Intervjupersoner sökes till C-uppsats om AS
34 inlägg
• Sida 1 av 2 • 1, 2
Intervjupersoner sökes till C-uppsats om AS
Jag heter Elina och studerar till socionom vid Göteborgs Universitet. Jag skriver en C-uppsats om AS och söker nu efter personer som vill bli intervjuade över Internet om hur det är att ha fått diagnosen. Personer jag söker är människor i åldrarna 25 till 35 år, som fick diagnosen i vuxen ålder eller i sena tonåren.
Syftet med min studie är att ta reda på hur man som individ upplever att ens livssituation påverkats av att man fått diagnosen. Jag vill ta reda på om människors självbild förändrats samt om de upplever att omgivningen behandlar dem annorlunda efter att de fått reda på att de har AS. Det jag är intresserad av är folks individuella berättelser om hur de upplever processen från att inte ha en diagnos till att de fått en diagnos samt hur livet förändrats efter att de fått diagnosen.
Min förhoppning är att denna studie ska leda till ökad kännedom om hur det är att få diagnosen och att detta i sin tur ska leda till ett förbättrat bemötande av individer med AS, både från myndigheters håll och från familj och vänner.
Intervjuerna kommer att göras över Internet via msn eller liknande chatfunktion. Jag räknar med att intervjua fem personer. Varje intervju kommer att vara ungefär en timme.
Studien kommer att genomföras i linje med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
Deltagande i studien är helt frivilligt och den som deltar får när som helst avbryta sin medverkan utan motivering.
All information jag får genom intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt och inte användas till något annat syfte än för studien. I den färdiga uppsatsen kommer intervjupersonerna att vara avidentifierade. Eftersom vi inte kommer att träffas öga mot öga går det att vara anonym även gentemot mig som intervjuare.
Är du intresserad av att delta i studien? Skicka i så fall ett mail till Elina så blir du snart kontaktad.
Mvh
Elina Bratt Lejring
student vid Institutionen för socialt arbete
Göteborgs Universitet
gusbratel@student.gu.se
Handledare:
Mariella Niemi
Göteborgs Universitet
mariella.niemi@socwork.gu.se
Syftet med min studie är att ta reda på hur man som individ upplever att ens livssituation påverkats av att man fått diagnosen. Jag vill ta reda på om människors självbild förändrats samt om de upplever att omgivningen behandlar dem annorlunda efter att de fått reda på att de har AS. Det jag är intresserad av är folks individuella berättelser om hur de upplever processen från att inte ha en diagnos till att de fått en diagnos samt hur livet förändrats efter att de fått diagnosen.
Min förhoppning är att denna studie ska leda till ökad kännedom om hur det är att få diagnosen och att detta i sin tur ska leda till ett förbättrat bemötande av individer med AS, både från myndigheters håll och från familj och vänner.
Intervjuerna kommer att göras över Internet via msn eller liknande chatfunktion. Jag räknar med att intervjua fem personer. Varje intervju kommer att vara ungefär en timme.
Studien kommer att genomföras i linje med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
Deltagande i studien är helt frivilligt och den som deltar får när som helst avbryta sin medverkan utan motivering.
All information jag får genom intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt och inte användas till något annat syfte än för studien. I den färdiga uppsatsen kommer intervjupersonerna att vara avidentifierade. Eftersom vi inte kommer att träffas öga mot öga går det att vara anonym även gentemot mig som intervjuare.
Är du intresserad av att delta i studien? Skicka i så fall ett mail till Elina så blir du snart kontaktad.
Mvh
Elina Bratt Lejring
student vid Institutionen för socialt arbete
Göteborgs Universitet
gusbratel@student.gu.se
Handledare:
Mariella Niemi
Göteborgs Universitet
mariella.niemi@socwork.gu.se
Senast redigerad av Elina 2011-05-04 18:21:40, redigerad totalt 1 gång.
