Jag hörde en gång en f. d. språklärare fälla kommentaren "man ska inte använda utländska ord när det finns adekvat inhemsk vokabulär" (sic!).

Nu vaknade förresten "språkletaren" (ja det ska stå så ) i mig; jag associerar ordet "adekvat" till "ad" och "equation" som ju är det latinska ordet "likhet". Alltså kanske "adekvat" betyder "till likheten" eller så. Någon som vet mer?

geocache skrev:Jag hörde en gång en f. d. språklärare fälla kommentaren "man ska inte använda utländska ord när det finns adekvat inhemsk vokabulär" (sic!).

Nu vaknade förresten "språkletaren" (ja det ska stå så ) i mig; jag associerar ordet "adekvat" till "ad" och "equation" som ju är det latinska ordet "likhet". Alltså kanske "adekvat" betyder "till likheten" eller så. Någon som vet mer?

Jag tänker att det betyder till lämpnad (finns ordet eller hittade jag på det nu?), till nytta, som har värde, lämplig. Vänta lite... ska googla.

Tydligen har Gunnar Sträng sagt nåt liknande läraren. Vem som kom först vet jag inte dock... Klipper in det jag hittade i min jakt på adaequatus

"Finansminister Gunnar Sträng (s) lär vid något tillfälle ha sagt att man inte ska "använda utländska ord när vi har en inhemsk, adekvat vokabulär disponibel."

inhemsk, från tyskans einheimisch
adekvat, från latinets adæquatus
vokabulär, från franskans vocabulaire

Dessutom kommer väl använda från tyskan och disponibel från latinet eller franskan...

(Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Gunnar_Str%C3%A4ng)"

Hittar däremot inte exakta latinska ursprunget och dissekeringen nu. Har latinska lexikon iofs, men nån måtta får det vara, jag behöver min kopp te nu.

Hej alfapetsmamma!

Oj... vad du kan... aj slå mig inte på fingrarna ... jag busade snällt där, hoppas du inte tog illa upp nu?

Märkligt förresten hur "fel" det kan bli när man "direktöversätter" mellan språk... "einheimlisch" tolkar jag som att det betyder "från ett hem" eller liknande... eller ordet "unkraut" (=ogräs) som i det svenska ordspråket översatts till "ont krut".

Varma hälsningar till dig i höstrusket!

geocache skrev:Hej alfapetsmamma!

Oj... vad du kan... aj slå mig inte på fingrarna ... jag busade snällt där, hoppas du inte tog illa upp nu?

Märkligt förresten hur "fel" det kan bli när man "direktöversätter" mellan språk... "einheimlisch" tolkar jag som att det betyder "från ett hem" eller liknande... eller ordet "unkraut" (=ogräs) som i det svenska ordspråket översatts till "ont krut".

Varma hälsningar till dig i höstrusket!

JAG kan inte, Google kan! (Eller jag kan visst en del, det är ju ändå lingvist jag är enligt papiren, men just det här är Googles förtjänst...)

Såg nyligen alfapetsmamma använda ordet "stressallergi", vilket på ett ypperligt sätt beskriver hur det känns när man blivit sönderstressad.

Kvasir skrev:Såg nyligen alfapetsmamma använda ordet "stressallergi", vilket på ett ypperligt sätt beskriver hur det känns när man blivit sönderstressad.

Fast jag kan nog tyvärr inte ta åt mig äran. Det känns inte som om jag "uppfunnit" det för husbehov, som t ex alternativkablad. Kul att du uppskattade det dock!

ad- (till) + aequus (likvärdig). Lite sent kanske, men ändå.

Jag vill slå ett slag för ordet "e-ägare". Jag har ingen aning vad det betyder, men det är ett kul ord

underjord skrev:Jag vill slå ett slag för ordet "e-ägare". Jag har ingen aning vad det betyder, men det är ett kul ord

Kolla sista stycket här.

Jag tycker att ordet eldbegängelse (kremering) används alldeles för lite i svenskan. Det har av någon anledning dött bort efter att ha använts friskt av eldbegängelserörelsen runt förra sekelskiftet. Och så saknar jag en vacker översättning av engelskans vackra bickering (smågnabb på eller över gränsen till det löjliga).

Vid något tillfälle skulle jag lite snabbt tala om för auditoriet att min bärbara dator var den som inte var ansluten till strömsladden och i min iver att förkorta talartiden blev det:

"min dator är den som har osladd".

