PO är inte alls något alla komuner måste ha, det är något som är frivilligt så det finns endel komuner som inte har det. Villka som får komma till PO skiljer sig från komun till komun, här har det varit så att man var tvungen att ha en "riktig" psykiskt sjukdom och dit räknades inte NPF, nu börjar de ta emot oss med NPF också. Vi har precis fått ok på att de ska hjälpa oss lite.

När det gäller soc så är det viktigaste av allt att man får en bra handläggare. Den första vi hade tvingade in oss på ett projekt för ungdomar trots att vi bägge mådde skit, jag var nära att bli suicidal och var utan bostad men ändå skulle vi gå och lära oss söka jobb. Som tur var så tyckte inte personalen där att vi hade något att göra så de vägrade ta emot oss.

Nu har vi kanonbra handläggare som förstår och agerar utan att vi har en massa saker på papper.

Är man sjukskriven och inte får pengar från FK eller det inte räcker så kan man få från soc och då slipper man alla krav på att man ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Annars måste man det och gå på diverse projekt osv.

Så om man pluggar och inte klarar sig under sommaren kan man tvingas fjanta runt i projekt hela sommaren där man ska ta reda på vad man vill bli när man blir stor osv. Men ska man få bidrag så krävs det nog att man är ute i god tid och tar reda på vad som gäller och kan visa att man sökt massa sommarjobb men inte fått något.

Har man tex. AS så vet jag en som fick intyg från läkare att hon inte kunde ta villket sommarjobb som hellst men att studierna var en helt annan sak som fungerade för henne. Och målet var att studierna skulle leda till ett jobb hon kunde jobba med senare. Då fick hon soc-bidrag på sommaren utan att behöva söka jobb och tvingas ta vad som hellst. Hade hon gjort det så var risken stor att hon inte skulle klara att återvända till studierna till hösten.

Så med papper kan man komma långt även om man ibland måste bråka en hel del

BobbaSmed skrev:Vet att socialen inte betalar ut försörjningsstöd om man studerar, så det kan bli lite knivigt, sen vet jag faktiskt inte hur dom skulle ställa sig till att du helt sonika blev sjukskriven mellan juni-augusti, det verkar rätt uppenbart då att det är fusk på gång.

Det är väl inte fusk på gång bara för att det är två månader.

Nymåne skrev:

BobbaSmed skrev:Vet att socialen inte betalar ut försörjningsstöd om man studerar, så det kan bli lite knivigt, sen vet jag faktiskt inte hur dom skulle ställa sig till att du helt sonika blev sjukskriven mellan juni-augusti, det verkar rätt uppenbart då att det är fusk på gång.

Mjo, jag har tänkt samma tankar själv... Jag vet inte riktigt hur jag skulle bevisa att det inte rör sig om fusk i mitt fall. Eftersom jag dessutom har sociala svårigheter så kan jag inte ta vilket sommarjobb som helst heller. Studera är inga som helst problem men att jobba är ju en helt annan grej. Jag tror inte att det kommer att bli några problem i framtiden, när jag har utbildat mig och kan få ett jobb jag vill och kan ha, men med sommarjobb är det värre. Man får liksom ta vad man kan få och det klarar inte jag...

Om du har diagnos behöver du inte ta vilket jobb som helst!!

Jag fick socialbidrag en tid som jag studerade på deltid och fick även från CSN, deltid studiemedel, de gjorde ett undantag för mig.

tahlia skrev:

MsTibbs skrev:är man över 18år (exakt ålder?) så har inte föräldrarna längre något ekonomiskt ansvar för en längre. Då kan sålides inte soc elelr nån annan tvinga föräldrarna att försörja en längre och det tycker jag är rimligt. Annars skulle ju föräldrarna få betala för barnen på sn pension såsmåningom och det är ju inte rimligt...

Jag sökte bidrag (när jag bott hos mina föräldrar) och fick då höra att hyran som jag betalade inte var giltig eftersom mina föräldrar "bor där ändå". Jag är alltså 31 och de ansåg att jag skulle bo gratis eftersom det är mina föräldrar jag bor hos. Så jag fick avslag.
Faktum är att man kan få slåss en hel del innan man får rätt.

Man måste bevisa på nåt sätt att man delar på hyran när man bor hos sina föräldrar, t.ex kontouttag eller avtal.

tahlia skrev:Tyvärr har jag inte rätt till personligt ombud eftersom AS-diagnosen inte omfattas av det stödet här i min kommun. Kommunen har ju fri tolkningrätt där.

Nu befinner jag mig dock i en sådan situation att jag inte skulle ta emot den hjälpen heller iofs.

Det borde du ha, det finns personliga ombud för dem med psykiatriska diagnoser inom SOL (socialtjänstlagen) t.ex de som har schizofreni m.m och så finns det personliga ombud för de med neuropsykiatriska diagnoser som vi så det borde finnas.

lettan skrev:Det borde du ha, det finns personliga ombud för dem med psykiatriska diagnoser inom SOL (socialtjänstlagen) t.ex de som har schizofreni m.m och så finns det personliga ombud för de med neuropsykiatriska diagnoser som vi så det borde finnas.

Men dessa personliga ombud är inte ett krav att komunerna har utan en frivillig insats, det ser därför inte lika ut överallt. På endel ställen får man hjälp även om man har NFP, på andra inte.

PO är något som man skapade för att personer med svåra psykiska diagnoser skulle få stöd när man slussade ut dessa i samhället, i vissa komuner så jobbade man vidare med detta för man insåg hur kostnadseffektivt det blev. Men som sagt så är det inte så överallt.

Själv har jag kämpat i ett år för att få hjälp av PO som i vår komun inte jobbar med NPF egentligen men de har gjort ett undantag.

lettan skrev:Man måste bevisa på nåt sätt att man delar på hyran när man bor hos sina föräldrar, t.ex kontouttag eller avtal.

Tänk att det förstod jag också. Det var inte det som var problemet. Problemet var att de ansåg att mina föräldrar ändå bodde där i vilket fall. De ansåg alltså att jag skulle bo gratis för att det var mina föräldrar och godkände inte en hyresutgift oavsett underlag och avtal.

lettan skrev:Det borde du ha, det finns personliga ombud för dem med psykiatriska diagnoser inom SOL (socialtjänstlagen) t.ex de som har schizofreni m.m och så finns det personliga ombud för de med neuropsykiatriska diagnoser som vi så det borde finnas.

Precis som nämnts ovan så varierar det hos olika kommuner. Jag var i kontakt med högsta instans där man informerade mig om att kommunerna själva fick bestämma vilka som skulle omfattas av och ha rätt till ett personligt ombud.
Om man väljer att erbjuda det till människor med en NPF-diagnos är således helt valfritt för var kommun och i min kommun har man valt att inte tillhandahålla den tjänsten till NPF:are.

Idag gör det mig inte ett dugg, eftersom jag hittat tillbaka till mig själv sådan jag var för 100 år sedan innan jag blev sjuk. Idag behöver jag inget PO, jag agerar personligen PO åt min bror istället. Mitt jävlaranamma har återvänt.

Vad jag förstår så är SoL SocialtjänstLagen fri för tolkning.
Det finns undantagsfall för alla situationer, det beror på hur Socialsekreteraren tolkar lagen.