av allt - ingen intervju, inga frågor! Inga pengar att satsa. Jag tänker nog ge mig in på det här, som översättare, då alla arbetsgivare vill att man ska ha eget företag när man jobbar som det.

Först ett som ligger i uppsala, samt information (förenade företag för egenanställda):
http://www.cforetaget.se/
http://www.ffe.coop/cforetaget.htm
http://www.ffe.coop/index.htm

De här verkar ha lägst avgift:
http://www.egnaaffarer.se/

De har också ett bemanningsföretag som partner:
http://www.bolagskraft.se/

fler: (googla för ännu fler)

http://www.frilansfinans.se/

http://www.f-bolaget.se/

http://www.egenforetaget.se/

http://bolagsbolaget.se/

http://www.egenanstallning.nu/

http://www.mimoforetag.se/

http://www.dinfirma.se/

http://www.herrevaden.se/ Det står inte vad de tar för avgift här, är det nån som vet?

Miche skrev:Tillbaka till egenföretagande då, eller leta rätt på de sajter där man söker folk för olika uppdrag att utföras hemma.
Jag läste för ett par år sedan om en rysk tonåring som tjänade bra med pengar genom att sitta hemma hos sin mamma och jobba med att lösa programmeringstekniska problem på hög nivå. Arbetsgivaren ställde inga krav på förkunskaper eller ålder, det viktiga var att man levererade en fungerande lösning på föreskriven tid.

Sätt igång och Googla!

Ungefär det jag gör på dagarna! Men Ryssland är Ryssland och Sverige är Sverige som vi vet. I Sverige har man två val: antingen har man rätt kontaktnät och får jobb den vägen (tydligen tillsätts 80% av alla jobb så). Eller så får man söka på annonser. Vilken är helt dödfött idag eftersom de helt orimliga krav som ställs upp i annonserna kan ta knäcken på alla utom de allra starkaste. Ursäkta dysterheten....

Det finns ett tredje val: att man själv kontaktar de företag där man skulle vilja jobba och hör ifall de har behov inom nånting man kan. Fördelen med den metoden är att man inte har några konkurrenter eftersom det inte finns någon annons. Det kräver dock tillgång till många saker: energi, envishet, kompetens (man måste ha något man kan att sälja) och information om företaget i detalj. Om man får en bra kanal in så har man alla möjligheter. Men det tror jag många här på forumet skulle fixa.

Annars lät historien om din ryska tonåring som mitt drömsamhälle. Frågan är hur många 100 år fram i tiden det ligger....

/Barracuber

marroba skrev:...en massa länkar....

Tack för länkarna!

/Barracuber

Altus skrev:

Bror Duktig skrev:Många jobb över internet skulle kunna göras utan att man behöver lämna sängen ens.

Så FK hade rätt hela tiden, angående denne latmask:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2015947.ab

Lite cancer, cellgifter, operationer och svåra muskelsmärtor ska väl inte vara ett hinder.

(OBS, jag vet att du inte menade så, kom bara att tänka på honom och kunde inte låta bli att ta upp det. Hehe.)

EDIT: För övrigt håller jag med, arbete över internet skulle vara en frälsning för många. Och jag tror att det kommer att dyka upp allt mer.

Ja, det kunde ju misstolkas, och kan ju vara viktigt att veta hur man ska formulera sig för att inte göra skada.

Jag tänkte på dem som kan och vill arbeta med sådant, kanske vill försöka lite. Inte dödssjuka eller sådana med sjukdom som hindrar.
Dessutom så kan man ju inte från sängen gå till AF och söka jobb. Inte heller får man lov att söka så snävt tror jag.

Men jag vet inte hur jag ska formulera det på ett bättre sätt. Det räcker ju inte med att en person i liknande situation förstår :S

Kanske om det fanns något specialiserat ställe dit folk själva sökte sig om de ville testa sådant här (jobba från sängen) så att man inte tvingar folk.
Idag finns det ju dessutom mycket få ställen som verkligen hjälper folk att hitta något att jobba med (inte bara förvaring och dagis och gratisarbeta åt snåla företag).

barracuber skrev:

Miche skrev:Tillbaka till egenföretagande då, eller leta rätt på de sajter där man söker folk för olika uppdrag att utföras hemma.
Jag läste för ett par år sedan om en rysk tonåring som tjänade bra med pengar genom att sitta hemma hos sin mamma och jobba med att lösa programmeringstekniska problem på hög nivå. Arbetsgivaren ställde inga krav på förkunskaper eller ålder, det viktiga var att man levererade en fungerande lösning på föreskriven tid.

Sätt igång och Googla!

Ungefär det jag gör på dagarna! Men Ryssland är Ryssland och Sverige är Sverige som vi vet.

Visserligen, men nu var det så att jobbat hade inget med Ryssland att göra... Det finns säkert fortfarande företag som önskar få datorjobb utförda som kan utföras från vilken internetansluten dator som helst...

barracuber skrev:I Sverige har man två val: antingen har man rätt kontaktnät och får jobb den vägen (tydligen tillsätts 80% av alla jobb så). Eller så får man söka på annonser. Vilken är helt dödfött idag eftersom de helt orimliga krav som ställs upp i annonserna kan ta knäcken på alla utom de allra starkaste. Ursäkta dysterheten....

När jag gör en överslagsberäkning för de arbeten jag haft så stämmer nog den siffran rätt väl...

barracuber skrev:Annars lät historien om din ryska tonåring som mitt drömsamhälle. Frågan är hur många 100 år fram i tiden det ligger....

Jag tror att det finns nu, även om dessa jobb är mycket färre nu pga finanskrisen, men när det vänder tror jag att det kan bli riktigt stort, men man kan knappast räkna med fast månadsinkomst och anställningstrygghet förrän man möjligtvis har visat ett och samma företag att man klarar det som de verkligen behöver...

Miche skrev:...
Jag tror att det finns nu, även om dessa jobb är mycket färre nu pga finanskrisen, men när det vänder tror jag att det kan bli riktigt stort, men man kan knappast räkna med fast månadsinkomst och anställningstrygghet förrän man möjligtvis har visat ett och samma företag att man klarar det som de verkligen behöver...

Jag hoppas jag har fel men i min mörkare stunder undrar jag ifall fasta anställningar inte har sett sina glansdagar. Men förhoppningsvis är det som en pendel som kommer att slå tillbaka. Människor - inte ens NT - pallar inte med hur mycket osäkerhet som helst.

/Barracuber

Ok, det heter inte längre "fast anställning", så den tiden är för gott borta, numera heter det "tillsvidareanställning" (ett ord?).

Miche skrev:Ok, det heter inte längre "fast anställning", så den tiden är för gott borta, numera heter det "tillsvidareanställning" (ett ord?).

De går väl att likställa får man hoppas. Åtminstone hör man ofta folk säga "Är du tillsvidareanställd? Ja det är detsamma som fast".

Ska man lyckas bli "tillsvidare" idag får man satsa på en "säker" branch, vem som nu kan säga vad som kommer blir "säkert" i framtiden. Vården kanske? Inte minst psykiatrin. Hantverk? TV-hallåa?

IT - som är "min" grej - kommer ju inte att försvinna men problemet där är att system byts ut rätt ofta och därmed behovet av personal. Oftare än saker och ting byttes ut förr. Då kunde man stå vid samma svarv i 40 år.

/Barracuber

Det gäller alltså att hålla sig uppdaterad, men ingen är längre oumbärlig, inte ens om man råkar vara den som skapat företagets system från grunden och gjort företaget framgångsrikt...