Jag vet inte varifrån det kom, men jag blev lite fascinerad av vilka vändningar som gömmer sej i huvudet. Ni är hemskt välkomna att använda uttrycket så ofta ni vill!

Nonsensuös borde tas med i SAOL.

KrigarSjäl skrev:Nonsensuös borde tas med i SAOL.

...precis under "nonsensuell", som också saknas

Lakrits skrev:

KrigarSjäl skrev:Nonsensuös borde tas med i SAOL.

...precis under "nonsensuell", som också saknas

Men nonsensuös är så mycket bättre då nonsensuell kan läsas non-sensuell.

KrigarSjäl skrev:

Lakrits skrev:

KrigarSjäl skrev:Nonsensuös borde tas med i SAOL.

...precis under "nonsensuell", som också saknas

Men nonsensuös är så mycket bättre då nonsensuell kan läsas non-sensuell.

Ja, de har helt olika betydelser. "Nonsensuell" är mitt ord för när jag inte förstår det motsatta könets kärleksinviter. Deras vad jag i efterhand förstår övertydliga sensualism är bara nonsens för mig.

Isblink är ett vackert gammalt svenskt ord. Betyder ljusreflex över isen, eller något sådant. Solregn är ju också fint. Och isbänk vet jag att man i alla fall säger på Fårö om vågor som frusit.

Jag hittade en gång på ordet ñañi för en plötslig lyckokänsla då man känner sig i harmoni med allt (har dock inte upplevt något sådant sedan tonåren).

"Tjåla" (med tjockt L) säger jag om att kela med katten.

När jag var yngre kallade jag "speciella" kvällar då man gick på teater eller musical för "bright nights", men "ljusa nätter" är ju något helt annat i Sverige.

I den svenska texten till "Phantom of the Opera" sjunger den kvinnliga huvudpersonen att hon "hörde musiken i sin själ". Jag trodde det var detsamma som när man dansar och sjunger och liksom blir "ett med musiken", men en gång var jag med om en helt överjordisk (se där, ett bra ord till!) upplevelse där musiken fick mig att uppleva en lyckokänsla som helt enkelt inte var av denna jord. Det var som att...snudda vid Gud? Då förstod jag vad som menas med att höra musiken i sin själ.

"He" är ju ett mycket användbart ord, betyder tex det, lägga, förflytta sig mm...

He, hedde, hett! (He ut, He bort, He snöar etc)

Annat mer eller mindre användbart:
Hurves = frysa
Nalta = lite grann
Ids = orka
Lämmen= ha träningsvärk

För övrigt kan nämnas (efter att ha plöjt tråden) att:
- ordet "måg" ej fallit i total glömska i de nordligare delarna av landet utan snarare används relativt flitigt.
- i Västerbottniskan (Norsjöbondskan) benämns "jag" som "i", om det kommer sig från engelskans "I" har jag tyvärr inte den blekaste om..
- för att i ovanstående dialekt benämna någon 3:e person kan man med fördel sätta ett "n" eller "a" framför namnet beroende på genus. "n Albert" eller "a Stina".

Som trådskapare vill jag påminna om att denna tråd gäller ord som ännu inte finns i språket, i alla fall inte officiellt. Den handlar inte om existerande ord som är ovanliga, bortglömda, utdöda etc.

Kvasir skrev:Som trådskapare vill jag påminna om att denna tråd gäller ord som ännu inte finns i språket, i alla fall inte officiellt. Den handlar inte om existerande ord som är ovanliga, bortglömda, utdöda etc.

Vill man tala om de (svenska) ord som Kvasir räknar till ovanliga, bortglömda, utdöda etc, gör man det lämpligast i tråden om svensk språkhistoria där man även kan få etymologi, böjningsmönster och jämförelser med andra språk. :-D

Utländska ord placeras lämpligen någon helt annan stans.

Självetvis är väl ganska självklart vad det betyder, eller?

Miche skrev:Självetvis är väl ganska självklart vad det betyder, eller?

Givenklart!

Margarinmusik = smörmusik till synt

Glödnypa = glödlampsspot med klämma

Luiddag- eftermiddagens motsvarighet till brunch. Används flitigt här hemma.

Men säger man verkligen "färst", för minst i antal? Det stod så i textremsan på ett teve-program häromdagen.