Kända personer med AS och/eller ADHD?
Greta Garbo påstås ha haft AS: http://www.nwt.se/ArticlePages/200803/04/20080304230011_437/20080304230011_437.dbp.asp
Hon kanske kan vara en annan slags förebild, för de som inte kan identifiera sig med Einstein & co.
Här är några citat som jag tycker är lite aspiga:
"Nå ja — det lider intet tvivel att Greta Garbo är en markant egenartad människa. Inte affekterad, tillgjord. Blygsamheten, tillbakadragenheten, inbundenheten äro hennes mest påtagliga och naturliga egenskaper."
"Samtidigt säger det första av de två yttrandena något annat — det avslöjar, att Greta Garbo inte alltid känner sig lycklig och glad, att hon liksom tvivlar på att det kan vara riktigt sant, att hon verkligen kan känna sig riktigt lycklig.
I själva verket är detta någonting mycket karakteristiskt för henne. — Jag har alltid varit dyster! säger hon. När jag var ett helt litet barn, så långt jag kan minnas tillbaka, ville jag helst vara ensam. Jag avskyr människohopar, jag tycker inte om mycket folk. Jag brukade krypa in i ett hörn och sitta och tänka över saker och ting. Jag fantiserade alltid och undrade över huru och varför det eller det var så. "Gå och lek nu!" sade kanske mor eller far. Men jag ville inte, och jag tror ännu att det betyder så mycket för även riktigt små barn att få sitta i fred och tänka och undra — att det betyder mer än lek och ras. Jag lekte inte mycket. Åkte skrid- skor och kastade snöboll — men mina bästa lekar lekte jag för mig själv när jag satt och funderade!"
"Jag är den yngsta, men de ha alltid betraktat mig som om jag var den äldsta. Jag kan knappast komma ihåg att jag var liten, verkligen liten som andra barn. Ingen tycktes någonsin ha ansett mig för liten. Jag hade alltid mina egna åsikter och mina syskon läto . alltid mig bestämma när det var fråga om någonting. Lillgammal, kallar man det visst. . . "
"Sedan Greta Garbo blev en berömdhet har hon aldrig blivit karakteriserad som "pigg". Hon betecknas i stället som raka motsatsen till vad man för det mesta menar med pigg. Stillsam, oberörd, ointresserad. Varken kritik eller beundran sägas kunna rubba hennes upphöjda lugn. En del människor påstå rentut att hon verkar slö. Ändock är det långt ifrån så.
Den första reklamfilmen – den som gav uppslaget till Greta Garbos kommande verksamhet. "Hon är stoisk, oberörd, osårbar!" säger en amerikansk författarinna. Vad som blivit kallat hennes "temperament" förråder sig aldrig i stora gester, I sorg och glädje, i ångest, i lycka är hon alltid lika — ingen kan förstå vad som rör sig under ytan. Kanske är det just denna gåtfullhet som är nyckeln till hennes onekligen säregna charm. Varje hennes rörelse utföres med ett minimum av ansträngning och snabbhet. Varje rörelse är med andra ord så enkel som möjligt. Det är det som utmärker hennes spelsätt.
I ateljéerna finns det de som påstå, att hon är — lat. Och kanske verkar hon så. Hennes medfödda indolens har ökats av den anemi, som hon led av under ett helt år. Hon är inte så stark. Hon blir fort trött, och då lär det hända att hon till och med mittpå dagen helt enkelt går hem från sitt arbete. Det är detta man har kallat hennes "temperament". När hon inte arbetar, tycker hon om att bli lämnad i fred. Hon sitter i ett hörn av studion för sig själv och talar inte till någon. Detta tolkades i början som högdragenhet. Men nu har man lärt känna henne bättre. Man vet att hon har behov av ensamheten."
"Man kanske tror att den unga Greta Gustafsson under sådana förhållanden i stor utsträckning använde sin ledighet på kvällarna till teaterbesök. — Nej, säger hon, jag besökte ganska sällan teatern. Ibland kunde det vara ett fullständigt lidande för mig att göra det, därför att jag tyckte att de kringsittande förstörde illusionen, revo sönder stämningen — med sina halvhöga anmärkningar, sin munterhet, sitt prasslande med program och konfektpåsar . . . "
"Jag är alltid nervös och orolig, när jag skall göra en film. Jag kan, inte hjälpa det. Det är därför jag icke vill träffa folk, när jag håller på att filma. Jag håller mig för mig själv så mycket jag kan, sätter mig ensam i ett hörn eller går till min klädloge. Blir jag tilltalad eller störd har jag liksom svårt att komma in på rätt spår igen. Det är alltid detsamma — med varje film än i dag!"
"Under tiden hade tidningarna börjat skriva om Greta Garbo, den underliga svenska flickan. Allahanda historier kommo i svang — hon var egensinnig, vägrade att arbeta och taga order o. s. v."
