Jag har vid ett par tillfällen hört följande av det motsatta könet:

Är du intresserad av mig ?

Men vad betyder det och hur ska man relatera till frågan?

Själv hamnar jag i djupa grubblerier och drabbas av existentiella frågeställningar.

Ska man svara överhuvudtaget utan stoppa huvudet i sanden som en struts?

Om man svarar ja bör man räkna med familj, barn, hus och hela klabbet ?

Om man svarar nej bör man räkna med ett avståndstagande för resten av livet ?

Svåra frågor det här. Någon som har någon idé hur man ska hantera frågan ?

Enkelt. Svara ärligt, och go with the flow.

Några invecklade svar finns inte i den här fråga.

tahlia skrev:Enkelt. Svara ärligt, och go with the flow.

Några invecklade svar finns inte i den här fråga.

Vad ska man svara? Alltså vad betyder frågan ?

"go with the flow" - Vad är detta för något ??????????

Ska man kasta sig ut i strömfåran och skita i konsekvenserna ?

jag tror att det handlar om ens egna uppfattningar om ord och dess betydelser.

Jag skulle råda dig att när du inte kan förstå frågan och börjar själv tolka och bli förvirrad, stället kanske fråga personen:
"Kan du specifiera dig i hur du menar och i vilket syfte? Jag förstår ärligt talat inte din fråga och hur jag ska bemöta dig med ett svar"

Jag tror också att många som inte tänker som du, som inte tänker som mig eller andra med "annorlunda" tankesätt kan få diverse reaktioner.
Här är en del som jag tror du, jag, vi, måste acceptera. Vi styr tyvrr inte hur andra tolkar.
Vi styr inte andra människors reflexbeteenden.

Att kunna påverka det är inte detsamma som att styra.

Så alltså

Förstår du inte, fråga, fråga och fråga mer till det kommer till en nivå att du förstår och kan göra dig förstådd.
Men var tydlig, för din egen skull, och ärlig mot personen i fråga.

En annan sak att tänka på är att skilja på fakta och tankar. Det är oerhört viktigt.

Enligt såsom hur JAG uppfattar dig i ditt första inlägg här ovan, så är dina frågor ett exempel på hur du tolkat frågan.
Du har frågor som du vill ha bekräftat med svar, du önskar veta om det är du tänkt på som är "sant" och framförallt, vad är sant.
Har jag tolkat dig rätt?


"Go with the flow" är en engelsk uttryck som oftast menar att man ska följa strömmen. En metafor som menar att "strömmen" är normen och att normen är göra som alla andra gör. När man inte vet hur man ska göra eller bete sig, så göra man som "alla" andra och blir ett med normen.

Jag tror man kan till och med googla sig fram betydelsen av ordet "norm"

Enligt mig så tror jag det är bra att ställa frågor, inga frågor är dumma oavsett vad folk säger.

Grimualds frågor kring "Är du intresserad av mig ?"

Men vad betyder det och hur ska man relatera till frågan?

Om någon av det motsatta könet frågar, så innebär det nog alltid en fråga om du är intresserad av denna på ett romantisk sätt, som potentiell partner. Inte bara om du är intresserad av personen i största allmänhet. Frågan kunde lika gärna varit "är du kär i mig" tror jag.

Själv hamnar jag i djupa grubblerier och drabbas av existentiella frågeställningar.

Kanske kan du försöka att inte se det riktigt så dramatiskt. Att ditt svar inte behöver gälla för all framtid, och att man faktiskt har rätt att ändra sig.

Ska man svara överhuvudtaget utan stoppa huvudet i sanden som en struts?

Något svar är nog bra. Om du inte vet så säg det - jag vet inte riktigt. Om du vill fundera lite mer och det känns jobbigt att säga "vet inte", så kan du ju säga lite mer svävande svar som "kanske" eller "lite". Så kan du återkomma när du har funderat färdigt. (Dessa svar kan förstås bli lite jobbiga för den som ställde frågan...) Inget svar alls tolkas nog som inget intresse från din sida, alltså som ett nej på frågan.

