Idag fick jag då höra utlåtandet.
Atypisk autism med tillägget ADHD blev det.
Jag platsade inte inom den typiska "AS-ramen" bland annat eftersom jag väldigt ofta byter specialintresse (ca en gång i månaden) men också på grund av lite annat smått och gott.

Nästa steg blir att gå på infomöte med familjen och de jag bjuder med, samt att få tid hos läkare för Medicindiskussion/utskrift.

Känns jävligt skönt att det är klart och att jag nu kan börja bearbeta mina svårigheter och få en bättre kontroll på vissa beteenden kanske.

/Alexander

Jag är glad att du fick diagnos (om du nu önskade det).

Jag undrar dock: Är det något som har förändrats? Har denna diagnos verkligen ökat dina chanser att "bearbeta dina svårigheter"? I sådana fall, på vilket sätt?

Önskade och önskade, bästa vore väl att klara sig utan.

Det som förändrats är att jag nu har en "fiende" eller ett "något" att slås mot, eller kämpa med. Innan diagnos har jag famlat i mörker och provat allt möjligt, som inte hjälpt så mycket, nu kan jag motivera mig själv att försöka olika redan testade metoder, som fungerat för andra med liknande bekymmer.

Ett exempel till är att jag slipper känna mig dålig som inte riktigt orkar med mina vänner, och slipper tvinga mig själv att umgås, utan kan säga att jag inte vill.

Jag kan också lättare förstå varför jag blir så otroligt arg ibland, och det gör det lättare att bearbeta det.

Hoppas detta var svar nog åt dig, annars får du fråga mer.

alexb skrev:Idag fick jag då höra utlåtandet.
Atypisk autism med tillägget ADHD blev det.
Jag platsade inte inom den typiska "AS-ramen" bland annat eftersom jag väldigt ofta byter specialintresse (ca en gång i månaden) men också på grund av lite annat smått och gott.

Skönt att få det på pränt, antar jag Lite - eller MYCKET - nyfiken på vad du menar med "lite smått och gott" som inte fick det att räcka till AS.

Berätta gärna lite mer om det, om du VILL och orkar, förstås. Här eller via PM. Vill du inte respekterar jag det.

Börje Frylmark skrev:

alexb skrev:Idag fick jag då höra utlåtandet.
Atypisk autism med tillägget ADHD blev det.
Jag platsade inte inom den typiska "AS-ramen" bland annat eftersom jag väldigt ofta byter specialintresse (ca en gång i månaden) men också på grund av lite annat smått och gott.

Skönt att få det på pränt, antar jag Lite - eller MYCKET - nyfiken på vad du menar med "lite smått och gott" som inte fick det att räcka till AS.

Berätta gärna lite mer om det, om du VILL och orkar, förstås. Här eller via PM. Vill du inte respekterar jag det.

Haha, mja mest skrev jag så för att jag inte riktigt minns vad hon sa, men ett exempel var till exempel att jag är ganska aktiv i sociala sammanhang, jag vill och försöker funka med andra, även om jag misslyckas fatalt ibland. Psykologen sa att detta tillsammans med mitt bytande av specialintresse gör att jag inte passar i ramen för AS, men att det är få som egentligen passar inom den snäva ramen. Hon sa även att en del ger diagnosen Aspergers syndrom när det egentligen (jag antar hon menar i hennes mening) handlar om Atypisk autism, vidare sa hon att det är väldigt sällan man ger tillägget ADHD vid AS och hon tyckte att det var viktigt att jag fick det också.

alexb skrev:Haha, mja mest skrev jag så för att jag inte riktigt minns vad hon sa, men ett exempel var till exempel att jag är ganska aktiv i sociala sammanhang, jag vill och försöker funka med andra, även om jag misslyckas fatalt ibland. Psykologen sa att detta tillsammans med mitt bytande av specialintresse gör att jag inte passar i ramen för AS, men att det är få som egentligen passar inom den snäva ramen. Hon sa även att en del ger diagnosen Aspergers syndrom när det egentligen (jag antar hon menar i hennes mening) handlar om Atypisk autism, vidare sa hon att det är väldigt sällan man ger tillägget ADHD vid AS och hon tyckte att det var viktigt att jag fick det också.

Tack för infon, Alex! Jag var lite rädd för att det var precis som du skriver nu. Jag tycker att det är... beklämmande. Ser fram emot bl a Pemers kommentar till det här

Jag säger som en sköterska i ett team jag varit i kontakt med sa: Man får hoppas att såna här läkare/psykologer snart går i pension.

Vi diskuterade just detta som din psykolog klämde ur sig...