"Här känner hon sig lyckligast i det fridfulla lugnet vid havsstranden. Hennes smak är enkel, förklarar en entusiastisk besökare, som skildrat sina intryck. Kläder intressera henne inte. Hon använder mest lösa, mjuka klänningar, bekväma hattar och skor med låga klackar. Hon tycker inte om stor toalett. "När hon är bortbjuden undrar man alltid, vad hon skall komma i för klänning. Hon kan mycket väl till en middagsbjudning komma i tennisjacka, Deauvillesandaler och polokjol."
"Greta Garbo är känd för sin rättframhet. Om någon inviterar henne, säger hon ja endast om hon har lust. Har hon inte lust svarar hon: 'Nej tack, jag tror inte att jag skulle tycka om det!' Att förebara huvudvärk eller andra ursäkter skulle aldrig falla henne in."
"Själv har Greta Garbo besvarat en förfrågan om vad hon anser om den amerikanska flickan i följande ordalag: — Jag har nu varit i Amerika i två år, men ändå har jag inte slutat förvåna mig över den amerikanska flickan. Hon vinner segrar som gymnast, som tennis- eller golfspelare, hon hänger sig åt en viss arbetsuppgift och ändå har hon tid över för socialt arbete och har gott anseende som husfru. Många äro de amerikanskor, som samtidigt förestå ett hushåll och sköta en plats. Jag förstår inte hur de kunna förena dessa uppgifter. Kanske skall jag med tiden förvärva litet av deras energi, så att jag blir i stånd att arbeta vidare i filmens tjänst och på samma gång fylla en hustrus plikter. Men för närvarande kan jag det ej. Mitt arbete tar mig helt och hållet i anspråk, och jag är åtminstone av den uppfattningen, att det skulle förlora på att jag sysselsatte mig med en hel mängd andra ting. "
"Victor Sjöström, som känner Greta Garbo närmare än de flesta andra Hollywoodbor, har en gång svarat följande på frågan hur Greta Garbo bär framgången: "Hon lever mest för sig själv och mycket stillsamt, hon är sparsam och förståndig. Hon är ytterst ambitiös och plikttrogen i arbetet, och för mig har det varit ett nöje att arbeta med henne. Men hon är, som sagt, en rätt ensam människa, som helst går för sig själv, hennes läggning är allvarligare än andra flickors. På senare tiden har hon emellertid umgåtts mera med kamraterna än förut. Hon spelar tennis och vattenpolo med dem. Men mest lever hon, som sagt, för sig själv."
Hon kanske kan vara en annan slags förebild, för de som inte kan identifiera sig med Einstein & co.
Här är några citat som jag tycker är lite aspiga:
"Nå ja — det lider intet tvivel att Greta Garbo är en markant egenartad människa. Inte affekterad, tillgjord. Blygsamheten, tillbakadragenheten, inbundenheten äro hennes mest påtagliga och naturliga egenskaper."
"Samtidigt säger det första av de två yttrandena något annat — det avslöjar, att Greta Garbo inte alltid känner sig lycklig och glad, att hon liksom tvivlar på att det kan vara riktigt sant, att hon verkligen kan känna sig riktigt lycklig.
I själva verket är detta någonting mycket karakteristiskt för henne. — Jag har alltid varit dyster! säger hon. När jag var ett helt litet barn, så långt jag kan minnas tillbaka, ville jag helst vara ensam. Jag avskyr människohopar, jag tycker inte om mycket folk. Jag brukade krypa in i ett hörn och sitta och tänka över saker och ting. Jag fantiserade alltid och undrade över huru och varför det eller det var så. "Gå och lek nu!" sade kanske mor eller far. Men jag ville inte, och jag tror ännu att det betyder så mycket för även riktigt små barn att få sitta i fred och tänka och undra — att det betyder mer än lek och ras. Jag lekte inte mycket. Åkte skrid- skor och kastade snöboll — men mina bästa lekar lekte jag för mig själv när jag satt och funderade!"
"Jag är den yngsta, men de ha alltid betraktat mig som om jag var den äldsta. Jag kan knappast komma ihåg att jag var liten, verkligen liten som andra barn. Ingen tycktes någonsin ha ansett mig för liten. Jag hade alltid mina egna åsikter och mina syskon läto . alltid mig bestämma när det var fråga om någonting. Lillgammal, kallar man det visst. . . "
"Sedan Greta Garbo blev en berömdhet har hon aldrig blivit karakteriserad som "pigg". Hon betecknas i stället som raka motsatsen till vad man för det mesta menar med pigg. Stillsam, oberörd, ointresserad. Varken kritik eller beundran sägas kunna rubba hennes upphöjda lugn. En del människor påstå rentut att hon verkar slö. Ändock är det långt ifrån så.