Om man svarar ja bör man räkna med familj, barn, hus och hela klabbet ?

Det tycker jag inte alls att du behöver göra. En fråga om intresse betyder just bara det. Här går du händelserna väldigt långt i förväg.

Om man svarar nej bör man räkna med ett avståndstagande för resten av livet ?

Lite samma sak här. Svaret på frågan gäller i stunden du svarar på den. Hur du känner längre fram kan du inte förutsäga. Inte heller hur den andra personen kommer att reagera på ditt svar eller förhålla sig till det framöver.

Svåra frågor det här. Någon som har någon idé hur man ska hantera frågan ?

Det här var de tankar som dök upp när jag läste ditt inlägg. Vet inte om det kan vara till någon hjälp. Lycka till iallafall!

Jo, det med "go with the flow" som tahlia skrev är inte så dumt. Alltså att inte analysera för mycket utan att följa din känsla.

clivia skrev:Jag skulle råda dig att när du inte kan förstå frågan och börjar själv tolka och bli förvirrad, stället kanske fråga personen:
"Kan du specifiera dig i hur du menar och i vilket syfte? Jag förstår ärligt talat inte din fråga och hur jag ska bemöta dig med ett svar"

Det är precis detta som är mitt problem. Klarar ej av att fundera ut en motfråga utan tappar för det mesta målföret och sluter mig. Och senare banna mig själv för att beter mig på det sättet.

clivia skrev:Jag tror också att många som inte tänker som du, som inte tänker som mig eller andra med "annorlunda" tankesätt kan få diverse reaktioner.
Här är en del som jag tror du, jag, vi, måste acceptera. Vi styr tyvrr inte hur andra tolkar.
Vi styr inte andra människors reflexbeteenden.

Att kunna påverka det är inte detsamma som att styra.

Ok

clivia skrev:Förstår du inte, fråga, fråga och fråga mer till det kommer till en nivå att du förstår och kan göra dig förstådd.
Men var tydlig, för din egen skull, och ärlig mot personen i fråga.

Aha, det är så man ska bete sig! Stort tack för tipset, clivia. Trodde att folk ogillade att man tjatade men det funkar ju för barn så det kanske funkar så även för vuxna.

clivia skrev:En annan sak att tänka på är att skilja på fakta och tankar. Det är oerhört viktigt.

Ok, hur då? Ska man första ta upp faktafrågor och sedan sina egna funderingar och tankar ?

clivia skrev:Enligt såsom hur JAG uppfattar dig i ditt första inlägg här ovan, så är dina frågor ett exempel på hur du tolkat frågan.

Stämmer, det är desperata gissningar. (Bra att du skriver "jag" med versaler. Blir mycket lättare att läsa då.)

clivia skrev:Du har frågor som du vill ha bekräftat med svar, du önskar veta om det är du tänkt på som är "sant" och framförallt, vad är sant.
Har jag tolkat dig rätt?

Ja, någonstans söker jag efter sanningen och förståelse. Livet blir lättare om man kan förstå sin omvärld. Hela skalan finns väl representerad, från fullständig likgiltig av omvärlden till extremt överkänslig för vad som händer i omvärlden. Tycker det är väldigt obehagligt att behöva grubbla och fundera därför att kommunikationen brister.

clivia skrev:"Go with the flow" är en engelsk uttryck som oftast menar att man ska följa strömmen. En metafor som menar att "strömmen" är normen och att normen är göra som alla andra gör. När man inte vet hur man ska göra eller bete sig, så göra man som "alla" andra och blir ett med normen.

