I sanningens namn ska jag väl kalla det här en teori men det kändes som en sanning igår när jag fick den. Genast upptäckte jag också att den inte är någon ny sanning i så fall, bara en klassiker i ny form men kanske finns ett tillräckligt värde i formen för att den skall vara värd en tråd.




-------------------------------------------------------------------------------------------------------
När man gör något så är det alltid automatiskt. Ett flöde av sinnesintryck får hjärnan att reagera automatiskt så att man kommer framåt. Jag menar, man kan inte sakta in och reflektera över varje steg om man har tänkt komma till telefonen medan den fortfarande ringer.

Reflektioner är störningar i flödet. Förhoppningsvis så gör man goda reflektioner som styr en i bättre riktningar än de man hade men det handlar fortfarande om störningar. Ifall störningarna tar över så står man still.

Visst kan man alltså låta sina insikter och sin åsikt styra vad man gör men drivkraften till att göra något kommer inte från insikterna eller åsikterna. Insikter och åsikter är störningar.

Med detta vill jag ha skrivet att aspiesar självklart har svårt att komma igång med saker. Vi reflekterar ju mer och automatiserar mindre än andra (vill någon lägga till fler sätt våra hjärnor utmärker oss på så använd gärna en egen tråd).

----------------------------------------------------------------------------------------------------------




Till att börja med, är det någon som tror på den teorin? Finns det något sätt att pröva den så vore det ju kul att veta… Kan den rentav anses vara bevisad redan?

Om det nu är mer än en teori, om det alltså är sant, så borde det väl kunna utnyttjas för att hitta var skon klämmer för var och en som har svårt att komma loss i livet?

Om teorin stämmer så gäller det att poängen med det mesta i livet måste bli extra självklar för en aspie, så att man inte behöver reflektera mer än vad entisar gör. Vad som känns som tillräckligt självklara poänger i livet är ytterst individuellt - beror på ens insiker och åsikter och mycket mer - så jag slutar gissa här just nu.

/ J

Jag tror på teorin.
I alla fall att jag inte automatiserar så enkelt som andra.
Jag är mer medveten om sådant som andra är omedvetna/undermedvetna om.
Jag behöver lära mig extra mycket för att automatisera (om det inte handlar om mycket enkla kedjor av enkla saker som blir lika enkla som en rytm på trummor). Automatisering för mig betyder ofta att rutinen (det som automatiseras) rullar på ett kasettband i skallen.

Automatisering av vissa saker kan bli för stark också. Förr när jag hade helmanuell bil (544) så satte jag på ljus och alltihop bara för att flytta bilen till en annan bensinpump om jag hade ställt mig vid fel. Att inte sätta på ljus m.m. innebar för stor ansträngning. Detta låter kanske paradoxalt.

När det gäller sysslor i mitt hem, så har jag svårt att orka dem om det inte finns en plan nedskriven. Det liksom snurrar runt i huvudet hela dagen och får mig att inte komma igång (om jag inte helt enkelt glömmer).

Låter ju rent spontant troligt. Ifrågasätter inte din teori, då jag är för seg i huvudet idag, men låter ju definitivt intressant.

Att du kom fram till detta förvånar mig. Inte för att jag tror att du är "dum" eller nåt. Jag orkar knappt fundera på vad jag ska göra för mat:P Men och andra sidan orkar väl även jag ibland.

Jag tror man gör massa saker automatiskt men jag ser det inte som störningar särskilt ofta om det inte är raketer som kommer för nära någon eller så.

En gång i tiden älskade jag raketer och räknade med att alla kunde sköta dem.
Fast jag tror nog vi var rätt så ansvarsfulla med raketskjutandet på min gata eller så såg jag inte riskerna för mamma var orolig för att någon av oss skulle göra oss illa förr eller senare.

Hur väl och hur snabbt man lär sig en sak tror jag beror på hur väl man gillar saken i fråga, varje gång jag får en aha upplevelse av någonting så sitter det oftast kvar

jonsch skrev:
Om teorin stämmer så gäller det att poängen med det mesta i livet måste bli extra självklar för en aspie, så att man inte behöver reflektera mer än vad entisar gör. Vad som känns som tillräckligt självklara poänger i livet är ytterst individuellt - beror på ens insiker och åsikter och mycket mer - så jag slutar gissa här just nu.

