Eftersom vi alla, inkl. undertecknad har våra "aspigheter", vilket med jämna mellanrum leder till konflikter, missförstånd och irritation borde vi väl egentligen ha ett visst överseende med varandras konstiga sidor och försöka reda ut, eller helt enkelt bara acceptera våra missförstånd istället för att bli osams och vägra umgås med varandra.

Med överseende menar jag inte att vi bara skall låta varandra hållas, om vi beter oss associalt eller egocentriskt, däremot borde vi kanske försöka ge varandra konstrukltiv kritik och vara lite diplomatiska, inte alltid säga precis vad vi tycker, ifall det inte är helt nödvändigt, eller kan leda till något konstrutktivt o.s.v.
Vidare borde vi kanske också inse att vår bild av världen inte alltid är densamma som andra människors, eftersom vi alla (människor, inte bara aspiesar) ser saker från olika perspektiv.

Därför kan vi inte heller förvänta oss att den person vi kritiserar alltid håller med, utan istället borde vi i så fall antinget acceptera faktum, eller försöka föra en konstruktiv dialog, vid sådana tillfällen.
Blir man kritiserad borde man kanske först ta och fundera på om det kan ligga någonting i det folk säger, för att sedan (om man inte håller med) framföra detta och argumentera för sin ståndpunkt, utan att bli arg.

Och slutligen måste vi nog också tvingas acceptera att vi alla har "konstiga sidor", som omgivningen inte kan göra något åt och istället försöka se mellan fingrarna med sådana saker.

Ibland gör vi märkliga grejer, eller säger fruktansvärt osmidiga saker, och då kan man förvisso påpeka detta för aktuell person, men samtidigtmåste man kanske ändå kunna se lite mellan fingrarna och tänka något i stil med "suck, jo, han/hon är som han/hon är och ibland får man väl försöka gilla läget".

Detta är dock ingen ursäkt för att själv inte försöka jobba på att lära sig bli mera socialt kompetent/öva upp sin lyhördhet och förmåga att anpassa sig till sällskapet.

-Jag tror vi alla hade vunnit mycket på att ha en högre nivå av inbördes tolerans, aspergare emellan, samtidigt som flerqa av oss måste lära sig att tåla kritik, när den framförs på ett konstruktivt sätt.

-Begriper inte varför vi måste göra oss mer isolerade än vad vi hade behövt vara p.ga. vår egen oförmåga att klara kritik, vår ovilja att anpassa oss till gruppen och/eller vår inbördes intolerans mot varandras avvikelser från det "normala".

ford skrev:-Begriper inte varför vi måste göra oss mer isolerade än vad vi hade behövt vara p.ga. vår egen oförmåga att klara kritik, vår ovilja att anpassa oss till gruppen och/eller vår inbördes intolerans mot varandras avvikelser från det "normala".

ford skrev ..vår inbördes intolerans mot varandras avvikelser från det "normala"...

detta är ju en märklig syn som jag inte tror speciellt aspergare många har...jag tror att "gruppkänslan" är rätt hög bland oss,, man håller väl ihop, menar jag, mot "de andra"......Visst kan aspergare bli osams - det har vi sett alltför många exempel få här i forumet - men jag inbillar mig att de flesta aspergare ändå har kontakt med sin egen logik för att se vem som har rätt och fel. Men sedan spelar det in ifall man mår dåligt. För då tappar man sin logik....Alltför vanligt här...

/Barracuber

Jag talar bara av egna, tråkiga erfarenheter, men hoppas att det inte gäller generellt.

Däremot gillar jag inte tanken att vi skall hålla ihop "mot de andra". Att vi skall hålla ihop tycker jag är bra, men inte att vi medvetet skall skärma av oss från NT-världen och inte vara beredda att släppa in vidsynta, toleranta NT:s i vår gemenskap.

-Har aldrig varit någon anhängare av "vi mot dom-tänk"

barracuber skrev:ford skrev ..vår inbördes intolerans mot varandras avvikelser från det "normala"...

detta är ju en märklig syn som jag inte tror speciellt aspergare många har...jag tror att "gruppkänslan" är rätt hög bland oss,, man håller väl ihop, menar jag, mot "de andra"......

Skojar du?

Visst, aspergare håller ihop, så länge de andra i gruppen har apsiga drag som någotsånär stämmer överrens med varandra. Om det kommer in någon som är väldigt mycket aspig, eller på annat vis avviker från den här "kärngruppen" så är intoleransen enorm.

Du behöver inte söka länge bland trådarna här på forumet för att se detta bevisas om och om igen.
Lite "gruppen för inbördes beundran" florerar rätt tydligt till och från.