Det här var en föredömlig presentation av trådskaparen! Tycker andra studerande kan lära sig av detta när de vill intervjua oss.
Senast redigerad av KrigarSjäl 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
KrigarSjäl skrev:Det här var en föredömlig presentation av trådskaparen! Tycker andra studerande kan lära sig av detta när de vill intervjua oss.
Håller med!
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
- alfapetsmamma
- Inlägg: 7383
- Anslöt: 2008-05-03
alfapetsmamma skrev:KrigarSjäl skrev:Det här var en föredömlig presentation av trådskaparen! Tycker andra studerande kan lära sig av detta när de vill intervjua oss.
Håller med!
En till.
Senast redigerad av Ganesh 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
Ganesh skrev:alfapetsmamma skrev:KrigarSjäl skrev:Det här var en föredömlig presentation av trådskaparen! Tycker andra studerande kan lära sig av detta när de vill intervjua oss.
Håller med!
En till.
Instämmer, jag med.
Elina, du är välkommen att kontakta mig också om det behövs. Jag fick min diagnos när jag var 25 år.
Senast redigerad av missbutterfly 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
- missbutterfly
- Inlägg: 2272
- Anslöt: 2007-02-13
- Ort: Aspberget
Hej Elina!
Jättebra att du intresserar dig för detta ämne.
Jag är 38 år. När min dotter utreddes på bup förra hösten uttryckte jag oro över egen asperger och asperger hos dotterns pappa. En psykolog frågade mig då om jag visste vad ordet hypokondri betyder.
Nu har dottern fått en diagnos inom autismspektrum.
Det skulle vara jätteintressant att se en studie i hur de vuxna som uttrycker oro över egen autism behandlas av psykologer. Om deras oro tas på allvar. Om de får hjälp eller känner sig avvisade när de försöker uttrycka sin oro. Detta mot bakgrund av att människor med funktionshinder kan ha svårt att uttrycka sig. Jag förstår att det inte finns utrymme för det inom ramen för din studie, men kan inte låta bli att skriva dessa rader.
Vänliga hälsningar,
Isabell
Jättebra att du intresserar dig för detta ämne.
Jag är 38 år. När min dotter utreddes på bup förra hösten uttryckte jag oro över egen asperger och asperger hos dotterns pappa. En psykolog frågade mig då om jag visste vad ordet hypokondri betyder.
Nu har dottern fått en diagnos inom autismspektrum.
Det skulle vara jätteintressant att se en studie i hur de vuxna som uttrycker oro över egen autism behandlas av psykologer. Om deras oro tas på allvar. Om de får hjälp eller känner sig avvisade när de försöker uttrycka sin oro. Detta mot bakgrund av att människor med funktionshinder kan ha svårt att uttrycka sig. Jag förstår att det inte finns utrymme för det inom ramen för din studie, men kan inte låta bli att skriva dessa rader.
Vänliga hälsningar,
Isabell
Senast redigerad av Isabell 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
Hej Elina!
Jag tycker också du har en väldigt tydlig presentation av ditt projekt!
Jag var 35 år när jag 1995 av en psykolog fick min diagnos Aspergers syndrom med inslag av DAMP (jag är 48 idag, har med andra ord många års erfarenhet av att leva med vad som i vissa kretsar kallas funktionshinder men som jag själv kallar "mitt sätt att fungera socialt").
Sedan har jag självdiagnostiserad panikångest, selektiv mutism och "bakvänd" överkänslighet mot ljud och mot fysisk beröring. Men inget av det känner jag sedan några år inte något av, med undantag av panikångest. De enda tillfällen den utlöses är om jag kommer att tänka på känslan av blomkål och broccoli mot munhålan.
Skriv gärna privat till mig här om du tror att min historia är något att ha?
Jag tycker också du har en väldigt tydlig presentation av ditt projekt!