Jaha, då förstår jag betydelsen av uttrycket "Go with the flow". Men detta är moment 22. Jag har ingen om vad andra gör och ingen i min närhet verkar vara intresserade av att informera mig. Det är därför jag ställer frågan här.

clivia skrev:Enligt mig så tror jag det är bra att ställa frågor, inga frågor är dumma oavsett vad folk säger.

Har du egna erfarenheter av det ?

Grimuald skrev:

tahlia skrev:Enkelt. Svara ärligt, och go with the flow.

Några invecklade svar finns inte i den här fråga.

Vad ska man svara? Alltså vad betyder frågan ?

Jag misstänker att kvinnan ifråga är intresserad av dig på ett romantiskt eller åtminstone sexuellt sätt.

Om du inte känner motsvarande attraktion mot henne, svara "nej".

Om du känner något eget intresse av henne, svara "kanske", så vinner du tid.

Gå på känslan. Tyckte att clivias förslag på svar låter alltför intellektualiserande just när den frågan är ställd. Frågeställaren försöker ta reda på ens känslor för henne.

Att bli nervös i en sån situation är helt normalt och högst mänskligt, framför allt ifall man själv är intresserad av henne.

/Barracuber

Grimuald skrev:

clivia skrev:
En annan sak att tänka på är att skilja på fakta och tankar. Det är oerhört viktigt.

Ok, hur då? Ska man första ta upp faktafrågor och sedan sina egna funderingar och tankar ?

---
Det jag menar är att dina tankar kan ha en rad olika information som din hjärna arbetar med, både fakta och känslostyrda tankar.
När du troligast missförstår, så kommer du troligast blanda just detta hejvilt.
Det gäller då att känna efter och tänka efter vad av dessa tankar som du vet är fakta och vad du inte vet är och framför allt också, vilka av dessa tankar som troligat är "känslor".

När du kommit såpass långt att du nått en balans i det, så kommer du eventuellt veta bättre vad är det du vill fråga och kanske med lite träning kanske också vad du och hur du vill svara på något. Jag säger inte att det är säkert eftersom du är ändå du och bara DU spm vet hur DU tänker.




Per min tolkning så har vi vissa likheten kring att vilja ha regler i våra vardag. Skillnaden är att jag har levt en aningen mer socialt liv på gott och ont och lärt mig en rad sociala regler. Att lära sig sociala regler är däremot inte detsamma som att förstå dem.
Min vardag och umgänge, på vilket sätt det än är, fungerar allra bäst om det är full av regler, precis som du nämner om lumpen.

Så som svar på din fråga om jag har haft erfarenhet om att ställa frågor, så svarar jag JA.

Jag har sedan barn alltid uppmuntrats att ställa frågor. Jag är och har alltid varit en mycket vetgirig person. Någon gång under lektion i fysik sa en lärare just det jag skrev om att "inga frågor är dumma".
Hon sa också en sak som har följt mig senare som en livsregel:
"Ta inte saker för givet bara för att DU inte förstår. Din logik är inte nödvändigtvis någon annans eller inte heller någon annans din"
Att det finns människor som tänker liknande, som ger oss samtillhörighet är ett bonus men vi är alla olika.
Hon tog upp exempel om gravitationsläran.

Är det logiskt att någon man kastar upp i luften ska falla ner till marken?
Som vuxen, tar många av oss sådant svar som jätte naturligt och logisk, fast vi inte kanske vet om det är rätt.
Vi tar det för givet att så är det fast vi kanske inte har det som fakta.
Eftersom ingen ifrågasätter utan snarare alltför många bekräftar det blir det en fabricerad sanning, inte nödvändigtvis en lögn.

Hon fortsatte med att förklara som exempel på hur barn som inte lärt sig dessa logik kanske tänker.
Ett spädbarn som tycker är jätte fascinerande att slänga saker på marken. Någon plockar upp och de slänger ner igen, om och om igen.
Den som bemöter barnet kanske finner det lite roande, kanske det irriterande över att barnet kanske är trotsig men i självaste verket kan det handla om att barnet helt enkelt inte förstår ännu att orsaken det faller att det beror på gravitationen.