Det Ford uttrycker är något som har tagits upp tidigare, och som jag också försökt dra upp ibland, men det ses sällan med blida ögon. Om detta beror på en oförmåga till självinsikt eller bara ett helt annat sätt att tolka saker vet jag inte.

ford skrev:-Har aldrig varit någon anhängare av "vi mot dom-tänk"

Här har du en till.

tahlia skrev:

barracuber skrev:ford skrev ..vår inbördes intolerans mot varandras avvikelser från det "normala"...

detta är ju en märklig syn som jag inte tror speciellt aspergare många har...jag tror att "gruppkänslan" är rätt hög bland oss,, man håller väl ihop, menar jag, mot "de andra"......

Skojar du?

Visst, aspergare håller ihop, så länge de andra i gruppen har apsiga drag som någotsånär stämmer överrens med varandra. Om det kommer in någon som är väldigt mycket aspig, eller på annat vis avviker från den här "kärngruppen" så är intoleransen enorm.

Du behöver inte söka länge bland trådarna här på forumet för att se detta bevisas om och om igen.
Lite "gruppen för inbördes beundran" florerar rätt tydligt till och från.

Det Ford uttrycker är något som har tagits upp tidigare, och som jag också försökt dra upp ibland, men det ses sällan med blida ögon. Om detta beror på en oförmåga till självinsikt eller bara ett helt annat sätt att tolka saker vet jag inte.

Jag tror vi måste vara ödmjuka om vi skall komma någon vart och även rannsaka oss själva, för både du och jag har själva gjort oss skyldiga till inbördes splittring vid vissa tillfällen.

-Hoppas du inte tar illa vid dig, för jag försöker verkligen få igång en konstruktiv dialog inom ämnet, väl medveten om mina egna tillkortakommanden, och mottaglig för kritik, ifall någon har något att invända mot det jag skriver.
Om jag sedan håller med eller inte är en annan sak, men jag lovar att åtminstone reflektera kring det och ge min syn på saken, ifall någon kritiserar mig hädanefter.

Sedan så är det väl en skillnad mellan ett forum och IRL?

Tyvärr gäller mina erfarenheter minst lika mycket IRL.

vettiga ord, men som sagt svårt att leva upp till.

tahlia skrev:Här har du en till.

+1 (OT: Barracuder: pm:ar dig när jag kommer åt en riktig webbläsare, fungerar ej här på wap men du behöver inte oroa dig. jag mår förhållandevis bra )

tahlia skrev:

ford skrev:-Har aldrig varit någon anhängare av "vi mot dom-tänk"

Här har du en till.

Jag menade bara att "utanförskapet" i sig kan ge en viss gemenskapkänsla. Men däremot tror jag inte aspergare i gemen har högre tolerans än normala mot avvikare. "Asperger" som begrepp är svårt att ta till sig och acceptera, det är ett alltför luddigt och svårgenomträngligt begrepp för att skapa en sådan gruppkänsla - det är inte lika enkelt som typ "Malmö FF" . Jag har fortfarande - efter dryft 2 års medvetande om vad NPF och Asperger är - svårt att enkelt sammanfatta va det egentligen handlar om, om jag ska förklara det fär någon både inom och utom "gruppen". Det är en gråzon vilket jag alltid trott.

/Barracuber

Men är ni med på att vi försöker jobba för ökad, inbördes tolerans aspergare emellan, samt att rannsaka oss själva och försöka komma tillrätta med våra egna sociala brister, samtidigt som vi försöker anstränga oss för att vara mer toleranta och diplomatiska, i umgänget med andra aspergare?

Och inte minst: öva på att försöka se saker från den andres perspektiv, vid sociala incidenter, oavsett vems "felet" var?

ford skrev:Men är ni med på att vi försöker jobba för ökad, inbördes tolerans aspergare emellan, samt att rannsaka oss själva och försöka komma tillrätta med våra egna brister, vad gäller förmågan att se andras perspektiv och försöka bete oss på det vis som kan vara mest socialt lämpligt, i varje aktuell situation, samt bli bättre på att ta emot kritik på ett konstruktivt sätt?

Ja jag har inget problem med det där. Men det beror nog på att jag mår förhållandevis bra.

/Barracuber

ford skrev:Tyvärr gäller mina erfarenheter minst lika mycket IRL.

Vilka IRL-sammanhang då? Där du råkade på andra med AS eller där man hade föst ihop er för att ni hade AS?

Barracuber skrev:Ja jag har inget problem med det där. Men det beror nog på att jag mår förhållandevis bra.

/Barracuber

Absolut, och det kan också vara en bra sak att tänka på: att fundera på.
MIsstänker man att någon mår dåligt får man väl försöka hålla en högre toleransnivå mot den personen, än vad som bör avkrävas i vanliga fall.