Jag var 35 år när jag 1995 av en psykolog fick min diagnos Aspergers syndrom med inslag av DAMP (jag är 48 idag, har med andra ord många års erfarenhet av att leva med vad som i vissa kretsar kallas funktionshinder men som jag själv kallar "mitt sätt att fungera socialt").
Sedan har jag självdiagnostiserad panikångest, selektiv mutism och "bakvänd" överkänslighet mot ljud och mot fysisk beröring. Men inget av det känner jag sedan några år inte något av, med undantag av panikångest. De enda tillfällen den utlöses är om jag kommer att tänka på känslan av blomkål och broccoli mot munhålan.
Skriv gärna privat till mig här om du tror att min historia är något att ha?
Senast redigerad av geocache 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
Isabell skrev:Hej Elina!
Jättebra att du intresserar dig för detta ämne.
Jag är 38 år. När min dotter utreddes på bup förra hösten uttryckte jag oro över egen asperger och asperger hos dotterns pappa. En psykolog frågade mig då om jag visste vad ordet hypokondri betyder.
Nu har dottern fått en diagnos inom autismspektrum.
Det skulle vara jätteintressant att se en studie i hur de vuxna som uttrycker oro över egen autism behandlas av psykologer. Om deras oro tas på allvar. Om de får hjälp eller känner sig avvisade när de försöker uttrycka sin oro. Detta mot bakgrund av att människor med funktionshinder kan ha svårt att uttrycka sig. Jag förstår att det inte finns utrymme för det inom ramen för din studie, men kan inte låta bli att skriva dessa rader.
Vänliga hälsningar,
Isabell
När jag sa samma sak, att har min tioåring nåt npf, då har jag samma sak, för det ni säger är konstigt med henne är likadant hos mig och i mångt också hennes pappa så togs det på allvar.
Däremot sa BUP-läkaren att det inte kunde vara så, när jag nämnde det där också. Å andra sidan hade den läkaren missat diagnoserna hos båda mina döttrar så det var ju inte så konstigt. Inte förrän vi kom till specialistteam blev det rätt...
Isabell, jag tror det är samma fördomar om aspisar som sjukt skygga Märklintåg-entuasiaster med seriemördar-aspirationer och tejpade glasögonskalmar som spökar, igen.
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
- alfapetsmamma
- Inlägg: 7383
- Anslöt: 2008-05-03
alfapetsmamma skrev:Isabell, jag tror det är samma fördomar om aspisar som sjukt skygga Märklintåg-entuasiaster med seriemördar-aspirationer och tejpade glasögonskalmar som spökar, igen.
Jag kommer snart att börja dagdrömma att jag bombar och seriemördar. Jag är så fruktansvärt arg över att inte få hjälp. I sju månader har jag själv utfört vad läkaren nu säger motiverar tv-tre assistenttjänster på heltid för min dotter. Jag är uppgiven, ledsen och arg att man inte lyssnar på mig, kör över mig, kör över läkar- och psykologintyg samt som LSS-tjänsteman gör sig i praktiken oanträffbar. Min dotter har autismdiagnos, ADHD samt medicinresistent epilesi. Vad är det här för samhälle där olika instanser ser mig gå under steg för steg och alla skyller på varandra?
En gång i tiden var jag framgångsrik jurist. Jag har suttit ting med goda vitsord. Bland annat för mitt goda omdöme. Nu blir jag alltmer djurisk och tvingas säga vad jag tycker. Jag blir alltmer arg, misstänksam och misstrogen mot samhället. Varför gäller inte objektiva kriterier för till exempel vårdbidrag? Är det ok av en försäkringshandläggare att försöka lura en autist? Ska dottern eller jag tvångsomhändertas innan jag får hjälp?
Som jag skrivit i annan tråd ökar all denna nonchalans, okunnighet och oempatiska bemötande mina aspirationer att kämpa för att få en egen diagnos.
Kan bara säga det igen, alfapetsmamma, det är ni på forumet som räddat mig från.... jag vågar inte tänka på det.