Ojdå det låter ju nästan allvarligt, du får ursäkta, men jag förstår inte riktigt vad som är fel med det uttalandet. När hon sa det lät det väldigt logiskt och bra tyckte jag, men nu blir jag lite osäker. Vad blir det för skillnad om det är AS eller Atypisk? För mig alltså.
Tack för dina inlägg iaf.

/Alexander

alexb skrev:Ojdå det låter ju nästan allvarligt, du får ursäkta, men jag förstår inte riktigt vad som är fel med det uttalandet. När hon sa det lät det väldigt logiskt och bra tyckte jag, men nu blir jag lite osäker. Vad blir det för skillnad om det är AS eller Atypisk? För mig alltså.
Tack för dina inlägg iaf.

/Alexander

Nja, ta det inte SÅ allvarligt, reagerar mest på att man utgår ifrån stöpta formar när man sätter diagnosen. Huvudsaken är att man blir hjälpt!

Ah vart nästan lite rädd
Jo jag kände mig först lite, nästan iaf, förolämpad.

Tankar som "jaha, här har man känt att man inte platsar någonstans, och äntligen hittade man "de" man passar med, men icke sa nicke, inte ens där passar man riktigt in" och "Ska man behöva förklara ett så pass negativt förknippad begrepp som autism, aspergers låter ju iaf lite bättre i allmänhetens ögon" dök ju upp. Men nu känner jag mig mest positivt inställd ändå, eftersom jag nu kan arbeta vidare och det är ju ganska enkelt att låta bli att berätta för folk om diagnoserna, ADHD är dessutom troligtvis än mer negativt betingat i folks öron, speciellt nu med Toni Alldens tidningsrubriker.

Men om det är något jag bör veta så får du/ni gärna skriva det. Räknas jag fortfarande som den här personkrets, eller vad det heter?

Jag säger detsamma som Börje.

Och för mig gjorde diagnosen skillnad som liv och död. Just för att jag slapp känna mig dålig, jag fick både verktyg och moralisk mark under fötterna och det åt både mig själv och andra...

MEN (det är inte dig jag skriker åt, alexb) ASPERGARE KAN FÖR I HELVETE VARA LIKA "SOCIALA" SOM NÅGON. MED MERA SOM OCKSÅ HAR DISKUTERATS HÄR PÅ FORUMET.

Du hade tur, din utredare verkade ändå ha hjärta och se dina faktiska problem - men yrkesfolk som är så här okunniga och inte har och gör det ställer till stor skada. Många här har råkat ut för sådana.

Japp, som Zombie ryar här: Det luktar lite illa om såna här utlåtanden. Jag blir lite mörkrädd, faktiskt. Men mig veterligen tillhör du personkrets 1, det finns andra betydligt mer pålästa och erfarna som garanterat kommer att kommentera det här. Bli inte rädd nu

Huvudsaken är som sagt att du är nöjd, att du får hjälp, det man kan vända sig mot är att "experterna" är så förbannat oförmögna att hålla sig uppdaterade med sin syssla.

Vad händer om en polis eller en åklagare skiter i att läsa på nya lagar och agera efter gamla regelverk? Jo, de hamnar i riktig knipa.

Det borde gälla även här.

Näe jag tror att jag förstår problematiken, så jag blir inte rädd.

Min psykolog sa faktiskt ungefär såhär "Jag tror att inom en ganska snar framtid kommer man slå ihop Atypisk och Asperger till en och samma diagnos". Som hon förklarade för mig så tolkade jag det dessutom som att hon mer eller mindre tolkade de två diagnoserna som en och samma, det som skilde var just om man var på ett väldigt specifikt sätt hörde man till asperger, annars var det atypisk.

Så länge det inte påverkar mina rättigheter eller annat så kan jag helt klart leva med atypisk istället för AS, jag vill bara kunna ha en "någonting" jag kan arbeta mot för att slippa bli så arg på min familj. Sen får psykologer och annat löst folk kalla det vad de vill

Men det är alltid intressant att läsa vad andra skriver om det här, speciellt nu när jag hamnade mitt i det.

alexb skrev:Psykologen sa att detta tillsammans med mitt bytande av specialintresse gör att jag inte passar i ramen för AS, men att det är få som egentligen passar inom den snäva ramen. Hon sa även att en del ger diagnosen Aspergers syndrom när det egentligen (jag antar hon menar i hennes mening) handlar om Atypisk autism, vidare sa hon att det är väldigt sällan man ger tillägget ADHD vid AS och hon tyckte att det var viktigt att jag fick det också.

Fast har man ADHD så ter sig det första inte konstigt alls (det där med att switcha specialintresse oftare alltså. Man behöver inte ens ha ett specialintresse för att få AS-diagnos, enligt många utredare...).