Hade barnet befunnit sig på månen och slängt "ner" något, så skulle inte det fallit ner till marken.
Så det är egentligen inte alls logiskt att något ska falla.
I grund och botten faller ju inte allting. En fylld luftballong med helium flyger UPP och faller INTE ner.

Det är ur DET perspektiv jag ger mitt råd om att fråga och åter igen fråga. Många av oss aspies tänker annorlunda och det är orimligt likväl för oss att kräva att andra ska förstå det såsom att andra ska kräva av oss att förstå dem.

Det vi kan påverka det är genom just att klargöra att "eftersom vi tänker annorlunda måste jag ställa frågor så att vi kan på så gott vi kan kommunicera bättre".

Att ställa frågor är dock inte bara något som du kan göra. Det är ingen skriven regel utan ett tips och råd för mig.
En annan gyllene regel jag har gjort för mig själv är att:
"Om jag ställer frågor, måste jag också vara beredd att svara på frågor"
"Jag ställer , så gott jag kan, bara frågor som jag själv kommer att besvara om jag kan"

Ett exempel på den regel:
Om jag frågar dig hur gammal du är, så är jag beredd på att svara på samma fråga. Frågar du inte, kommer jag inte berätta det självmant.

clivia skrev:
"Go with the flow" är en engelsk uttryck som oftast menar att man ska följa strömmen. En metafor som menar att "strömmen" är normen och att normen är göra som alla andra gör. När man inte vet hur man ska göra eller bete sig, så göra man som "alla" andra och blir ett med normen.

Fast "go with the flow" kan ju också betyda ungefär "följ din känsla".

Ganesh skrev:

clivia skrev:
"Go with the flow" är en engelsk uttryck som oftast menar att man ska följa strömmen. En metafor som menar att "strömmen" är normen och att normen är göra som alla andra gör. När man inte vet hur man ska göra eller bete sig, så göra man som "alla" andra och blir ett med normen.

Fast "go with the flow" kan ju också betyda ungefär "följ din känsla".

Precis. Så uppfattar jag också uttrycket, utan att ha kollat upp det.

barracuber skrev:

Grimuald skrev:

tahlia skrev:Enkelt. Svara ärligt, och go with the flow.

Några invecklade svar finns inte i den här fråga.

Vad ska man svara? Alltså vad betyder frågan ?

Jag misstänker att kvinnan ifråga är intresserad av dig på ett romantiskt eller åtminstone sexuellt sätt.

Om du inte känner motsvarande attraktion mot henne, svara "nej".

Om du känner något eget intresse av henne, svara "kanske", så vinner du tid.

Gå på känslan. Tyckte att clivias förslag på svar låter alltför intellektualiserande just när den frågan är ställd. Frågeställaren försöker ta reda på ens känslor för henne.

Att bli nervös i en sån situation är helt normalt och högst mänskligt, framför allt ifall man själv är intresserad av henne.

/Barracuber

barra, problemet tyvärr med din metod att det lämnar alldeles för många alternativ. Risken är att någon med den tolkningsproblematiken i ren desperation bara väljer ett svar på måfå bara för att få ur sig ett svar (been there done that) och det kan bli väldigt knepig situation som konsekvens.

Även vi gissar på hur dessa som frågat honom kan mena, vi vet inte ens vilken relation de hade eller i vilket samband frågan ställdes.
Det hela handlar om hur man ska på smidigaste sätt minska misstolkning.
Det hjälper väl inte honom att gissa.
Eller har JAG missuppfattat dig nu?

Jag kan inte låta bli att bli lite beklämd. Sådant här ska inte vara så krångligt, och förtar en hel del av det härliga med det hela.