Om någon beter sig väldigt associalt kan man ju också försöka fråga sig om personen kanske mår dåligt. Givetvis bör man ju förklara för personen att detta beteende inte är ok, men trots det får kanske graden av överseende vara högre än i vanliga fall, och man kan kanske försöka använda lite av "silkesvantarna", när det sägs, utan att låta bli att vara bestämd.

-Hett tips till oss allihopa kan också vara att uttryckligen skriva "idag mår jag dåligt, så det är ingen bra idé att tjafsa med mig", om man känner sig ur balans. På så vis känner omgivningen till förutstättningarna från första början.

Proffe Slimp skrev:

ford skrev:Tyvärr gäller mina erfarenheter minst lika mycket IRL.

Vilka IRL-sammanhang då? Där du råkade på andra med AS eller där man hade föst ihop er för att ni hade AS?

Låt oss säga som så här att det är personligt och inte lämpligt att lägga ut här på forumet, dock har jag varit med om det vi flera tillfällen, med olika personer inblandade och är säkerligen inte själv utan skuld till dessa incidenter.

Jag skall inte göra någon utläggning här, men jag vill ändå säga att jag förstår inte poängen med inlägget. Jag antar att det har något med saker som hänt på forumet att göra, och om så, rikta det till de relevanta personerna. Om inte, utan att det är mer generellt, så går det väl knappast att förneka att det är bättre att vara mer tolerant snarare än mindre, men detta gäller ju inte bara folk med Asperger, som i min erfarenhet definitivt inte är mindre toleranta än andra. Kort sagt förstår jag inte riktigt vart du vill komma, vilket blir extra tydligt då jag uppfattar de flesta av dina inlägg som ytterst relevanta och tydliga.

ford skrev:-Hett tips till oss allihopa kan också vara att uttryckligen skriva "idag mår jag dåligt, så det är ingen bra idé att tjafsa med mig", om man känner sig ur balans. På så vis känner omgivningen till förutstättningarna från första början.

Det här tycker jag är ett mycket bra och viktigt råd till alla forumister.

Peter skrev:Jag skall inte göra någon utläggning här, men jag vill ändå säga att jag förstår inte poängen med inlägget. Jag antar att det har något med saker som hänt på forumet att göra, och om så, rikta det till de relevanta personerna. Om inte, utan att det är mer generellt, så går det väl knappast att förneka att det är bättre att vara mer tolerant snarare än mindre, men detta gäller ju inte bara folk med Asperger, som i min erfarenhet definitivt inte är mindre toleranta än andra. Kort sagt förstår jag inte riktigt vart du vill komma, vilket blir extra tydligt då jag uppfattar de flesta av dina inlägg som ytterst relevanta och tydliga.

Det här inlägget är nog väldigt generellt menat och inte riktat mot någon/några speciella personer.

Det jag menar är inte hller att folk med as nödvändigtvis skulle vara mindre toleranta än NT:s. Hur pass tolerantman är som människa har knappast med någon diagnos att göra.

Däremot krävs det ofta en högre toleransnivå än vanligt, i umgänget med aspergare, oavsett om man själv har diagnos, eller ej. Detta då vi har våra speciella sidor och sociala avvikelser, som man måste kunna leva med.

Dit jag vill komma är att vi, som alla sitter i samma båt borde vara mer toleranta mot varandras "aspigheter", även om vi kanske kan känna oss irriterade inombords ibland.
Detta av den enkla anledningen att vi alla kan tjäna på det, eftersom vi själva har våra egna konstiga sidor, som inte sällan försvårar för oss, vad gäller att skaffa och behålla vänner/partners.

tahlia skrev:

ford skrev:-Har aldrig varit någon anhängare av "vi mot dom-tänk"

Här har du en till.

Här med.

Vissa aspergare funkar i grupp med andra aspergare.

Mycket viktigt ämne som jag inte förstod att tråden handlade om.

Jag håller med ford och tahlia.

Också om tendenserna till intolerans mot andra sätt att vara aspig på och lukten av "klubb för inbördes beundran" ibland.
Dock undrar jag om inte den saken i sig är ett område där vi har svårt med balansen. Jag har träffat både underkänsliga aspergare (eller av mig misstänkta aspergare) och sådana som har uppfattat även sund eller "ofrånkomlig" gruppsammanhållning som elakhet mot utomstående.

Enligt aspergercenter, så fungerar inte aspergare i grupp.

Bror Duktig skrev:Enligt aspergercenter, så fungerar inte aspergare i grupp.

De kan kyssa mig i arslet. JAG fungerar fan bättre med Pemer & gänget kring OA än vad jag gör med habiliterarkärringar på ngn myndighet.

Bror Duktig skrev:Enligt aspergercenter, så fungerar inte aspergare i grupp.

Nejvisstnej, det gör vi ju inte. Attans fan. Det är därför ni andra aldrig gör som jag inser är bäst.

(Och därför jag aldrig har sett det irrationella beteendet hos en NT. )