Den första reklamfilmen – den som gav uppslaget till Greta Garbos kommande verksamhet. "Hon är stoisk, oberörd, osårbar!" säger en amerikansk författarinna. Vad som blivit kallat hennes "temperament" förråder sig aldrig i stora gester, I sorg och glädje, i ångest, i lycka är hon alltid lika — ingen kan förstå vad som rör sig under ytan. Kanske är det just denna gåtfullhet som är nyckeln till hennes onekligen säregna charm. Varje hennes rörelse utföres med ett minimum av ansträngning och snabbhet. Varje rörelse är med andra ord så enkel som möjligt. Det är det som utmärker hennes spelsätt.
I ateljéerna finns det de som påstå, att hon är — lat. Och kanske verkar hon så. Hennes medfödda indolens har ökats av den anemi, som hon led av under ett helt år. Hon är inte så stark. Hon blir fort trött, och då lär det hända att hon till och med mittpå dagen helt enkelt går hem från sitt arbete. Det är detta man har kallat hennes "temperament". När hon inte arbetar, tycker hon om att bli lämnad i fred. Hon sitter i ett hörn av studion för sig själv och talar inte till någon. Detta tolkades i början som högdragenhet. Men nu har man lärt känna henne bättre. Man vet att hon har behov av ensamheten."
"Man kanske tror att den unga Greta Gustafsson under sådana förhållanden i stor utsträckning använde sin ledighet på kvällarna till teaterbesök. — Nej, säger hon, jag besökte ganska sällan teatern. Ibland kunde det vara ett fullständigt lidande för mig att göra det, därför att jag tyckte att de kringsittande förstörde illusionen, revo sönder stämningen — med sina halvhöga anmärkningar, sin munterhet, sitt prasslande med program och konfektpåsar . . . "
"Jag är alltid nervös och orolig, när jag skall göra en film. Jag kan, inte hjälpa det. Det är därför jag icke vill träffa folk, när jag håller på att filma. Jag håller mig för mig själv så mycket jag kan, sätter mig ensam i ett hörn eller går till min klädloge. Blir jag tilltalad eller störd har jag liksom svårt att komma in på rätt spår igen. Det är alltid detsamma — med varje film än i dag!"
"Under tiden hade tidningarna börjat skriva om Greta Garbo, den underliga svenska flickan. Allahanda historier kommo i svang — hon var egensinnig, vägrade att arbeta och taga order o. s. v."
"Här känner hon sig lyckligast i det fridfulla lugnet vid havsstranden. Hennes smak är enkel, förklarar en entusiastisk besökare, som skildrat sina intryck. Kläder intressera henne inte. Hon använder mest lösa, mjuka klänningar, bekväma hattar och skor med låga klackar. Hon tycker inte om stor toalett. "När hon är bortbjuden undrar man alltid, vad hon skall komma i för klänning. Hon kan mycket väl till en middagsbjudning komma i tennisjacka, Deauvillesandaler och polokjol."
"Greta Garbo är känd för sin rättframhet. Om någon inviterar henne, säger hon ja endast om hon har lust. Har hon inte lust svarar hon: 'Nej tack, jag tror inte att jag skulle tycka om det!' Att förebara huvudvärk eller andra ursäkter skulle aldrig falla henne in."
"Själv har Greta Garbo besvarat en förfrågan om vad hon anser om den amerikanska flickan i följande ordalag: — Jag har nu varit i Amerika i två år, men ändå har jag inte slutat förvåna mig över den amerikanska flickan. Hon vinner segrar som gymnast, som tennis- eller golfspelare, hon hänger sig åt en viss arbetsuppgift och ändå har hon tid över för socialt arbete och har gott anseende som husfru. Många äro de amerikanskor, som samtidigt förestå ett hushåll och sköta en plats. Jag förstår inte hur de kunna förena dessa uppgifter. Kanske skall jag med tiden förvärva litet av deras energi, så att jag blir i stånd att arbeta vidare i filmens tjänst och på samma gång fylla en hustrus plikter. Men för närvarande kan jag det ej. Mitt arbete tar mig helt och hållet i anspråk, och jag är åtminstone av den uppfattningen, att det skulle förlora på att jag sysselsatte mig med en hel mängd andra ting. "
"Victor Sjöström, som känner Greta Garbo närmare än de flesta andra Hollywoodbor, har en gång svarat följande på frågan hur Greta Garbo bär framgången: "Hon lever mest för sig själv och mycket stillsamt, hon är sparsam och förståndig. Hon är ytterst ambitiös och plikttrogen i arbetet, och för mig har det varit ett nöje att arbeta med henne. Men hon är, som sagt, en rätt ensam människa, som helst går för sig själv, hennes läggning är allvarligare än andra flickors. På senare tiden har hon emellertid umgåtts mera med kamraterna än förut. Hon spelar tennis och vattenpolo med dem. Men mest lever hon, som sagt, för sig själv."