Jag hoppas ni lyckas få rätsida på det.

clivia skrev:barra, problemet tyvärr med din metod att det lämnar alldeles för många alternativ. Risken är att någon med den tolkningsproblematiken i ren desperation bara väljer ett svar på måfå bara för att få ur sig ett svar (been there done that) och det kan bli väldigt knepig situation som konsekvens.

Precis det som händer. Jag kan bli sjukligt dålig, deprimerad och i värsta avbryta arbete och alla former av socialt liv. Har hänt mig flera gånger.

clivia skrev:Även vi gissar på hur dessa som frågat honom kan mena, vi vet inte ens vilken relation de hade eller i vilket samband frågan ställdes.
Det hela handlar om hur man ska på smidigaste sätt minska misstolkning.

Det är just misstolkning eller risk för misstolkning som är det obehagliga i situationen. De flesta kanske klarar av att leva med sådant genom hela livet, jag grejar det inte. Man kan få lust att vilja dö pga situationen.

Alltså detta är bara ett litet ihopslängt experiment...Det finns ingen kronologi eller annat inbördes samband mellan de två dialogerna till exempel.

Dialog 1

- Är du intresserad av mig?
- (paus) Menar du romantiskt?
- Eh..ja.
- Vill du veta min magkänsla eller vad jag har för tankar just nu?
- Eh..magkänslan.
- Ok. (paus) Kanske.
- Ok. Och..dina tankar?
- (paus) Jag har Asperger så jag behöver lite tid att samla och formulera mig. Har du tid för en kopp kaffe?
- Eh..ja gärna.

Dialog 2

- Är du intresserad av mig?
- Menar du sexuellt?
- Eh..oj..nja..jaa..och romantiskt..
- OK. (paus) Sexuellt och romantiskt (paus)
- Så är du det?
- Är jag vad?
- Intresserad av mig?
- (paus) Kanske. (paus) Det är min magkänsla alltså.
- Magkänsla?
- Ja.
- Ok.

OBs att jag förutsätter att AS-personen i de två dialogerna ovan har läst den här tråden!

/Barracuber

förutsätter det inte att personen som svarar förstår/vet att frågan kan tolkas på just romantisk/sexuellt riktat?

clivia skrev:förutsätter det inte att personen som svarar förstår/vet att frågan kan tolkas på just romantisk/sexuellt riktat?

Vad skulle det annars vara, om man uttrycker sig så?

/Barracuber

Jag kan tänka mig att en tolkning vore:
"varför ser den här person sig såsom en hobby?" som en tankefråga, för att personen ser "intresse" som något likvärt med att det har att göra med hobbies. Man har intresse för träd, bilar, kläder. Man har inte lärt sig att intresse kanske är till viss del likvärdig med att gilla. Hänger du med mitt resonemang.

Jag har en bekant till mig som chockerade mig genom att säga att han älskade mig.
Min reaktion var att "oj, det var starkt"--men han ville bara uttrycka sig att han tyckte om att umgås med mig och det inte hade att göra med varken sig sexuellt eller romantiskt attraktion. För honom så var det hans sätt att uttrycka hans tycke för något.

Han kunde också säga att han älskar sina syskon, han älskar sitt jobb eller älskar hans nya tröja.
Ok, kanske tänker någon, han älskar en massa saker.
Men så är inte fallet.
För honom fanns det bara att antingen älskade man eller så hatade man.
Eftersom ingen sagt ifrån, inget lärt honom annat så blev han bara sårad när jag inte förstod.

Att förstå andra människors logik och tankesätt är som att spela på lotto.
Vissa lyckas direkt, andra spenderar en livstid och prickar inte rätt.