Senast redigerad av Isabell 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
Hej Isabell!
Kanske du och dottern skulle försöka göra så att den där försäkringshandläggaren får ett jobb som innebär att sitta och sortera knappar eller något liknande jobb där kännslor för knappar inte spelar någon roll?
Jag är arg för din och din dotters skull .
Kanske du och dottern skulle försöka göra så att den där försäkringshandläggaren får ett jobb som innebär att sitta och sortera knappar eller något liknande jobb där kännslor för knappar inte spelar någon roll?
Jag är arg för din och din dotters skull .
Isabell skrev:Ska dottern eller jag tvångsomhändertas innan jag får hjälp?
Senast redigerad av geocache 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
Isabell skrev:Hej Elina!
Jättebra att du intresserar dig för detta ämne.
Jag är 38 år. När min dotter utreddes på bup förra hösten uttryckte jag oro över egen asperger och asperger hos dotterns pappa. En psykolog frågade mig då om jag visste vad ordet hypokondri betyder.
Nu har dottern fått en diagnos inom autismspektrum.
Det skulle vara jätteintressant att se en studie i hur de vuxna som uttrycker oro över egen autism behandlas av psykologer. Om deras oro tas på allvar. Om de får hjälp eller känner sig avvisade när de försöker uttrycka sin oro. Detta mot bakgrund av att människor med funktionshinder kan ha svårt att uttrycka sig. Jag förstår att det inte finns utrymme för det inom ramen för din studie, men kan inte låta bli att skriva dessa rader.
Vänliga hälsningar,
Isabell
Jag håller med om att det skulle vara intressant med en sådan studie! Men tyvärr ligger det lite utanför ramarna för min studie, och jag måste begränsa mig... Men jag följer intresserat er diskussin här på forumet! Jag kan ju tipsa någon som ska skriva uppsats nästa termin om ämnet...
/Elina
Senast redigerad av Elina 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
Jaha Elina...
- Hur kommer det sig att du har valt det här ämnet?
- Hur kan personerna här på forumet som väljer att delta i studien få del av dina resultat?
Jag är själv inte aktuell för undersökningen men jag tycker generellt att det är många som är ute efter intervjupersoner i olika sammanhang men det är aldrig lätt att få en bild av vad man låter sig utnyttjas för.
Tycker inte heller att det handlar om en särskilt bra presentation av projektet även om den är förhållandevis anständig i förhållande till hur det ibland kan se ut.
- Hur kommer det sig att du har valt det här ämnet?
- Hur kan personerna här på forumet som väljer att delta i studien få del av dina resultat?
Jag är själv inte aktuell för undersökningen men jag tycker generellt att det är många som är ute efter intervjupersoner i olika sammanhang men det är aldrig lätt att få en bild av vad man låter sig utnyttjas för.
Tycker inte heller att det handlar om en särskilt bra presentation av projektet även om den är förhållandevis anständig i förhållande till hur det ibland kan se ut.
Senast redigerad av Bjäbbmonstret 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
- Bjäbbmonstret
- Inlägg: 10578
- Anslöt: 2007-11-15
- Ort: Mälardalen
Bjäbbmonstret skrev:
Jag är själv inte aktuell för undersökningen men jag tycker generellt att det är många som är ute efter intervjupersoner i olika sammanhang men det är aldrig lätt att få en bild av vad man låter sig utnyttjas för.
Utnyttjas?
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
- alfapetsmamma
- Inlägg: 7383
- Anslöt: 2008-05-03
alfapetsmamma skrev:Bjäbbmonstret skrev:
Jag är själv inte aktuell för undersökningen men jag tycker generellt att det är många som är ute efter intervjupersoner i olika sammanhang men det är aldrig lätt att få en bild av vad man låter sig utnyttjas för.
Utnyttjas?