Senast redigerad av Anastasia 2011-05-04 18:53:47, redigerad totalt 1 gång.
KrigarSjäl skrev:Proust har jag aldrig tänkt på i aspergersammanhang. Visst personifierar han myten om den känslige konstnärssjälen som trivs bäst i sitt elfenbenstorn, men inget av det jag läst känns entydigt aspigt.
Jag instämmer med KrigarSjäl. Utifrån det lilla jag vet, kan inte jag heller se mycket asperger i Proust. Och ingen har påstått det, vad jag vet.
Om vi däremot tar ett steg från aspergerhistoria till aspergerlitteratur, så tycker jag att en av Proust romanfigurer, Doktor Cottard, beter sig aspergeraktigt. Här är några små smakprov:
"han hade aldrig klart för sig om den andre skämtade eller menade allvar." s.233
"ansikte, där alltså man ständigt såg ett drag av ovisshet" s.233
"kunde han aldrig få nog av förklaringar" s.233
"skulle han ha velat få reda på den exakta innebörden" s.233
"han tog allt i bokstavlig bemärkelse" s.234
På spaning efter den tid som flytt, Swanns värld
Tor
Senast redigerad av TORatANDET 2011-05-04 18:53:47, redigerad totalt 1 gång.
- TORatANDET
- Inlägg: 850
- Anslöt: 2006-06-30
- Ort: Falköping
Vilket intressant inlägg! Och vilka väl valda citat! Var kommer de ifrån?Anastasia skrev:Greta Garbo påstås ha haft AS: http://www.nwt.se/ArticlePages/200803/04/20080304230011_437/20080304230011_437.dbp.asp
Hon kanske kan vara en annan slags förebild, för de som inte kan identifiera sig med Einstein & co.
Här är några citat som jag tycker är lite aspiga:
"Nå ja — det lider intet tvivel att Greta Garbo är en markant egenartad människa. Inte affekterad, tillgjord. Blygsamheten, tillbakadragenheten, inbundenheten äro hennes mest påtagliga och naturliga egenskaper."
"Samtidigt säger det första av de två yttrandena något annat — det avslöjar, att Greta Garbo inte alltid känner sig lycklig och glad, att hon liksom tvivlar på att det kan vara riktigt sant, att hon verkligen kan känna sig riktigt lycklig.
I själva verket är detta någonting mycket karakteristiskt för henne. — Jag har alltid varit dyster! säger hon. När jag var ett helt litet barn, så långt jag kan minnas tillbaka, ville jag helst vara ensam. Jag avskyr människohopar, jag tycker inte om mycket folk. Jag brukade krypa in i ett hörn och sitta och tänka över saker och ting. Jag fantiserade alltid och undrade över huru och varför det eller det var så. "Gå och lek nu!" sade kanske mor eller far. Men jag ville inte, och jag tror ännu att det betyder så mycket för även riktigt små barn att få sitta i fred och tänka och undra — att det betyder mer än lek och ras. Jag lekte inte mycket. Åkte skrid- skor och kastade snöboll — men mina bästa lekar lekte jag för mig själv när jag satt och funderade!"
"Jag är den yngsta, men de ha alltid betraktat mig som om jag var den äldsta. Jag kan knappast komma ihåg att jag var liten, verkligen liten som andra barn. Ingen tycktes någonsin ha ansett mig för liten. Jag hade alltid mina egna åsikter och mina syskon läto . alltid mig bestämma när det var fråga om någonting. Lillgammal, kallar man det visst. . . "
"Sedan Greta Garbo blev en berömdhet har hon aldrig blivit karakteriserad som "pigg". Hon betecknas i stället som raka motsatsen till vad man för det mesta menar med pigg. Stillsam, oberörd, ointresserad. Varken kritik eller beundran sägas kunna rubba hennes upphöjda lugn. En del människor påstå rentut att hon verkar slö. Ändock är det långt ifrån så.
Den första reklamfilmen – den som gav uppslaget till Greta Garbos kommande verksamhet. "Hon är stoisk, oberörd, osårbar!" säger en amerikansk författarinna. Vad som blivit kallat hennes "temperament" förråder sig aldrig i stora gester, I sorg och glädje, i ångest, i lycka är hon alltid lika — ingen kan förstå vad som rör sig under ytan. Kanske är det just denna gåtfullhet som är nyckeln till hennes onekligen säregna charm. Varje hennes rörelse utföres med ett minimum av ansträngning och snabbhet. Varje rörelse är med andra ord så enkel som möjligt. Det är det som utmärker hennes spelsätt.