Tricket är att inte analysera det i oändlighet utan bara bry dig om hur det låter i din egen värld. Dvs. det är inte så viktigt vad det betyder du bara svarar vad som verkar bäst så får den andre personen ta det som den vill eftersom den ställde frågan på det enkla sätt som den gjorde. Är det helt oförståeligt så får du väl fråga "hur menar du?" så han/hon kan ge lite mer information men på det stora hela: sluta grubbla och börja lita på dina känslor. Det är din värld och ditt liv. De andra är aktörer i din show. Du kanske tar analyserandet som en del av din personlighet men gör alla en tjänst och fråga dig själv om det faktiskt är så eller om det bara är ett sätt att slippa vara bortkommen och rädd det vanliga livet.

clivia skrev:Att förstå andra människors logik och tankesätt är som att spela på lotto.
Vissa lyckas direkt, andra spenderar en livstid och prickar inte rätt.

Det är detta som är så fel. Jag retar mig på frågeställningen en hel del. Varför kan inte man säga "Är du intresserad av romantiskt umgänge med mig?" istället för att använda ett mångtydigt och diffust ord som "intresserad". Då är man tydligare och man slipper bete sig som det värsta psykfall och bli ratad på grund av det. Och om man söker sexuellt umgänge är det väl bara att fråga det. Varför gör man det så svårt i dialogen? Man kan dessutom vara intresserad av en person på många olika sätt. Beror frågeställningen på att kvinnor i regel vill behålla en viss mystik i dialogen för att inte lämna ut sig för mycket i frågor som säkerligen är känsliga. Kanske är det mystiska som är själva poängen.

Grimuald skrev:

clivia skrev:Att förstå andra människors logik och tankesätt är som att spela på lotto.
Vissa lyckas direkt, andra spenderar en livstid och prickar inte rätt.

Det är detta som är så fel. Jag retar mig på frågeställningen en hel del. Varför kan inte man säga "Är du intresserad av romantiskt umgänge med mig?" istället för att använda ett mångtydigt och diffust ord som "intresserad". Då är man tydligare och man slipper bete sig som det värsta psykfall och bli ratad på grund av det. Och om man söker sexuellt umgänge är det väl bara att fråga det. Varför gör man det så svårt i dialogen? Man kan dessutom vara intresserad av en person på många olika sätt. Beror frågeställningen på att kvinnor i regel vill behålla en viss mystik i dialogen för att inte lämna ut sig för mycket i frågor som säkerligen är känsliga. Kanske är det mystiska som är själva poängen.

Människan behöver mysticism för att livet ska vara intressant. Det måste finnas något oförklarat och spännande. Förklarar man allt i sin tillvaro in i minsta detalj så blir den platsen sedan oerhört tråkig. Detta är varför det sällan fungerar att fråga rätt ut efter exempelvis sex eftersom det då inte finns någon spänning kvar om svaret skulle vart ja.

grim, ja, jag tror du är på rätt spår när du beskriver om biten med mystik.
Jag tror, av vad jag har sett och erfarit, det handlar mycket om att försöka förstå vad de man bemöter verkar tycka är "för givet".
Precis som en del säger om att "det är inte så viktigt vad det blir för svar" eller att ha alternativet att välja ett svar på måfå som gissning. Inget av det är fel. Men för det inte är fel betyder inte att det är något som fungerar för dig.

Jag har fått lära mig med åren hur jag på bästa möjliga sätt kan hantera liknande problematik och jag har långt kvar till att ha hittat något bra.
Än idag när jag får frågeställningar jag inte förstår, som jag väljer att använda mig just av taktiken att "svara på måfå och hoppas det är rätt". Jag vet med mig att resultatet blir inte alls något trivsamt för mig, MEN tyvärr, ibland måste man välja bort sig själv och TYVÄRR situationen inte bjuder på det alternativet så att du har utrymmet att fråga.

Jag kan tyvärr inte ge ett sådant exempel men jag kan säga att jag kunde göra sådant först EFTER jag började lära mig se dessa situationer.
Så, för att det inte ska bli rörigt.
Hitta en metod som passar DIG. Använd den metoden hur länge det än behövs tills dess du anser dig behärskar det såpass väl att du börja kunna se andra saker och kan bli flexiblare på egen hand utan att behöva använda bara den metoden.

