Hej

Jag har planer på att börja ta medicin, är det en bra ide tycker ni.
jag tänker att jag hade ju en ingivelse att ringa till min syrra och gå till doktorn, men nu när den inte finns kvar så vet jag inte om det är en så bra idé. jag ville ju så gärna gå dit men jag gjorde det inte. om jag hade gjort det hade det varit annorlunda nu.

Jag förstår inte riktigt vad du menar. Medicin mot vad? Mot depression?

Och varför inte gå till doktorn? Vad är det som inte finns kvar, doktorn el medicinen?

nu när ingivelsen inte finns kvar?

nen1 skrev:nu när ingivelsen inte finns kvar?

Nu får du förklara lite bättre....och är det du som är sanny i första inlägget? Förstår inte.

sanny skrev:jag tänker att jag hade ju en ingivelse att ringa till min syrra och gå till doktorn, men nu när den inte finns kvar

nej, jag är nen1

Jag tror att sanny syftar på "ingivelsen"^^ när han skriver att "den" inte finns kvar.

Sanny, var tog du vägen?

sanny skrev:Hej

Jag har planer på att börja ta medicin, är det en bra ide tycker ni.

Du borde veta det bäst av oss , har du ingen aning dock så har du en jävligt dålig doktor som inte förklarar för dig vad du ska medicineras mot.

sanny skrev:om jag hade gjort det hade det varit annorlunda nu.

Välkommen till verkligheten.

Hej
Ja , jag menade ingivelsen.

Det kanske inte var det mest genomtänkta eller fokuserade inlägg så det ber jag om ursäkt för. jag försökte forcera.

Jag vet att bara jag kan veta vad som är bäst för mig.

Nästa tråd föreslår jag har ett mer informativt namn.

Men om tanken på doktor och mediciner fortfarande finns kvar, varför inte kontakta doktorn? Jag förutsätter att du har ett hälsoproblem som inte är löst.

Jag förstår inte riktigt vad du menar med "ingivelse", en stark önskan som bara försvann?

Nu kanske jag verkar otrevlig, Men du får nog vara lite mer tydlig i dina frågor om vi ska kunna förstå vad du vill/menar. Har ju ingen aning vad du dillar om? ingivelse till ex ?

Jag får Cipralex (SSRI) och Fluanxol (neuroleptika) sedan några månader tillbaka. Det är oerhört skönt att ha ångestdämpade mediciner som går att förlita sig på. Året ser ut att bli mycket bra.

sanny skrev:Hej

Jag har planer på att börja ta medicin, är det en bra ide tycker ni.
jag tänker att jag hade ju en ingivelse att ringa till min syrra och gå till doktorn, men nu när den inte finns kvar så vet jag inte om det är en så bra idé. jag ville ju så gärna gå dit men jag gjorde det inte. om jag hade gjort det hade det varit annorlunda nu.

Guuud vad jag känner igen mig i den där ambivalensen!!! Jag behöver inte ens veta vad du har för problem, eller vad du behöver medicin mot, men ambivalensen känner jag igen. Den kan handla om att gå till läkare för att ev. få nån ny medicin, eller vad som helst annat.

"Den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge", heter det ju. Skitsnack säger jag! "Man måste smida medan järnet är varmt", för annars blir det ingenting gjort!

Det är givetvis svårt att hjälpa dig över Internet, särskilt som du inte har preciserat dig, men jag tänkte att det kunde vara skönt ändå att få bekräftelse på att det finns andra med samma ambivalens/beslutsångest, som för mig oftast handlar om overklighetskänslor.

Världen känns inte verklig, och en impuls som igår, eller för en kvart sen, kändes helt rätt, känns plötsligt omöjligt att genomföra, för plötsligt har det blivit som en "dimma" framför mina ögon, i hur jag ser omvärlden; den ser nästan ut som en film... Vet inte om det är så för dig också...

Om vi kommer fram till vad tråden egentligen handlar om, så är det ju bara att be en moderator att byta namn på den sen...

Lite som Ensamflickan, har jag för mycket eller för lite medicin? Nu har jag någon ur varje psykgrupp läkemedel.