I ateljéerna finns det de som påstå, att hon är — lat. Och kanske verkar hon så. Hennes medfödda indolens har ökats av den anemi, som hon led av under ett helt år. Hon är inte så stark. Hon blir fort trött, och då lär det hända att hon till och med mittpå dagen helt enkelt går hem från sitt arbete. Det är detta man har kallat hennes "temperament". När hon inte arbetar, tycker hon om att bli lämnad i fred. Hon sitter i ett hörn av studion för sig själv och talar inte till någon. Detta tolkades i början som högdragenhet. Men nu har man lärt känna henne bättre. Man vet att hon har behov av ensamheten."
"Man kanske tror att den unga Greta Gustafsson under sådana förhållanden i stor utsträckning använde sin ledighet på kvällarna till teaterbesök. — Nej, säger hon, jag besökte ganska sällan teatern. Ibland kunde det vara ett fullständigt lidande för mig att göra det, därför att jag tyckte att de kringsittande förstörde illusionen, revo sönder stämningen — med sina halvhöga anmärkningar, sin munterhet, sitt prasslande med program och konfektpåsar . . . "
"Jag är alltid nervös och orolig, när jag skall göra en film. Jag kan, inte hjälpa det. Det är därför jag icke vill träffa folk, när jag håller på att filma. Jag håller mig för mig själv så mycket jag kan, sätter mig ensam i ett hörn eller går till min klädloge. Blir jag tilltalad eller störd har jag liksom svårt att komma in på rätt spår igen. Det är alltid detsamma — med varje film än i dag!"
"Under tiden hade tidningarna börjat skriva om Greta Garbo, den underliga svenska flickan. Allahanda historier kommo i svang — hon var egensinnig, vägrade att arbeta och taga order o. s. v."
"Här känner hon sig lyckligast i det fridfulla lugnet vid havsstranden. Hennes smak är enkel, förklarar en entusiastisk besökare, som skildrat sina intryck. Kläder intressera henne inte. Hon använder mest lösa, mjuka klänningar, bekväma hattar och skor med låga klackar. Hon tycker inte om stor toalett. "När hon är bortbjuden undrar man alltid, vad hon skall komma i för klänning. Hon kan mycket väl till en middagsbjudning komma i tennisjacka, Deauvillesandaler och polokjol."
"Greta Garbo är känd för sin rättframhet. Om någon inviterar henne, säger hon ja endast om hon har lust. Har hon inte lust svarar hon: 'Nej tack, jag tror inte att jag skulle tycka om det!' Att förebara huvudvärk eller andra ursäkter skulle aldrig falla henne in."
"Själv har Greta Garbo besvarat en förfrågan om vad hon anser om den amerikanska flickan i följande ordalag: — Jag har nu varit i Amerika i två år, men ändå har jag inte slutat förvåna mig över den amerikanska flickan. Hon vinner segrar som gymnast, som tennis- eller golfspelare, hon hänger sig åt en viss arbetsuppgift och ändå har hon tid över för socialt arbete och har gott anseende som husfru. Många äro de amerikanskor, som samtidigt förestå ett hushåll och sköta en plats. Jag förstår inte hur de kunna förena dessa uppgifter. Kanske skall jag med tiden förvärva litet av deras energi, så att jag blir i stånd att arbeta vidare i filmens tjänst och på samma gång fylla en hustrus plikter. Men för närvarande kan jag det ej. Mitt arbete tar mig helt och hållet i anspråk, och jag är åtminstone av den uppfattningen, att det skulle förlora på att jag sysselsatte mig med en hel mängd andra ting. "
"Victor Sjöström, som känner Greta Garbo närmare än de flesta andra Hollywoodbor, har en gång svarat följande på frågan hur Greta Garbo bär framgången: "Hon lever mest för sig själv och mycket stillsamt, hon är sparsam och förståndig. Hon är ytterst ambitiös och plikttrogen i arbetet, och för mig har det varit ett nöje att arbeta med henne. Men hon är, som sagt, en rätt ensam människa, som helst går för sig själv, hennes läggning är allvarligare än andra flickors. På senare tiden har hon emellertid umgåtts mera med kamraterna än förut. Hon spelar tennis och vattenpolo med dem. Men mest lever hon, som sagt, för sig själv."
Har själv tänkt att Garbo bör ha haft AS, här fick man gott om argument för saken.
Senast redigerad av docfrasse 2011-05-04 18:53:47, redigerad totalt 1 gång.
docfrasse skrev:Vilket intressant inlägg! Och vilka väl valda citat! Var kommer de ifrån?
Citaten kommer ifrån den här texten:
http://www.greta-garbo.de/greta-garbos-saga-stockholm-albert-bonniers/index.html
Senast redigerad av Anastasia 2011-05-04 18:53:47, redigerad totalt 1 gång.