/ J

Jo, din teori förklarar väl igångsättningssvårigheter. Bra tänkt!

Men den förenklar inte för mig eftersom mitt problem vid igångsättning är att jag helt enkelt har svårt att prioritera vilken handling som är viktigast. Jag jämför det med dotterns svårighet att välja om hon vill ha apelsin- eller äppeljuice t ex. Jag mår inte bra av att ha för många val eftersom inget känns mer självklart än det andra och jag känner mig kluven.

Instämmer helt, upplever det som väldigt sant, och tänker själv på samma sätt.

Jag känner igen mig i både jonsch, Bror Duktig och Isabell.
Alla de sakerna ställer till det för mig och slukar i sig extra energi. (En av orsakerna till att jag anser att många yttringar av AS hos många "drabbade" är handikapp i "reell" mening, oberoende av sammanhang.)

Men snälla jonsch och ev. andra: gör mycket färre tecken mellan varje mellanslag nästa gång än bindestrecken här! (För långa url:ar är ett annat vanligt misstag.) Alla har inte splitternya jätteskärmar och man orkar inte dra bilden åt höger och vänster för varje rad, en sådan tråd skippar man.

Svårt o välja (iaf riktigt svårt) har jag dessbättre bara haft ett kort tag vad jag kan minnas.
Valde oftast allt ett tag.

Nu kommer jag att skriva som om min teori är bekräftad sanning, eftersom den inte stuckit någon i ögonen hittills, vad jag förstått.

Isabell skrev:

jonsch skrev:
Om teorin stämmer så gäller det att poängen med det mesta i livet måste bli extra självklar för en aspie, så att man inte behöver reflektera mer än vad entisar gör.
...

Jo, din teori förklarar väl igångsättningssvårigheter. Bra tänkt!

Men den förenklar inte för mig eftersom mitt problem vid igångsättning är att jag helt enkelt har svårt att prioritera vilken handling som är viktigast.

Men det är väl samma sak, vi kan väl använda ordet prioriterar i alla sammanhang där vi kan använda reflekterar (om vi bara stuvar om språket litet)?

------------------------------- (till Zombie)


Du citerade ju också

Vad som känns som tillräckligt självklara poänger i livet är ytterst individuellt - beror på ens insiker och åsikter och mycket mer -

men den slutklämmen borde väl kompletteras.

För Isabell finns kanske känsla av poäng med livets stora företeelser (vad vet jag) men upphakning inför konkretare och mindre val (om jag förstod rätt).

För Bror Duktig finns kanske samma törst efter poäng med livets stora företeelser som hos mig men också behov av att få detaljerna i mindre företeelser att kännas poängfyllda var för sig. Jag menar:

Bror Duktig skrev:När det gäller sysslor i mitt hem, så har jag svårt att orka dem om det inte finns en plan nedskriven.

Som delar i planen känns sysslorna meningsfulla (OM jag känner igen det!).

Bror Duktig skrev:Automatisering av vissa saker kan bli för stark också. Förr när jag hade helmanuell bil (544) så satte jag på ljus och alltihop bara för att flytta bilen till en annan bensinpump om jag hade ställt mig vid fel. Att inte sätta på ljus m.m. innebar för stor ansträngning. Detta låter kanske paradoxalt.

Alls icke paradoxalt - momenten blir så mycket lättare att automatisera om de ingår i den meningsfulla lilla företeelsen att flytta bilen.

------------------


Tror ni att vi kan hitta tankebanor som gör att även små val och små detaljer känns så självklara att de kan automatiseras? Kanske måste man i så fall skilja mellan val, detaljer och kanske fler slags saker men tror ni det går? Tankebanorna måste ju i så fall utformas individuellt men kanske några särskilt allmängiltiga metoder att hitta/utforma dem kan uppfinnas?

Om vi inte kan hitta tankebanor som hjälper oss med mindre företeelser kan vi kanske ändå hitta sådana som hjälper oss att få stora företeelser (jobb, ideellt engagemang, fysträning...) att kännas meningsfulla? Det individuella gäller likadant här, naturligtvis.

Vad tror ni? Känns båda typerna av tankebanor så lätta att hitta att de åtminstone förtjänar att diskuteras?

/ J