Att många får AS-diagnos fast de kanske skulle ha en annan autismspektrumdiagnos kan jag nog tro stämmer.

Väldigt sällan ADHD-diagnos ihop med AS? Jag vet inte jag, jag har det, min lilla har det, min stora tös har HFA och ADHD, en kompis och många många bekanta/bekantas barn har den dubbeldiagnosen, så det undrar jag verkligen över.

Vill du berätta var utredningen gjordes?

Och grattis till vetskap!!

Den här uppfattningen om skillnad mellan Aspergers syndrom och atypisk autism faller inom ramen för ämnet på OA:s pressrelease härom veckan: "För mycket okunskap om Aspergers syndrom inom sjukvården".

http://aspergare.org/press090304.html
http://aspergare.org/dokument/pressrelease_20090304.pdf

De här angivna skillnaderna som "din" psykolog talar om är på intet vis några verkliga avgörande skillnader till att sätta atypisk autism i stället för Aspergers syndrom, i så fall borde kanske så där 90% av oss med diagnos Asperger här på forumet ha atypisk autism i stället.

Och visst, jag fick den diagnosen när jag utreddes, men konsultläkaren som skulle fälla utlåtande för beslutet om min trygghetsanställning i höstas sade det första han gjorde att jag inte hade någon anledning att få atypisk diagnos utan har solklar ren Asperger. Det hade han ansett redan när han läste vad som fanns att läsa om mig i min utredning och min journal i övrigt, och blev bara än mer övertygad när han nu också träffade mig.

Men meningen är att atypisk autism ska ställas när man i praktiken är precis som en aspergare, men inte riktigt uppfyller tillräckligt många av de formella kriterierna.

Och det är inga kriterium för Asperger att man ska vara inom den där snäva ramen "din" psykolog beskrev, och inte kunna eller vilja vara ett dugg aktiv i sociala sammanhang, eller inte vilja försöka funka med andra. Det är ju just att de försöken många gånger misslyckas fatalt som visar att du har Asperger-problematik!

Asperger innebär inte att det måste vara man själv som aldrig vill ha sociala kontakter, bara att man har svårt att få dem att funka. Visst, det kan bero på att aspergaren själv inte vill och aldrig gör några egna försök, men det är lika "aspigt" att man själv gärna vill försöka funka i världen, men ofta inte lyckas med det.

Men men, hon har helt rätt i att det kommer att bli bättre när man slår ihop diagnoserna. Även om det verkar mycket som att det är just alla olika utredares oförmåga att ha och tillämpa enhetliga regler för när det ska vara vilken diagnos som lett till detta kaos med när det ska vara vad.

Och som A-mamma skriver, att du ofta byter specialintresse är ju inte alls konstigt om du har ADHD också. Om du får börja medicinera för ADHD:n lär aspergerdragen högst troligt bli än mer tydliga.

Och det är busvanligt att ha både AS och ADHD. Jag vet inte hur många aspergare jag träffat som har både och. Min egen diagnos när jag blev utredd var atypisk autism med "drag av såväl Aspergers syndrom som ADHD". Så jag är där själv också...

alfapetsmamma skrev:

alexb skrev:Psykologen sa att detta tillsammans med mitt bytande av specialintresse gör att jag inte passar i ramen för AS, men att det är få som egentligen passar inom den snäva ramen. Hon sa även att en del ger diagnosen Aspergers syndrom när det egentligen (jag antar hon menar i hennes mening) handlar om Atypisk autism, vidare sa hon att det är väldigt sällan man ger tillägget ADHD vid AS och hon tyckte att det var viktigt att jag fick det också.

Fast har man ADHD så ter sig det första inte konstigt alls (det där med att switcha specialintresse oftare alltså. Man behöver inte ens ha ett specialintresse för att få AS-diagnos, enligt många utredare...).

Att många får AS-diagnos fast de kanske skulle ha en annan autismspektrumdiagnos kan jag nog tro stämmer.

Väldigt sällan ADHD-diagnos ihop med AS? Jag vet inte jag, jag har det, min lilla har det, min stora tös har HFA och ADHD, en kompis och många många bekanta/bekantas barn har den dubbeldiagnosen, så det undrar jag verkligen över.

Vill du berätta var utredningen gjordes?

Och grattis till vetskap!!

Är det så? Jag trodde specialintresset var ett måste faktiskt.

Jo det finns säkert en hel del som har "fel" diagnos när det gäller det här och jag känner mig ändå ganska trygg med min psykolog, hon är fyrkantig och regelryttare, och det är jag väl egentligen själv också! Det enda som gör någon skillnad på riktigt är ju om det gäller olika för en med AS och en med AA.

