pH skrev: Att jag valt att inte vara med på NFD och således inte kan tramsa där måste ju vara någon annas problem.

Vilken är den stackars anna du skyller det här på då?

alfapetsmamma skrev:

pH skrev: Att jag valt att inte vara med på NFD och således inte kan tramsa där måste ju vara någon annas problem.

Vilken är den stackars anna du skyller det här på då?

Troligen Anna Lfabet.

Sorry för OT. Jag skall skärpa mig nu. Jag har seriositetsoverlod efter de senaste dagarna. Men jag tror tråden var seriöst menad och skall få återgå till att vara sådan.

Jag tror medz kan vara bra för att bryta onda cirklar, för att skapa förutsättnngar för att andra verktyg skall kunna fungera. Jag tror också att de kan vara bra för att mildra och motverka kroniska tillstånd. Jag tror dock att medz av ekonomiska skäl alltför ofta används som första eller enda insats.

Jag tror medz kan vara bra och till och med nödvändiga i vissa fall, men de är inte allom saliggörande. Jag skulle exempelvis gärna veta mer om vad som finns och hur de fungerar kring pillerbehandling av kroniskt förhöjda muskulära spänningstillstånd och tics, så att jag kan skaffa ett informerat beslut om hur jag ställer mig till sådann behandling för egen del.

Med något dylikt kanske jag skulle ha mindre ont, sova bättre och träffa de tangenter jag avser träffa när jag skriver inlägg...

pH skrev:

alfapetsmamma skrev:

pH skrev: Att jag valt att inte vara med på NFD och således inte kan tramsa där måste ju vara någon annas problem.

Vilken är den stackars anna du skyller det här på då?

Troligen Anna Lfabet.

Jag tror medz kan vara bra för att bryta onda cirklar, för att skapa förutsättnngar för att andra verktyg skall kunna fungera. Jag tror också att de kan vara bra för att mildra och motverka kroniska tillstånd. Jag tror dock att medz av ekonomiska skäl alltför ofta används som första eller enda insats.

Nu när jag äntligen hittat en medicin som verkar hjälpa på delar av problemet UTAN att ha outhärdliga biverkningar SAMT fått komma till habiliteringen som jag har gott hopp om, nu känns det som jag är på väg nånstans. Vilket är ungefär som att säga att jag håller med dig om ditt ovanstående inlägg, med andra ord.

Idag hände det någonting som gav mig större förtroende för min psykiatriker.

Det började dåligt. Vi började bråka om huruvida det var rätt eller fel att ge mig den där sprutan, jag försökte smita därifrån, han tog med mig tillbaka (lätt gjort med tanke på att jag nästan höll på att svimma där ute i korridoren) och sedan började han prata om att lägga in mig igen och då smet jag därifrån.

Eftersom jag var orolig för att han skulle skicka polisen efter mig gick jag inte hem utan försökte söka fristad i kyrkan. Det gick inget vidare eftersom en av mina prästkollegor såg till att få mig gripen för psykotiskt beteende.

Sedan kom jag då med poliseskort till psykiatrin igen. Jag sade: "Jag har varken skadat mig själv eller någon annan, det här är inte rättvist!"

Psykiatrikern började som vanligt försäkra att allting var för mitt eget bästa och jag blev naturligtvis mycket upprörd. Jag började demonstrativt slå mig själv och påstå att slagen var avsedda för psykiatrikern och min prästkollega. Jag hoppas att Gud inte räknar det som att jag förstörde hans tempel; den här gången kan jag ju inte heller rättfärdiga beteendet med Matteusevangeliet 5:29-30.

I alla fall, psykiatrikern grep tag i mig och trasslade in mig i mina egna armar på något vis och höll fast mig i handlederna, och vi förde ett avancerat samtal om synd och förlåtelse, straff och nåd. Till slut släppte han mig (dubbelmening). Jag har tid hos honom igen imorgon.

aliasFrollo: Av det du skrivit upplever jag dig också som psykotisk.

Geocache: Just vad månsjuka är har jag inte så bra koll på, men Lamictal är bra mot svängningar i humöret, framför allt depressiva sådana.

aliasFrollo: vad tar du för medicin?

missbutterfly skrev:aliasFrollo: vad tar du för medicin?

Sömnmedlet heter Nitrazepam. Den antipsykotiska medicinen som jag vägrade att ta hette från början Risperdal, men psykiatrikern ändrade tämligen omgående ordinationen till någonting som heter Leponex som jag också vägrar att ta.

Det som fanns i sprutan som de tvångsmedicinerade mig med kallades bara för "medicin". Den medicinen gav mig kramp i käkarna och försämrad rumsuppfattning.

MsTibbs skrev:aliasFrollo: Av det du skrivit upplever jag dig också som psykotisk.

Jag tror jag startar en omröstningstråd i frågan...

Jag kan förstå din vilja att få en korrekt uppgift om du verkligen är utsatt för fara eller inte men ge tusan i sjukhusets växel nästa gång.

I detta fall ger "Fass för förskrivare" ett visst riktmärke:

"225 mg till vuxen gav allvarlig intoxikation."

I allmänhet när det gäller sådana här mediciner så tror jag att en idé kan vara att ut skiten om man får men lämna överskottet hos någon annan person man litar på. Om det finns någon sådan att tillgå...