Jag tror nog de flesta med AS varken röker, knarkar eller dricker alkohol i någon större utsträckning, vilket jag också läst om.

För min del så testade jag t.ex. inte att röka förrän jag var ca 20 år.
Jag rökte lite för att prova men kände inte av något alls, så jag verkar vara totalt immun mot den sortens nikotin-upptag.
Jag förstod verkligen inte vad som var "gott efter maten" osv. med det som alla påstod att det var.
När jag var 25 provade jag dock att snusa och det var första gången jag kände av nikotin och därmed förstod att "gott" betyder att nikotin kan ge ett skönt och avslappnande rus.
Att dricka provade jag inte förrän jag var ca 23 år men tyckte inte om det speciellt mycket heller, blev mest trött och yr i huvudet.

Jag tror nog detta också beror mycket på att jag aldrig riktigt blivit introducerad av andra till något sådant.
Jag hade ju nästan inga vänner, och det är väl främst genom vänner man börjar med narkotika av olika slag.
På detta vis kan jag säga att min Asperger på ett väldigt effektivt sätt hållt mig borta från all narkotika (fram till idag då jag snusar och dricker öl ibland), vilket faktiskt är positivt med tanke på hälsoriskerna man tar om man börjar i tidig ålder.

Sedan kanske det finns fler anledningar än att inte ha vänner som introducerar en; man kanske är mer rädd/paranoid eller är okänslig/överkänslig för nikotin/alkohol eller andra droger osv.
Vad tror ni?

Jag har ju ofta varit fanatisk med att följa regler. Så när jag fick reda att det inte är ok för mig att bruka sådana ämnen så höll jag mig vid det och utvecklade aldrig ett intresse för att pröva. Sen kanske det är typiskt aspigt att jag helt enkelt inte kommit på tanken att pröva när jag blev gammal nog.

Jag har inte brukat något rusmedel alls ännu. Jag planerar inte att börja heller. Och eftersom det är bättre att inte veta vad jag missar så ska jag nog inte pröva det "för en gångs skull" heller.

Jag smygrökte på högstadiet. Försökte väl passa in. Jag blev aldrig beroende och slutade. Tycker det smakar illa. Rök... Snusade på högstadiet också. Likadant. Smakar illa.

Alkohol testade jag också på högstadiet. Det håller jag på med än dock. Dricker gärna 2-3 mellanöl och 1-2 glas rödvin efter 21:00 på kvällen.

Knark har jag egentligen alrdig testat. Rökte en "cigg" hasch när jag var 19. Om det nu var hasch är jag inte säker på. Annat knark har jag avstått ifrån att testa eftersom jag inte see meningen med det.
Jag behöver min HJÄRNA intakt och det logiska centrat i fullgott skick oftast. Att då ha tagit en överdos HEROIN kan ju inte va speciellt kul.

Jag är ingen moraltant (är farbror) så att andra knarkar rör mig inte. Its a free world.

Ska jag jämföra med median konsumtion eller genomsnittlig konsumtion av berusningsmedel?

En fylla i månaden är fullt tillräckligt "av sociala skäl" ...
Även om jag är starkt anti-tobak och starkt anti-knark så är jag faktiskt inte rädd för att prova(man måste veta vad ens "fiende" är för nåt). Har provat röka en cigg, har provat lös och portionerad snus. Båda gångerna fann jag det mycket osmakligt gångbart samt illaluktande.

Det enda "knarket" jag har provat var en joint marijuana i Nederländerna. Jag tyckte den natten var "lite roligare" än vanligt, inslag av alkohol fanns ju också.

Först och främst kom jag aldrig på tanken att röka. Ingen av mina kompisar rökte så det fanns inte mycket till incitament. Pappa rökte cigaretter när han var yngre. När priset gick över en viss gräns gick han över till pipa, som blev mycket billigare. När han tvingades börja röka ute i rusk och kyla slutade han. Inte mer med det...

När det gäller drickande har jag visserligen ibland druckit av sociala skäl, men för det mesta blir jag deprimerad av alkohol, så jag känner att jag hellre avstår om möjligt. Speciellt öl är illa, även om jag normalt njuter av whisky eller konjak utan att påverkas så mycket. Men det förstås, jag har en tendens att bli deprimerad av vad som helst, så kanske är det bara en dålig ursäkt

Kaffe är en helt annan fråga... Har än idag inte kommit fram till huruvida kaffe är bra eller dåligt för mig. Bäst att inte ta några risker... Bäst att fortsätta...

imperativ skrev:Det enda "knarket" jag har provat var en joint marijuana i Nederländerna. Jag tyckte den natten var "lite roligare" än vanligt, inslag av alkohol fanns ju också.

Nu fick du mig intresserad av "en joint marijuana". Typiskt...
Hehe

Peter skrev:Kaffe är en helt annan fråga... Har än idag inte kommit fram till huruvida kaffe är bra eller dåligt för mig. Bäst att inte ta några risker... Bäst att fortsätta...

Peter skrev:Först och främst kom jag aldrig på tanken att röka. Ingen av mina kompisar rökte så det fanns inte mycket till incitament.