Alien skrev:Om Hitler hade AS så är väl han den hittills mest kände aspergaren:[WikiEng]Adolf Hitler's medical health[/WikiEng]As evidence of Asperger's Fitzgerald cites Hitler's poor sleep patterns, food fads, dislike of physical contact, inability to forge genuine friendships, and an emptiness in his human relations. His conversations in the Men’s Home in Vienna were really harangues and invited no reciprocity, for which he lacked this capacity. In Munich he was distant, self-contained, withdrawn and without friends. His comrades noted that he had no humanitarian feelings. He was obsessive and rarely made good or interesting company, except in the eyes of those who shared his obsessions or those in awe of, or dependent on him. He was single minded and inflexible. He spent a great deal of time with Albert Speer, examining architectural plans, and this remained a major focus of his life throughout. His other major interest was in the music of Wagner. His greatest interest, clearly, was in control over people and power over people.[8]
Fitzgerald further states that Hitler was an ideologue with unshakable convictions, and had a bed compulsion, which demands that the bed be made in a particular way with the quilt folded according to a prescribed pattern and that a man must make the bed before he could go to sleep. He did not use language for the purpose of interaction with others, but only for the purpose of dominating others. He endlessly engaged in long-winded and pedantic speeches, with "illogical arguments full of crude comparisons and cheap allusions."[8] He was unable to carry on a normal conversation or discussion with people. Even if only one other person was present, he had to do all the talking. His manner of speech soon loses any conversational qualities it might have had and takes on all the characteristics of a lecture that may easily develop into a tirade.
Det hans sekreterare Traudl Junge säger om honom pekar inte i den riktningen, tycker jag:
Mellan 00:33 och 01:16 beskriver hon sitt första möte med Hitler.
Senast redigerad av HGJ 2011-05-04 18:53:47, redigerad totalt 1 gång.
HGJ skrev:Det hans sekreterare Traudl Junge säger om honom pekar inte i den riktningen, tycker jag
Omdömena om Hitler som privatperson verkar gå isär litegrann. Att en del upplevde honom som trevlig och inkännande behöver ju inte utesluta att han ändå hade AS. Det kan ha varit en medveten strategi från hans sida, eller så var han inte riktigt så omänsklig som vissa andra beskriver honom.
Senast redigerad av Anastasia 2011-05-04 18:53:47, redigerad totalt 1 gång.
Anastasia skrev:HGJ skrev:Det hans sekreterare Traudl Junge säger om honom pekar inte i den riktningen, tycker jag
Omdömena om Hitler som privatperson verkar gå isär litegrann. Att en del upplevde honom som trevlig och inkännande behöver ju inte utesluta att han ändå hade AS. Det kan ha varit en medveten strategi från hans sida, eller så var han inte riktigt så omänsklig som vissa andra beskriver honom.
Adolf Hitler var omvittnat omtänksam och trevlig som chef och privatperson till skillnad från de väl inövande skådespelartalanger han utövade vid sina tal, där han gav intrycket att vara en vulgär osympatisk gaphals (dock inte för majoriteten av det tyska folket som vid den tiden dyrkade honom som en halvgud)
Men det finns ingenting som tyder på att han ägnat sig åt någon form av kriminalitet i sin uppväxt eller ungdom, även om han som politiker var skyldig till de mest avsyvärda och snuskigt vidriga, brott om än av indirekt slag, till skillnad från hans antagonist Josef Stalin som var grovt kriminell redan när han var ung och organiserade grova bankrån, stölder etc.
Stalin höll också hela tiden under sin politikerkarriär sin omgivning i skräck, som han avlivade konstant systematiskt och hänsynslöst vid minsta misstanke om "förräderi", han gav sig på till och med sina egna familjemedlemar.
Folken i Sovjetuniomen trodde att Stalin "inte visste" om vad som försegick, de var så naiva att de inte förstod att det var han som styrde all terror..med massdeportationer, mord, tortyr och avrättningar.
Det vanliga talesättet var på den tiden "Om bara Stalin visste.." Som om inte han visste mer än väl...denna lömske ondeskefulle ärkeskurk..
Senast redigerad av Lime 2011-05-04 18:53:47, redigerad totalt 1 gång.
Lime skrev:Adolf Hitler var omvittnat omtänksam och trevlig som chef och privatperson till skillnad från de väl inövande skådespelartalanger han utövade vid sina tal, där han gav intrycket att vara en vulgär osympatisk gaphals (dock inte för majoriteten av det tyska folket som vid den tiden dyrkade honom som en halvgud).
Ok, men i citatet som Alien postade så framställs Hitler som mycket mera udda, och som någon det inte gick att föra en normal konversation med. En del av det var ju dock en beskrivning av den unge Hitler, så han kanske blev trevligare med åren ?
Lime skrev:Stalin höll också hela tiden under sin politikerkarriär sin omgivning i skräck, som han avlivade konstant systematiskt och hänsynslöst vid minsta misstanke om "förräderi", han gav sig på till och med sina egna familjemedlemar.
Folken i Sovjetuniomen trodde att Stalin "inte visste" om vad som försegick, de var så naiva att de inte förstod att det var han som styrde all terror..med massdeportationer, mord, tortyr och avrättningar.