Som andra har sagt så kan råd endast byggas på vad du har tänkt ta medicin mot. Om det gäller antidepressiva eller dylikt beror det ju väldigt mycket på hur du känner dig, mot vilka problem du skall ha medicinen, vad du har tänkt ta och så vidare. Om det gäller pencillin tex så är det nog bara att springa till doktorn pronto...

Jag skulle mest vilja höra era erfarenheter av att ta medicin (mot depression/ångest och tvång), positiva som negativa.

Jag lider mest av depression men om medicin bara dämpar, som tex. alvedon mot huvudvärk så kommer jag nog fortsätta med kosttillskott ett tag till.

har för mig att jag hört att medicin kan lagras i kroppen, stämmer det?

Om medicin kan bidra till att jag blir piggare och inte känner mig så avstängd så är det värt det. Men om det känns som efter jag tagit ett glas vin, alltså avtrubbad, då får det vara för nu.

Vet att ni inte kan ge svar på vad jag ska göra, men jag skulle få erfarenheter från personer med samma problematik som jag!

Jag rekommenderar dig att testa SSRI-preparat (kan vara värt försöket om du är riktigt nedstämd).
Själv mådde jag superbra på cipramil när jag var mellan 18 och 20 år..

Ett tips:
Om du ska börja med antidepressiva så ha en sak i åtanke: om medicinen hjälper dig så ska du inte trappa ned eller sluta. Det kan behövas en livslång behandling för kronisk (eller återkommande) depression (som många med AS lider av.)
De allra flesta som tar exempelvis cipramil och efter att tag känner en klar förbättring vill då sluta med läkemedlet. (De ser det som onödigt då de "mår bra", vill säga och förstår inte riktigt sambandet mellan medicinen och måendet.) Det är det felet de flesta som äter/ ätit SSRI läkemedel begår, säger min psykiatriker. Anledningen, säger hon, är att antidepressiva aldrig verkar "på samma sätt" och/ eller lika "starkt" vid andra "omgången".
Detta har hon (och jag också, trots att jag inte är läkare) observerat bland folk som tar SSRI medel.

Hoppas allt blir bra för dig.

Jag rekommenderar dig att börja röka innan du går till doktorn, det började jag med i 13,14 års åldern och har varit jätte frisk sedan dess. Förutom någon halsfluss, men den försvann efter litet whisky. Akta dig för grönsaker bara. skall tydligen vara giftigare om man röker.

Det jag har hört och läst är tvärtom att rökning är väldigt skadligt för hälsan och att grönsaker är nyttigt...

Angående mediciner så har jag erfarenhet av värktabletter, sömntabletter och antipsykotika. Man blir trött av alltsammans.

Värktabletterna fick jag utskrivna för några år sedan för att jag gick till en läkare och klagade över kronisk huvudvärk. Jag slutade ta dem nästan på en gång, eftersom jag blev mer handikappad av tröttheten som jag fick som biverkning av medicinen än av själva huvudvärken.

Sömntabletterna fungerade ganska bra i början, men nu har kroppen utvecklat tolerans mot dem så att jag måste ta två istället för en för att få samma effekt, och det känns lite surt.

Men riktiga antidepressiva har jag alltså ingen erfarenhet av. Stämmer det att de inte går att kombinera med kosttillskott? Det verkar farligt i så fall. Det som finns i kosttillskott skall ju vara samma näringsämnen som i riktig mat. Inte skall man väl behöva gå på en särskilt näringsfattig diet för att kunna ta SSRI? Det hade aldrig jag hört talas om tidigare...

Aliasfrollo: Du har missuppfattat mig; jag menar inte att man inte kan äta tillskott och medicin samtidigt. (om det var mitt inlägg du syftade på?

Jo, det var ditt inlägg jag syftade på. Ursäkta mig.

Ingen fara

Jag skrev ett inlägg för jag ville veta mer om medicin, vad är det för fel på det, Parvlon?!
Varför kommenterar du dem sarkastiskt?!

sanny skrev:Jag skrev ett inlägg för jag ville veta mer om medicin, vad är det för fel på det, Parvlon?!
Varför kommenterar du dem sarkastiskt?!

inget fel som jag ser det, tror på ordspråket; 'ingen fråga är korkad'. Din rubrik 'jag', såg dock lustig ut så jag var tvungen att kommentera, du kan bortse från dem, om du vill..

Hur gick det förresten?