Grimuald skrev:Jag har vid ett par tillfällen hört följande av det motsatta könet:

Är du intresserad av mig ?

Men vad betyder det och hur ska man relatera till frågan?

Själv hamnar jag i djupa grubblerier och drabbas av existentiella frågeställningar.

Ska man svara överhuvudtaget utan stoppa huvudet i sanden som en struts?

Om man svarar ja bör man räkna med familj, barn, hus och hela klabbet ?

Om man svarar nej bör man räkna med ett avståndstagande för resten av livet ?

Svåra frågor det här. Någon som har någon idé hur man ska hantera frågan ?

Kanske du skulle fråga vederbörande vilken typ av intresse hon avser till att börja med. Romantiskt, vänskapligt, intellektuellt, ytligt etc etc.
och sen när frågan är lite mer "väldefinerad" överväga om du vill avslöja ett eventuellt intresse/ointresse, blir konsekvernserna önskvärda?
Att avvakta brukar inte skada. Dvs. svara att det behövs tid för att kunna besvara frågan bättre, men kanske hinta lite om ett svar tills man e säker på svaret och tills man vill svara osv...

Eller något..
Mina 5 cents eller vad det brukar kallas

DIProgan skrev:

Grimuald skrev:

clivia skrev:Att förstå andra människors logik och tankesätt är som att spela på lotto.
Vissa lyckas direkt, andra spenderar en livstid och prickar inte rätt.

Det är detta som är så fel. Jag retar mig på frågeställningen en hel del. Varför kan inte man säga "Är du intresserad av romantiskt umgänge med mig?" istället för att använda ett mångtydigt och diffust ord som "intresserad". Då är man tydligare och man slipper bete sig som det värsta psykfall och bli ratad på grund av det. Och om man söker sexuellt umgänge är det väl bara att fråga det. Varför gör man det så svårt i dialogen? Man kan dessutom vara intresserad av en person på många olika sätt. Beror frågeställningen på att kvinnor i regel vill behålla en viss mystik i dialogen för att inte lämna ut sig för mycket i frågor som säkerligen är känsliga. Kanske är det mystiska som är själva poängen.

Människan behöver mysticism för att livet ska vara intressant. Det måste finnas något oförklarat och spännande. Förklarar man allt i sin tillvaro in i minsta detalj så blir den platsen sedan oerhört tråkig. Detta är varför det sällan fungerar att fråga rätt ut efter exempelvis sex eftersom det då inte finns någon spänning kvar om svaret skulle vart ja.

Grimuald:
Jag håller *så* med dig! Människor krånglar till det så oerhört. Jag gissar att det till del beror på två inslag i det mänskliga:
1) Osäkerhet: Man vill inte vara *för* tydlig. Detta för att slippa riskera att bli tydligt avvisad. Med ett inslag av möjlighet till flera tolkningar blir även det tillfrågade parten en aning osäker på vad som egentligen avses.
Effekten blir att man överför sin egen osäkerhet på sin motpart genom att ställa frågan mångtydigt.
2) Socialt protokoll: Det anses ofint att vara övertydlig i vissa sammanhang. Speciellt när det gäller intimitet och relation. Det hör till vårt nuvarande socala protokoll att uttrycka sig litet duffust och göra det hela till litet mer en "lek".

DIProgan:
Du säger att människor *behöver* mysticism.
Jag kan inte hålla med om "behöver". Snarare att människor tar till mysticism för att *göra* sin tillvaro mer spännande utan att behöva vare sig veta så mycket eller lägga ner tid/arbete på att upptäcka..
Själv tillhör jag gruppen som tycker att mystik är mest larvigt. Livet och Universum är så *oerhört* spännande bara genom det faktum att det finns så fantastiskt mycket att lära sig. Inte en chans i h-e att jag hinner med heller *haha*

Håller med dig väldigt, Lillmupp!