Det vanliga talesättet var på den tiden "Om bara Stalin visste.." Som om inte han visste mer än väl...denna lömske ondeskefulle ärkeskurk..
Intressant ! Stalin skulle jag vilja läsa mer om. Han var väl väldigt paranoid också, såvitt jag vet.
Senast redigerad av Anastasia 2011-05-04 18:53:47, redigerad totalt 1 gång.
Det vet jag inte, låter troligt iofs men jag tror det är större chans att han ( analdoktorn ) blir baktalad i media än andra mer 'seriösa' Läkare.Grimuald skrev:Parvlon skrev:Men man kan misstänka att ifall han inte hade diagnos så hade någon av alla hans gamla arbetskamrater (han har väl agerat Läkare i så gott som hela Norden snart) eller de som diagnotiserat honom och har tillgång till hans akter, avslöjat honom.
Varför då? Brukar inte Läkare hålla varandra om ryggen ?
Tycker att hans envishet pekar på aspighet, men det kanske bara är jag som fått för mig att det och 'att inte lyssna på vad andra säger eller tror' är vanliga drag?
Senast redigerad av Parvlon 2011-05-04 18:53:47, redigerad totalt 1 gång.
Anastasia skrev:Ok, men i citatet som Alien postade så framställs Hitler som mycket mera udda, och som någon det inte gick att föra en normal konversation med. En del av det var ju dock en beskrivning av den unge Hitler, så han kanske blev trevligare med åren ?
Lime skrev:Stalin höll också hela tiden under sin politikerkarriär sin omgivning i skräck, som han avlivade konstant systematiskt och hänsynslöst vid minsta misstanke om "förräderi", han gav sig på till och med sina egna familjemedlemar.
Folken i Sovjetunionen trodde att Stalin "inte visste" om vad som försegick, de var så naiva att de inte förstod att det var han som styrde all terror..med massdeportationer, mord, tortyr och avrättningar.
Det vanliga talesättet var på den tiden "OM bara Stalin visste.." Som om inte han visste mer än väl...denne lömske ondeskefulle ärkeskurk..
Anastasia skrev:Intressant ! Stalin skulle jag vilja läsa mer om. Han var väl väldigt paranoid också, såvitt jag vet.
Läs boken "Adolf Hitler" av Bengt Liljegren (Historiska Media) Boken är ett porträtt av Hitler som privatperson, hans övriga insatser som fältherren, massmördaren och politikern lämnas därhän.
Stalin ansåg att ta livet av en fiende och sedan avnjuta en god middag var något av det bästa som fanns, inte undra på att man undrar hur diktatorns liv verkligen fungerade… det finns 2 mycket intressanta böcker om Stalin, som du bör läsa om du är intresserad av ämnet - "Stalin - den röde tsaren och hans hov" och "Den unge Stalin" av den brittiske författaren Simon Sebag Montefiore.
I dessa böcker om Stalin och Hitler får man också till sig mer eller mindre trivialiteter som hjälper en att förstå hur komplexa dessa personer och personligheter verkligen var.
Det står utom allt tvivel att Hitler och Stalin var två av de värsta massmördarna under 1900-talet med miljoner dödsoffer på sina samveten, ur det perspektivet är det intressant att se hur dessa brutala diktatorer "fungerade" som privatpersoner. Dessa dubbelnaturer som med ena handen gullade med barn och med den andra beordrade fruktansvärda illdåd står i stor kontrast mot varandra, hur funkade sådana människor alt. monster?
Senast redigerad av Lime 2011-05-04 18:53:47, redigerad totalt 1 gång.
Lime skrev:Läs boken "Adolf Hitler" av Bengt Liljegren (Historiska Media) Boken är ett porträtt av Hitler som privatperson, hans övriga insatser som fältherren, massmördaren och politikern lämnas därhän.
Stalin ansåg att ta livet av en fiende och sedan avnjuta en god middag var något av det bästa som fanns, inte undra på att man undrar hur diktatorns liv verkligen fungerade… det finns 2 mycket intressanta böcker om Stalin, som du bör läsa om du är intresserad av ämnet - "Stalin - den röde tsaren och hans hov" och "Den unge Stalin" av den brittiske författaren Simon Sebag Montefiore.
I dessa böcker om Stalin och Hitler får man också till sig mer eller mindre trivialiteter som hjälper en att förstå hur komplexa dessa personer och personligheter verkligen var.
Det står utom allt tvivel att Hitler och Stalin var två av de värsta massmördarna under 1900-talet med miljoner dödsoffer på sina samveten, ur det perspektivet är det intressant att se hur dessa brutala diktatorer "fungerade" som privatpersoner. Dessa dubbelnaturer som med ena handen gullade med barn och med den andra beordrade fruktansvärda illdåd står i stor kontrast mot varandra, hur funkade sådana människor alt. monster?