Detta är ju faktiskt också en bidragande orsak som jag glömde ta med;
Min kompisar, de få jag hade i t.ex. grundskolan varken rökte eller drack.
Jag hade alltid haft lättare att umgås med "nördarna" eller de s.k. utstötta och dessa beblandade sig ju inte allt för ofta heller med narkotika.

xlnt skrev:Först och främst kom jag aldrig på tanken att röka. Ingen av mina kompisar rökte så det fanns inte mycket till incitament.

Min farsa tvingade mig spela ishockey så jag kunde umgås med "lite coolare" folk när jag var 13-14 år, inte efter det. Då jag rökte och snusade. De ville typ "dumpa" mig och det hände helt när jag var 14-15 år. Det var skönt.

Jag spelade BACK och var eremit nere i vänstra hörnet (egen planhalva). Extremt ilsken om nån kom ner där. Blev REJÄL tackling och ofta lite osjyssta grejor också (LÅT MIG VA FÖR FAN TYP!)

Jag har AS och är väl ingen renlevnadsmänniska direkt.. *host*

*Dricker mer/ oftare än flertalet. Är dock aldrig "full" (ogillar och får obehagskänslor av fulla människor. Kan dock bli "salongsberusad".)

*Har testat en hel del droger (i tonåren.)

*Har varit storrökare. (Slutade för 2 år sedan.)

*Snusar dagligen.

Fick inte dricka alkohol fick jag veta som typ 5 åring, motiviering:
Det var så skadligt för små människor eftersom de fortfarande utvecklades och växte, skadorna skulle bli så stora på en liten människa jämfört med de skador som blir om man är vuken.
Jag tyckte bara "jahapp, ok" och så sade de att när jag blivit 18 år fick jag bestämma det själv för då var man myndig.

Så var det en "mattant" jag frågade varför hon rökte och hon sade "för att jag var så dum o började" hon sade också att det var jättesvårt o sluta plus att det kostade pengar.
"jaha, bara o inte börja då" tänkte jag.
Några år senare skulle någon bjuda på "cigg" o visa sig häftig och när två tackat ja och turen kom till mig så sade jag nej med självklarhet och de försökte övertala mig o säga att man var cool o tuff om man rökte, det tyckte inte jag o det sade jag.
Ingen av de som var kvar tog någon cigarett de heller, rätt festlig situation, hela försöket föll platt till marken, som om de plötsligt insett att man kan avstå, vet inte om det hänt innan.

Jag älskar mig själv som den högre stående varelse jag är, och som en god övermänniska skulle jag naturligtvis inte efterapa kretinernas och arbetarklassfallens vanor. Så oerhört förnedrande. Det är väl nog med att jag måste stå ut med deras små infall hela dagarna? *host*

Jag började inte dricka föränn några dagar innan min 20-årsdag, mest för att det innan dess inte fanns någon jag ville dricka med. Jag har ett ganska naturligt förhållande till alkohol nu tycker jag. Röker/snusar gör jag inte.

Whiteline skrev:Jag älskar mig själv som den högre stående varelse jag är, och som en god övermänniska skulle jag naturligtvis inte efterapa kretinernas och arbetarklassfallens vanor. Så oerhört förnedrande. Det är väl nog med att jag måste stå ut med deras små infall hela dagarna? *host*

LOL (små infall)

So du bist ein ubermensch? Es ist besser wie ein untermensch.

NU jävlar är det dags för en Bärs strax. Ska in med dom i FRYSEN ett tag först. Sen rödvin och björnbär som smälter i munnen.

Rökt två gånger aldrig förstått syftet med det, aldrig snusat eller använt droger och dricker enbart i sociala sammanhang

Ser ingen stööre poäng med att bli aspackad, annat än i undantagsfall. Däremot kan det vara trevligt att vara två som delar på en flaska vin, att smutta på en god virre, eller att ta sig 2-3 öl.

Tobak tycker jag generellt sett är en tämligen meningslös, ofräsch och dessutom dyr sysselsättning. Dock kan jag ev. tänka mig att röka en god cigarr, vid något speciellt tillfälle och jag skulle gärna vilja pröva att röka pipa en enda gång, p.g.a. ren nyfikenhet, eftersom jag aldrig gjort det.
I övrigt går allt nikotinbruk fetbort, för min del.

Vad gäller narkotika, i alla dess former så är det något jag tar direkt avstånd från.

Ja, att jag inte hade några vänner som introducerade mig för rökning, alkohol och narkotika kan förstås ha bidragit till mitt präktiga och sunda liv.

Å andra sidan har jag aldrig börjat dricka kaffe heller. Smakar det inte bra första gången, varför fortsätta? Och om andra gör saker som är farliga för hälsan, varför skulle jag behöva härma dem?

Jag dricker sällan alkohol och då bara till maten. Jag har en sund (osund?) motvilja mot att tappa kontrollen. Dessutom tyckte jag att de som måste dricka för att ha roligt kan inte egentligen gilla varandra och det de gör, varför måste de annars dricka för att stå ut med varandra? Misstänkte också att alkohol utnyttjades för att göra det som var "förbjudet" och sen kunna skylla på att man var full. Ett sätt att slippa ta ansvar.