Jag undrar jag med... Elinas förfrågan är ju hur seriös som helst.
Senast redigerad av geocache 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
geocache skrev:Hej Isabell!
Jag är arg för din och din dotters skull .Isabell skrev:Ska dottern eller jag tvångsomhändertas innan jag får hjälp?
Tack för sympatin. Det får mig att må bättre. Men var inte arg för min skull. Det tar så mycket energi. Jag har tagit en advokat till hjälp för att överklaga försäkringskassans beslut.
Senast redigerad av Isabell 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
Isabell skrev:Tack för sympatin. Det får mig att må bättre. Men var inte arg för min skull. Det tar så mycket energi. Jag har tagit en advokat till hjälp för att överklaga försäkringskassans beslut.
Varsågod så mycket! Och då slutar jag vara så där arg nu. Hoppas advokaten kan hjälpa dig med överklagan, att du hittat en bra advokat! Berätta gärna hur det går, om och när du orkar. Jag lovar läsa.
Senast redigerad av geocache 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
Isabell skrev:geocache skrev:Hej Isabell!
Jag är arg för din och din dotters skull .Isabell skrev:Ska dottern eller jag tvångsomhändertas innan jag får hjälp?
Tack för sympatin. Det får mig att må bättre. Men var inte arg för min skull. Det tar så mycket energi. Jag har tagit en advokat till hjälp för att överklaga försäkringskassans beslut.
Man ska tydligen kunna ansöka om gratis advokat på Kammarrätten, enligt vad jag fått reda på. Det ska vara svårt att få, men i teorin ska det alltså vara möjligt. Kanske värt att testa?
Och så tycker jag absolut att du ska ha ditt vb höjt. Det verkar stå utom allt tvivel att du lägger ner mer jobb/tid än man ska när man har ett halvt. Halvt är nån slags praxis vid AS, och hon har mer och dessutom tydligen svåra besvär av tilläggsproblematiken, så det borde gå att få ändrat.
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
- alfapetsmamma
- Inlägg: 7383
- Anslöt: 2008-05-03
Pemer skrev:Det låter toppen! Hade börjat skriva svar till dig här om att det nog var dags att gå till massmedia snart... vi får väl se...
Min bäste Pemer!
Som vi konstaterade på fiket; ingen tycks verkligen lyssna på en autist. Nej, inte vara depplisa nu. Still going strong - staying alive. Thank God for autists!
geocache: Jag berättar om det går bra och jag orkar. Om det går dåligt blir det Expressen och om de gäspar en hemmagjord bomb eller sprit eler nå't. Börjar fundera allvarligt på rdos teori om asperger kan förvärras av ett aspergerfientligt klimat. Jag trodde att aspergaren i mig jagades ut av åratal av mobbning i Frankrike i samband med dotterns "skola". Nu ser jag att det är likadant i Sverige. Jag har blivit en outsider. Jag tvingas ta ställning. Det verkar inte finnas någon väg tillbaka i samhället för mig. Mitt liv kommer aldrig att bli som det var förut. En gång autist alltid autist.
Senast redigerad av Isabell 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
Hallå Isabell
När sådant händer så ligger det ju nära till hands att tänka att autism är mycket "lättare" att hantera än människor som mobbar, ifrågasätter, inte vet... nu är jag arg på riktigt, för att det finns människor som gör på det där sättet.
Hmm förresten så har ju ämnet för tråden "svängt över" från första ämnet om Elinas intervju...
När sådant händer så ligger det ju nära till hands att tänka att autism är mycket "lättare" att hantera än människor som mobbar, ifrågasätter, inte vet... nu är jag arg på riktigt, för att det finns människor som gör på det där sättet.
Hmm förresten så har ju ämnet för tråden "svängt över" från första ämnet om Elinas intervju...
Senast redigerad av geocache 2011-05-04 18:21:44, redigerad totalt 1 gång.
Återgå till Övriga Aspergerfrågor