Jag blev faktiskt lite förvånad när hon sa det, jag känner nämligen att de är ganska många som har båda diagnoserna, men jag kan tänka mig att med hennes snävare tolkningar finns det få sådana kanske.

Min utredning gjordes i Psykiatri Nordväst i Stockholm.

Tack tack

alexb skrev:

alfapetsmamma skrev:

alexb skrev:Psykologen sa att detta tillsammans med mitt bytande av specialintresse gör att jag inte passar i ramen för AS, men att det är få som egentligen passar inom den snäva ramen. Hon sa även att en del ger diagnosen Aspergers syndrom när det egentligen (jag antar hon menar i hennes mening) handlar om Atypisk autism, vidare sa hon att det är väldigt sällan man ger tillägget ADHD vid AS och hon tyckte att det var viktigt att jag fick det också.

Fast har man ADHD så ter sig det första inte konstigt alls (det där med att switcha specialintresse oftare alltså. Man behöver inte ens ha ett specialintresse för att få AS-diagnos, enligt många utredare...).

Att många får AS-diagnos fast de kanske skulle ha en annan autismspektrumdiagnos kan jag nog tro stämmer.

Väldigt sällan ADHD-diagnos ihop med AS? Jag vet inte jag, jag har det, min lilla har det, min stora tös har HFA och ADHD, en kompis och många många bekanta/bekantas barn har den dubbeldiagnosen, så det undrar jag verkligen över.

Vill du berätta var utredningen gjordes?

Och grattis till vetskap!!

Är det så? Jag trodde specialintresset var ett måste faktiskt.

Jo det finns säkert en hel del som har "fel" diagnos när det gäller det här och jag känner mig ändå ganska trygg med min psykolog, hon är fyrkantig och regelryttare, och det är jag väl egentligen själv också! Det enda som gör någon skillnad på riktigt är ju om det gäller olika för en med AS och en med AA.

Jag blev faktiskt lite förvånad när hon sa det, jag känner nämligen att de är ganska många som har båda diagnoserna, men jag kan tänka mig att med hennes snävare tolkningar finns det få sådana kanske.

Min utredning gjordes i Psykiatri Nordväst i Stockholm.

Tack tack

Well, allt det jag skrev är sånt jag antingen hört själv av fackfolk, läst i böcker eller på andra internetsidor eller hört omkring mig, bland föräldrar till bokstavsbarn (jag har ju diagnos på mig själv men även på barnen).

Det där med specialintresse krävs inte, som sagt, vissa sätter AS-diagnos utan det iaf. Det handlar hursomhelst framförallt mest om SÄTTET att vara hängiven saker, frekvensen, intensiteten osv. Inte om det är uteslutande tågväxlar som intresserar en över många år eller om man fastnar för små mikroprojekt som man ägnar nästan all tid åt i fyra dagar för att sen gå vidare.

Det är väldigt irriterande att det finns så mycket rum för tolkning eller att INTE tolka kriterier utan tro att man måste vara så toksträng som vissa är. Det stör mig grymt mycket att det verkar så godtyckligt.

Pemer

Tack för ditt inlägg.

Jag håller nog med dig i det mesta och som jag sa till min psykolog, hade jag själv satt diagnosen hade jag satt den till AS.
Det trista för mig personligen är väl det faktum att jag nu inte kan leta efter information på samma sätt, eller gemenskap. Söker jag på atypisk autism hittar jag antingen ingenting eller information om gravt autistiska personer. Asperger ger mig istället en hel värld av information och gemenskap. Så jag håller mig nog till er som har den diagnosen oavsett
Du som är insatt, när kan det bli tal om att slå ihop dessa diagnoser? Eller är det en "nån gång"-grej?

/Alexander

alfapetsmamma skrev:Well, allt det jag skrev är sånt jag antingen hört själv av fackfolk, läst i böcker eller på andra internetsidor eller hört omkring mig, bland föräldrar till bokstavsbarn (jag har ju diagnos på mig själv men även på barnen).

Det där med specialintresse krävs inte, som sagt, vissa sätter AS-diagnos utan det iaf. Det handlar hursomhelst framförallt mest om SÄTTET att vara hängiven saker, frekvensen, intensiteten osv. Inte om det är uteslutande tågväxlar som intresserar en över många år eller om man fastnar för små mikroprojekt som man ägnar nästan all tid åt i fyra dagar för att sen gå vidare.

Det är väldigt irriterande att det finns så mycket rum för tolkning eller att INTE tolka kriterier utan tro att man måste vara så toksträng som vissa är. Det stör mig grymt mycket att det verkar så godtyckligt.