(Idag inser jag att en del kan vara sjukligt blyga men samtidigt vilja umgås som andra.)

Sen har jag också den bestämda åsikten att föräldrar aldrig ska dricka så att de blir påverkade i barnens närvaro. Även om man inte blir så full att man skriker och slåss och spyr, så märker ändå barnen att mamma och pappa blir annorlunda. Och de tycker inte om det och känner sig otrygga. Likaså ska inte barnen lära sig att man måste ha alkohol för att kunna ha roligt, att det s a s är obligatoriskt när man är vuxen (och barn tycker att de är vuxna långt innan de är det).

Jag tror det handlar om att följa regler och lagar.
Jag rökte (det var fullt acceptabelt på 70-talet) men
har varit ytterst sparsam med alkohol de flesta år
i mitt liv. Idag är jag närmast nykterist. Illegala droger
använder jag inte för att jag fick lära mig att det var
oacceptabelt och dessutom farligt.

Jag har också svårt att gå mot röd gubbe....

Jag har varit rökare i 17 år.

Alkohol däremot är inte min grej, och droger/narkotika har jag aldrig ens kommit på tanken att testa.

När det gäller alkohol så kan jag ta en öl till maten någon gång ibland, då oftas när vi har Taco-middag på en fredag eller lördag, men sedan blir det inte mer.
Detta är inte för att jag fått lära mig att alkohol är skadligt, eller något åt det hållet, utan för att jag inte tycker om att tappa kontrollen och för att jag, i alla år, har sett hur oerhört påfrestande andra berusade människor blir.

Min äldsta tjej, som har AS, har jättestvårt för människor som har druckit, även om de bara är lite påverkade. Anledningen är att människan som är påverkad blir lite (eller mycket) förändrad och sådana förändringar i människor hon känner gör, och har alltid gjort, henne rädd och otrygg.

Som barn hade jag samma uppfattning, vilket kanske har utvecklats till den motvilja och irritation jag idag känner för berusade människor. Fester är således inte min grej, inte krogen heller.

Jag har rökt lite och mycket tidigare (slutade senast för drygt två år sen). Vanlig självmedicinering vid ADHD...

Testat tetrahydrocannabinol-produkter (läs gräs och hasch) vid några tillfällen på ett ställe där det var vanlig praxis att använda sånt. Ointressant för mig.

Dricker alkohol nån gång i kvartalet, om man slår ut det. Då blir det typ två glas vin och likör om jag blir hembjuden till nån eller två öl på krogen. Blir sjukt bakfull och tål dessutom ingenting så jag blir askalas på det där lilla vilket är hemskt. Fylla är hemskt, särskilt hos andra...

Andra droger, som piller och sånt skrämmer skiten ur mig. Jag gillar morfinet innan operation så mycket att jag antar jag skulle fastna som flugor på flugpapper...

alfapetsmamma skrev:Andra droger, som piller och sånt skrämmer skiten ur mig. Jag gillar morfinet innan operation så mycket att jag antar jag skulle fastna som flugor på flugpapper...

Märkligt, jag drog samma slutsats när jag var elva att det här skulle jag inte kunna prova för det skulle jag gilla to much!

(jag hade tre operationer på ett år vilka jag sövdes ner under med morfin.)

Jag har provat på hasch, gräs, amfetamin, kokain och ecstasy. Värdelös skit. Dricker knappt någonting, och när jag dricker blir det ibland öl eller sprit. Tycker inte alls om alkoholdrycker. Snusar och dricker kaffe. Skall dock sluta med att snusa inom 2 år. Kaffe tänker jag inte sluta med, däremot kommer jag försöka att dricka mindre mängder kaffe. Måste tänka på magen.

Jag har aldrig rökt. Skulle nog inte funka med min astma. Dessutom fick jag liknande förklaringar som nano när jag var liten, och drog samma slutsatser.

Alkohol har jag aldrig tyckt varit särskilt gott. Det har varit en och annan fest då det verkligen inte funnits något annat än öl eller vin och då har jag tvingat i mig ett glas. Men endast under stor protest.

Narkotika var jag stenhårt drillad mot som liten. Min pappa arbetade som psykvårdare på rehab avdelningen på Ulleråker i Uppsala. Det han berättade om vad som hände där kunde ge vilket barn som helst mardrömmar.

Dessutom dricker jag ínte kaffe. Det smakar vidrigt. Jag gjorde lumpen på ett statligt verk i Norrland, men trots den omgivningen lyckades jag aldrig fatta smak för den beska drycken. Troligen är jag mutant eller nått
Andra koffeinhaltiga drycker går dock bra.

earlydayminer skrev:Jag har provat på hasch, gräs, amfetamin, kokain och ecstasy. Värdelös skit.

Är det inte farligt att äta gräs?? I Nordkorea dog nån av det tror jag.

Har inte ätit gräs så jag kan inte svara dig på det. Men jag tycker allting är farligt.