Jag kan också varmt rekommendera alla tre böckerna: samtliga ur ett diktatorpsykologiperspektiv och hitlerboken ur ett tveklöst aspergerperspektiv; böckerna om Stalin är dessutom stora litterära upplevelser och ger levande beskrivningar av livet, terrorn och människorna kring diktatorn.
Senast redigerad av docfrasse 2011-05-04 18:53:47, redigerad totalt 1 gång.
Du känner inte analdotkorn eller?docfrasse skrev:Jag kan också varmt rekommendera alla tre böckerna: samtliga ur ett diktatorpsykologiperspektiv och hitlerboken ur ett tveklöst aspergerperspektiv; böckerna om Stalin är dessutom stora litterära upplevelser och ger levande beskrivningar av livet, terrorn och människorna kring diktatorn.
Senast redigerad av Parvlon 2011-05-04 18:53:47, redigerad totalt 1 gång.
Personer med AS och/eller ADHD?
Hur är det nu egentligen?
Det ryktas hit och dit men vilka kändisar HAR egentligen
dessa diagnoser och är riktigt diagnosticerade av en psykiater
(och inte en hobby-diagnosticerande allmänhet)...?
Tingeling
Det ryktas hit och dit men vilka kändisar HAR egentligen
dessa diagnoser och är riktigt diagnosticerade av en psykiater
(och inte en hobby-diagnosticerande allmänhet)...?
Tingeling
Senast redigerad av Tingeling 2011-05-04 18:53:47, redigerad totalt 1 gång.
Det finns en lista på Wikipedia som bland annat omfattar ett antal mer eller mindre kända personer som har fått diagnosen AS:
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_pe ... c_spectrum
Där finns också länkar till mer spekulativa listor.
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_pe ... c_spectrum
This is a list of noteworthy people known to have been diagnosed with autism, Asperger syndrome, or another condition on the autism spectrum.
Där finns också länkar till mer spekulativa listor.
Senast redigerad av TK 2011-05-04 18:53:47, redigerad totalt 1 gång.
Men finns det något mer substantiellt på Gates än att han råkar ha glasögon och vara tekniskt kunnig?
I Härskarplanen av Heather Pringle så framstår Himmler som en med AS.
I Härskarplanen av Heather Pringle så framstår Himmler som en med AS.
Senast redigerad av Proffe Slimp 2011-05-04 18:53:47, redigerad totalt 1 gång.
- Proffe Slimp
- Inlägg: 1029
- Anslöt: 2008-08-03
Jag kan dock förstå lockelsen i att en kändis har AS och att man gärna "rekryterar" dom. Att man själv känner sig lite bättre. Men med samma logik så borde man känna sig sämre för varje förbrytare som har eller kan misstänkas ha AS.
Senast redigerad av Proffe Slimp 2011-05-04 18:53:47, redigerad totalt 1 gång.
- Proffe Slimp
- Inlägg: 1029
- Anslöt: 2008-08-03
Det kan nog kännas skönare för en tonåring som nyss diagnosticerats med AS att jämföra sig med en känd forskare eller på annat sätt framgångsrik person. Jag kan tycka att det är ganska vanligt att människor med AS underskattas generellt och det anser jag vara ett större problem...
Dessutom tror jag inte det är såå vanligt med personer med AS som begår brott.
T
Dessutom tror jag inte det är såå vanligt med personer med AS som begår brott.
T
Senast redigerad av Tingeling 2011-05-04 18:53:52, redigerad totalt 1 gång.
Jag vill också gärna se källor på sådana här uppgifter om kändisar som har AS och andra NPF. Jag har vid ett par tillfällen påpekat det, och då har den som postat inlägget, eller berättat det, blivit stött. Och det kan jag på sätt och vis förstå. Men i slutändan tror jag att det ändå är bäst att hålla sig till fakta. Droppen för min personliga del var när någon påstod att Leonardo da Vinci hade ADHD...
Att väldigt många som begår brott har NPF av olika slag, har nog redan diskuterats livligt på detta forum, skulle jag gissa.
Att väldigt många som begår brott har NPF av olika slag, har nog redan diskuterats livligt på detta forum, skulle jag gissa.
Senast redigerad av Alexandra 2011-05-04 18:53:52, redigerad totalt 1 gång.
Ja men HITLER hade det förstås. Och STALIN och POL POT och IDI AMIN och PINOCHET och SOMOZA och HIMMLER och CEAUCESCU och...
Ja, tänk så farliga vi är. Mördar för att vi inte kan känna något.
Ja, tänk så farliga vi är. Mördar för att vi inte kan känna något.
Senast redigerad av Kahlokatt 2011-05-04 18:53:52, redigerad totalt 1 gång.
Återgå till Övriga Aspergerfrågor