Det sista du skriver här är faktiskt en sak jag själv reagerar på, rum för tolkning/inte rum för tolkning verkar väldigt godtyckligt. Det stör mig mycket mer än om jag har AS eller AA. Får hoppas det blir en bättring på det området.

Att ha ett eller flera specialintressen är ett av fyra sätt man kan ha "begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter" på. Inget som helst kriterium, med andra ord.

Har du i stället en oflexibel fixering vid olika rutiner, eller stereotypa och upprepade motoriska manér, eller en enträgen fascination för delar av saker, så är Aspergerkriteriet "begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter" uppfyllt. Helt utan att du har något som helst specialintresse.

Hej Alex!
Ja, precis som du säger, det finns väldigt lite skrivet om atypisk autism. I praktiken är det förstås en fråga om att söka information om asperger och hitta oss andra med någon av diagnoserna. I och med att de är så näraliggande. Men det är ju inte säkert att man vet det.

Nu hade du ju som väl var redan hittat hit. Gott!

Man talar om att slå ihop diagnoserna inom autismspektrumet i nästa upplaga av diagnosmanualen DSM, DSM-V. Den är under utarbetande just nu, och har väl varit det i många år redan. Tror den redan är väldigt försenad också.

Pemer skrev:Att ha ett eller flera specialintressen är ett av fyra sätt man kan ha "begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter" på. Inget som helst kriterium, med andra ord.

Har du i stället en oflexibel fixering vid olika rutiner, eller stereotypa och upprepade motoriska manér, eller en enträgen fascination för delar av saker, så är Aspergerkriteriet "begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter" uppfyllt. Helt utan att du har något som helst specialintresse.

Jag tror dock inte att de tre stämmer sådär 100% på mig. Det man främst märker på mig är just specialintressena. Där blir jag väldigt oflexibelt fixerad vid saker och ting. Får svårt att somna och pratar oavbrutet om bara det, och kan bara tänka på just det. Sen tappar jag ofta helt intresset efter max en månad, efter nån vecka är det igång igen med något annat. Det gör det ju i stort sett omöjligt att ha vänskapsrelationer baserade på intresse. Förut funkade det bra att ha vänskapsrelationer baserade på supande, för det var alltid bekvämt att supa sönder skallen, men sen jag slutat med det är det lite besvärligare

Att inte riktigt hitta information blir lite besvärligt även fats jag vet om detta forum, till exempel förstår jag inte om jag skall leta mig till Autismcentrum eller Aspergercentrum för habilitering? Kan jag fortfarande engagera mig i asperger-frågor eller kommer jag missa atypisk autism-frågor då? finns det atypisk autism-frågor att engagera sig i? ja det blir lite rörigt som sagt, me jag tror att jag helt enkelt bestämmer mig för att jag har atypisk aspergers syndrom helt enkelt Blir enklare så.

Se på det som vi gör i föreningen Organiserade Aspergare (välkommen med om du vill, länk i min signatur!).

"Förening för aspergare och andra högfungerande autister".

Det vill säga HFA, atypisk autism och eventuella hemsnickrade diagnoser som inte finns egentligen, men som en del verkar ha fått ställda ibland av sina utredare, "atypisk asperger", "drag av asperger" och vad det är man har hört ibland.

Så brukar vi överlag se på det här på forumet också. Det har verkat råda konsensus om det varje gång jag sett frågan dryftas.

"En atypiker är också en aspie" kan man väl säga!

Jag har faktiskt varit inne på er sida innan utredningen var klar, men man kanske skulle gå med nu när jag är en av er ;D

Jo här på forumet känner jag mig inte utanför, men det är lite svårt att veta om jag "ska" tillhöra AS eller om AA är en egen liten "grupp". Men som sagt så kommer jag nog försöka tillåta mig att höra hemma i AS-termen.
Dock måste jag säga att det är dumt att säga åt någon att man inte är A men B, men om personen vill kan den låtsas tillhöra A om den vill.

Min hjärna sparkar bakut och vill inte "luras" och låtsas vara A, om jag nu är B. Så länge inte B är en sorts A, för då är det ju okej.

Jag vet inte om ni förstår, för det gör jag knappt själv, men kände mig tvungen att föröska förklara. Jag får för övrigt samma känsla när någon tycker att jag skall planka på tunnelbanan, man FÅR ju inte planka, så då går det ju inte! :]

Jag förstår dina funderingar, jag kände likadant med min diagnos fram till... ja, tills jag hade hittat hit till forumet och hade varit här ett tag.

Välkommen i gänget!