Hoppas att jag kan få svar på åtminstone någon av dem.

Vad säger man om någon som spelar amerikansk fotboll? "Amerikansk fotbollsspelare" kan man ju inte säga, det är ju bara en fotbollsspelare från Amerika.

Varifrån kommer uttrycket "pajsare", som i "finnpajsare"? Är det finska? Romani?

Varifrån kommer slangorden "kuse" och "pålle" för häst? Från "equus" och namnet Pål?

Jag har läst att ordet "palla" kommer från romaniordet för frukt eller något sådant, men varför används det just om att stjäla frukt? Och hur kommer det sig att det också är slang för "orka"?

Varför heter det "läspa"? Det vore ju snällare mot dem som gör det om det hette t.ex. "läppa"....

Finns det någon förteckning över alla språk som talas i Sverige?

Vad heter "hindi" och "urdu" i...öh...attributform? "Hindisk" och "urdusk" kan man väl inte säga?

Kallas någon från Cooköarna verkligen "cookinsulan" (det är vad jag har läst)? En person från Färöarna kallas ju färing.

Varifrån kommer snopp-slangorden pitt, pick, pille, drule, dase och Petterniklas?

Varför uttalas L-et i namnet Karl, men inte i ordet karl?

Varför heter det en bok, flera bokar när man talar om trädet, men en bok, flera böcker med omljud när man talar om något man läser?

Har sje - och tje-ljuden alltid låtit så, eller uttalades de bokstavligt en gång i tiden?

Om jag säger "I går gav jag pappa en bok" är satsdelarna väl tidsadverbial-predikat-subjekt-dativobjekt-ackusativobjekt? Men om jag säger "Pappa fick en bok av mig i går", hur blir det då? Är jag "agent" då, eller?

Varför heter det "mässling" och "röda hund"?

Jag kan besvara på flertal om inte alla av dina frågor men ska sova så jag svarar imorgon, om inte annat så kanske någon annan också kan.

Kahlokatt skrev:Vad säger man om någon som spelar amerikansk fotboll? "Amerikansk fotbollsspelare" kan man ju inte säga, det är ju bara en fotbollsspelare från Amerika.

Begagnad bilförsäljare, varm korvgubbe o.s.v. är en uttryckstyp som har diskuterats en del. Förmodligen kan amerikansk fotbollsspelare lättare misstolkas än de två förstnämnda exemplen.

Kahlokatt skrev:Varför heter det en bok, flera bokar när man talar om trädet, men en bok, flera böcker med omljud när man talar om något man läser?

Pluralformen med omljud är såvitt jag vet den äldre. Fallet kan kanske jämföras med en gås, flera gäss men en smörgås, flera smörgåsar?

Kahlokatt skrev:Har sje - och tje-ljuden alltid låtit så, eller uttalades de bokstavligt en gång i tiden?

De har inte alltid låtit så. Stavningarna sj, sk (före främre vokal), skj, stj, tj, k (före främre vokal), och kj återspeglar ett äldre uttal.

Kahlokatt skrev:Om jag säger "I går gav jag pappa en bok" är satsdelarna väl tidsadverbial-predikat-subjekt-dativobjekt-ackusativobjekt?

Ja, det kan man säga att de är. (Det finns olika definitioner av termen "predikat". Man skulle kunna säga att predikatet här består än mer än bara gav. Vidare talar man i svensk grammatik hellre om indirekt och direkt objekt än om dativ- och ackusativobjekt.)

Kahlokatt skrev:Men om jag säger "Pappa fick en bok av mig i går", hur blir det då? Är jag "agent" då, eller?

Satsdelen (satsledet) agent (kallas också agentadverbial) kan förekomma i passiva satser: Boken gavs till pappa av mig. I ditt exempel fungerar av mig som en typ av adverbial, dock inte agentadverbial.